| Volt Sverige | |
| | |
| Förkortning | Volt |
|---|---|
| Land | |
| Partiledare | Aaron Benzinger Laura Wiegand |
| Partisekreterare | Niclas Hansemark |
| Grundat | 2 juli 2018 |
| Politisk ideologi | Socialliberalism Europafederalism EU-vänlighet E-demokrati Teknokrati Progressivism |
| Politisk position | Center |
| Europeiskt samarbetsorgan | Volt Europa |
| Färg(er) | Lila |
| Riksdagen (2022) | |
| Röstandel | 0,001 procent
|
| Mandat | 0 / 349
|
| Europaparlamentet (2024) | |
| Röstandel | 0,009 procent
|
| Mandat | 0 / 21
|
| Webbplats | |
| https://www.voltsverige.org/ | |
| Svensk politik Politiska partier Val | |
Volt Sverige (förkortat Volt) är ett politiskt parti i Sverige, grundat 2018. Partiet är den svenska avdelningen av det pan-europeiska partiet Volt Europa. Partiet betecknar sig som socialliberalt och pro-europeiskt, och förespråkar ett fördjupat europeiskt samarbete samt en federal utveckling av Europeiska unionen.
Partiet saknar representation i Sveriges riksdag, regioner och kommuner. Volt Sverige har inga egna svenska mandat i Europaparlamentet, men betraktar sig som representerat via moderpartiet Volt Europas övriga parlamentariker. Enligt partiet arbetar dessa parlamentariker utifrån målsättningen att representera alla Europas medborgare snarare än enbart sitt valland, och agerar därmed i praktiken även som representanter för Volt Sverige.
Volt Sverige beskriver sin politiska inriktning utifrån ett gemensamt europeiskt ramverk. Enligt partiets egen beskrivning utgår ideologin från att många samtida samhällsproblem är gränsöverskridande och inte effektivt kan lösas enbart på nationell nivå, vilket motiverar ett fördjupat europeiskt samarbete och institutionella reformer.
Partiet strukturerar sin politik kring ett antal breda samhällsutmaningar, däribland modernisering av staten, ekonomisk omställning, social jämlikhet, demokratiskt deltagande och globalt ansvarstagande. I denna framställning betonas en ”smart stat”, präglad av digitalisering, effektiv förvaltning och långsiktig planering, samt vikten av att politiska beslut grundas på kunskap, data och utvärdering. Denna styrningssyn har i externa analyser beskrivits som ett uttryck för en mer teknokratiskt orienterad politik, där expertkunskap och policyutveckling ges stor betydelse.
Volt Sverige intar, i likhet med Volt Europa, en tydligt pro-europeisk hållning. Volt Europa har i sina programdokument uttryckligen förespråkat en federal utveckling av EU och har i externa analyser ofta klassificerats som ett europafederalistiskt parti.
I sin demokratisyn framhåller Volt Sverige behovet av att komplettera den representativa demokratin med ökat medborgarinflytande och digitala former för deltagande, ofta benämnt e-demokrati. Enligt partiet är detta ett svar på minskat förtroende för politiska institutioner och sjunkande engagemang i traditionella partistrukturer.
Inom det ekonomiska och miljöpolitiska området betonar Volt en integrerad syn på tillväxt och hållbarhet. Partiet förespråkar en omställning mot mer resurseffektiva och långsiktigt hållbara ekonomiska modeller, bland annat genom en cirkulär ekonomi. Denna hållning har i analyser av Volt beskrivits som ett försök att förena marknadsekonomi, teknisk innovation och klimatpolitiska mål inom ramen för europeiskt samarbete.
Volt Sverige grundades den 2 juli 2018 och deltog i sitt första val vid Europaparlamentsvalet i Sverige 2019.
I början av november 2021 meddelade Liberalernas lokalavdelning i Ljusnarsbergs kommun att de avsåg att bli en oberoende förening och ställa upp under Volts namn i de lokala valen. Som huvudorsak angavs missnöje med moderpartiets vilja att samarbeta med Sverigedemokraterna. Lokalavdelningens förtroendevalda representant, Hendrik Bijloo, gick därefter över till Volt och blev därmed partiets första ledamot i en svensk kommunfullmäktige.
Partiets nuvarande medordföranden (2026) är Aaron Benzinger och Laura Wiegand.
Volt Sverige tillämpar en modell med delat ledarskap, vilket innebär att partiet istället för en enskild partiledare utser två medordföranden av olika könstillhörighet. Denna organisationsstruktur är hämtad från moderorganisationen Volt Europa och har likheter med den språkrörsmodell som används av Miljöpartiet de gröna.
I Riksdagsvalet i Sverige 2022 deltog Volt Sverige för första gången på nationell nivå och fick totalt 89 röster.
Inför Riksdagsvalet i Sverige 2026 tillkännagav partiet att Niclas Hansemark och Nurten Özkoray utsetts till deras toppkandidater på riksdagslistan.
| År | Procent | Mandat | Ref |
|---|---|---|---|
| 2022 | 0,0014 procent
|
0 / 349 |
Under valåret 2022 ställde partiet upp i regionvalen i Stockholm och Skåne, samt i kommunalvalen i Stockholm, Vaxholm, Malmö, Lund, Göteborg, Linköping och Ljusnarsberg. I Ljusnarsberg fick Volt 1,2 % av rösterna, vilket innebar att de förlorade det mandat som Hendrik Bijloo innehaft och därmed lämnade kommunfullmäktige.
Inför valen 2026 meddelade partiet att de ställer upp i sju regioner: Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Uppsala, Östergötland, Norrbotten och Västerbotten. Partiet ställer samma år även upp i 16 kommuner, bestående av Stockholm, Göteborg, Lund, Uppsala, Linköping, Söderköping, Skövde, Ekerö, Lidingö, Borås, Hässleholm, Kristianstad, Umeå, Skellefteå, Pajala och Kävlinge.
I Europaparlamentsvalet i Sverige 2019 ställde Volt Sverige upp utan förtryckta valsedlar. Partiet förlitade sig istället på att väljarna skrev partinamnet på blanka valsedlar. Partiets toppkandidater var Michael Holz och Namie Folkesson. Partiet fick 146 röster i hela landet och erhöll inga mandat.
Inför Europaparlamentsvalet i Sverige 2024 presenterade partiet sina kandidater: Michael Holz, Carri Ginter Wikström, Alexander Löf och Ted Lindström. På valdagen den 9 juni ökade partiet sitt röstetal till 388 röster, men nådde inte heller då något mandat.
| Val | Röstandel (%) | Mandat | Ref |
|---|---|---|---|
| 2019 | 0,0035 procent
|
0 / 20 | |
| 2024 | 0,009 procent
|
0 / 21 |