Zingiber zerumbet

Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2014-06)
Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information)
Zingiber zerumbet
Illustration av F. von Scheidl, 1776.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFanerogamer
Magnoliophyta
KlassEnhjärtbladiga blomväxter
Liliopsida
OrdningZingiberales
FamiljZingiberaceae
SläkteZingiber
ArtZingiber zerumbet
Vetenskapligt namn
§ Zingiber zerumbet
Auktor(Linné) Roscoe ex Sm.
Synonymer
Zingiber sylvestre Garsault
Zerumbet zingiber T.Lestib.
Amomum zerumbet Linné
Amomum sylvestre Lam.

Zerumbet (Zingiber zerumbet) är en enhjärtbladig växtart som hör till familjen ingefärsväxter (Zingiberaceae). Zerumbet härstammar sannolikt från Indien men är spridd i södra och sydöstra Asien. Den blir blir runt 1,5 meter. Den får vita eller gula blommor. Används som krydda och ersättning för vanlig ingefära, den är dock något mer bitter i smaken. Den eteriska oljan som kan utvinnas ur jordstammen (rhizomet) används till bl.a. tvål. Två av de engelska namnen är 'bitter ginger' och 'schampoo ginger', d.v.s. bitteringefära och schampooingefära, vilket stämmer bra med smaken och användningsområdet som tvål. I traditionell folkmedicin används zerumbet bl.a. mot diarré. I Indien används rhizomet som huskur mot ormbett.

Namnet 'zerumbet' kommer av ett inhemskt namn i Indien, zerum-bath. Det blev zerumbad på persiska (farsi) och zerumbet på portugisiska.

Underarter

Arten delas in i följande underarter:

Zingiber zerumbet subsp. cochichinense

Zingiber zerumbet subsp. zerumbet

Bildgalleri

Källor

  1. ↑ Roscoe ex Sm., 1806 In: Exot. Bot. 2: 105
  2. 1 2 Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (8 oktober 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/9756944. Läst 26 maj 2014.
  3. ↑ WCSP: World Checklist of Selected Plant Families
  4. ↑ Eriksen, Bente; Dahl, Åslög. Neuendorf, Magnus. (2013). Nyttoväxter från hela världen A-Z. Warne förlag. sid. 1040-1044
  5. ↑ Engstrand, Lennart; Widén, Marie (2017). Kryddor och kryddväxter från hela världen. Bokförlaget Arena. sid. 176
  6. ↑ ”India Flora Online”. indiaflora-ces.iisc.ac.in. https://indiaflora-ces.iisc.ac.in/herbsheet.php?id=12597&cat=13. Läst 2 oktober 2026.
  7. ↑ Corneliuson, Jens (2000). Växternas namn: Vetenskapliga växtnamns etymologi: Språkligt ursprung och kulturell bakgrund. Wahlström och Widstrand. sid. 604

Externa länkar