| Zenia Larsson | |
 | |
| Född | 2 april 1922 Łódź,  Polen |
|---|---|
| Död | 4 september 2007 (85 år) Stockholm,  Sverige |
| Yrke | Författare, Skulptör |
| Nationalitet | Sverige |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 1960–1985 |
| Make/maka | Per-Axel Larsson |
Zenia Szajna Larsson, född Marcinkowski 2 april 1922 i Łódź, Polen, död 4 september 2007 i Stockholm, var en polsk-svensk författare och skulptör.
Zenia Larsson var dotter till frisören Wowsza Marcinkowski och Perla Wolek och från 1950 gift med ingenjör Per-Axel Larsson.
Som polsk judinna blev hon tvångsförflyttad till gettot i Łódź där hon bodde 1940–1944 och hon genomlevde koncentrationslägret Auschwitz 1944–1945. Tack vare Röda Korset kunde hon 1945 evakueras till Stockholm.
Zenia Larsson studerade skulptur vid Konstfackskolan i Stockholm 1947–1952. Under samma period gjorde hon två studieresor till Danmark. Hon medverkade i samlingsutställningar med Sveriges allmänna konstförening vid flera tillfällen och i Liljevalchs konstsalonger samt i olika grupputställningar med andra konstnärer. Bland hennes offentliga arbeten märks skulpturen Vandraren som hon utförde till minneslunden i Falun och Träskulpturen Ensam för Folkskolsdirektionen i Bromma. Hennes konst består huvudsakligen av modellstudier och porträtt i trä, terrakotta, gips och sten.
Erfarenheter från polsk-judiskt getto och koncentrationsläger och svårigheterna att sedan växa in i en ny, trygg miljö bildar underlag för den romantrilogi som kom ut 1960–1962. I boken Åter till Babel (1964) behandlar hon kontaktlösheten, medan Fotfäste (1968) tar upp överlevandets problem.
|