| Zinksulfat | |
| | |
| Systematiskt namn | Zink(II)sulfat |
|---|---|
| Övriga namn | Zinkvitriol, vit vitriol |
| Kemisk formel | ZnSO4 |
| Molmassa | 161,44 g/mol |
| Utseende | Vita kristaller |
| CAS-nummer | 7733-02-0 |
| SMILES | [Zn+2].[O-]S(=O)(=O)[O-] |
| Egenskaper | |
| Densitet | 3,74 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 220 g/l |
| Smältpunkt | 680 °C (sönderfaller) |
| Faror | |
| Huvudfara | |
| LD50 | 2949 mg/kg |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Zinksulfat är ett salt av zink och sulfat-joner med formeln ZnSO4. Det förekommer naturligt i mineralen galitzensten, goslarit m.fl. Goslarit innehåller kristallvatten, ZnSO4⋅7H2O.
Zinksulfat kan framställas genom att direkt lösa upp zink i svavelsyra eller genom att tillsätta zink i en kopparsulfat-lösning.
Det kan även framställas genom rostning av zinkblände. Efter utlakning av reaktionsmassan med vatten utvinns det genom indunstning och kristallisation.
Zinksulfat bildar glasliknande, genomskinliga, rombiska kristaller, som är lättlösliga i vatten. Den tekniska kvaliteten kan innehålla små mängder olika föroreningar av bl.a. järn, koppar, mangan och kalk.
Förutom vara av teknisk kvalitet framställs även kemiskt rent zinksulfat, som bildar färglösa, genomskinliga kristaller, som lätt vittrar i luft och är lättlösliga i vatten, men nästan olösliga i alkohol. Vattenlösningen reagerar surt och fäller ut proteiner.
Meyers varulexikon, Forum, 1952