Biografi
Korais ledde 1772–1778 ett handelskontor i Amsterdam för sin fars räkning. Han studerade medicin i Montpellier från 1782 till 1787 och ägnade sig åt filologiska och teologiska studier på flera ställen i Italien och Grekland. Han kom 1788 till Paris där han tillbringade dem senare hälften av sitt liv.
Korais, som kallats den "nygrekiske Lessing", var en nationalist som på 1700-talet försökte förmedla västerländsk kultur och vetenskap till sina grekiska landsmän som ett led i en frigörelse från det osmanska väldet, vilket senare genomfördes i och med Grekiska frihetskriget.
Korais var övertygad om att grekerna enbart kunde uppnå styrka och enighet genom att återuppväcka deras klassiska arv från antiken. Han ansåg att en viktig uppgift var att skapa ett användbart nygrekiskt skriftspråk, som även kunde fungera som litteraturspråk. Vid denna tid pratade den grekiska diasporan olika former av grekiska med många inslag från andra språk. Korais föreslog och utarbetade ett standardiserat språk utan dessa främmande influenser, som kom att betecknas Katharevusa, som betyder "renande språk". Katharevusa fungerade som en kompromiss mellan klassisk grekiska och de då talade formerna, demotisk grekiska. Korais sammanställde den första moderna grekiska ordboken, Atakta, från 1828 til 1835. Hans inflytande på det moderna grekiska språket och på grekisk kultur i allmänhet har jämförts med Dante Alighieris inflytande på italienskan och Martin Luthers inflytande på tyskan. Katharevusa fortsatte att utnyttjas i officiella sammanhang under huvuddelen av 1900-talet tills demotisk grekiska blev officiellt språk 1976.
Korais tidiga skrifter, där han debatterade frihetens begrepp och pekade ut det politiska program, som de grekiska nationalisterna sedan huvudsakligen följde, var Adelfike didaskalia (1798), Mémoire sur l'état actuel de la civilisation de la Grèce (1803) samt den kommenterade översättningen av Cesare Beccarias "Dei delitti e delte pene" (1802; andra upplagan 1823).
Korais spred även liberala åsikter om undervisningsväsendet och grekisk teologi, kritiserade jesuitiska och utländska influenser inom det inhemska prästerskapet, och var verksam inom hela det klassisk-antikvariska området samt filosofi, historia och filologi. Han gav ut forngrekiska prosaister, bland annat i "Hellenike bibliotheke" (16 band, 1805–1827) och "Parerga" (nio band, 1809–1827), med företal (prolegomena) på nygrekiska och anmärkningar på forngrekiska. Dessa stora företag understöddes av rika grekiska mecenater. Av huvudsakligen filologiskt innehåll är Korais Artakta (tre band, 1828–1835). Hans efterlämnade verk utgavs i sju band 1881–1883. Hans självbiografi, Bio's Adamanti'ou Koraē, utgavs 1833. På Chios, till vars läroverk Korais testamenterade sitt rika bibliotek, uppfördes en marmorstaty av honom.
