| Arbeiderpartiet/Arbeidarpartiet | |
| | |
| Förkortning | AP |
|---|---|
| Partiledare | Jonas Gahr Støre |
| Partisekreterare | Kjersti Stenseng |
| Grundat | 21 augusti 1887 |
| Huvudkontor | Youngstorget 2 A, Oslo |
| Antal medlemmar | 48 444 (2022) |
| Politisk ideologi | Socialdemokrati |
| Politisk position | Center-vänster |
| Internationellt samarbetsorgan | Socialistinternationalen |
| Europeiskt samarbetsorgan | Europeiska socialdemokratiska partiet |
| Färg(er) | Röd |
| Ungdomsförbund | AUF |
| Stortinget | |
| Mandat | 53 / 169
|
| Fylkesting | |
| Mandat | 153 / 664
|
| Kommuner | |
| Mandat | 2 263 / 9 122
|
| Webbplats | |
| www.dna.no | |



Arbeiderpartiet (bokmål) eller Arbeidarpartiet (nynorska) (Ap) är ett socialdemokratiskt politiskt parti i Norge. Arbeiderpartiet deltar i val till Stortinget och Sametinget och i lokala val. Det är landets största parti med 53 representanter i Stortinget (2025). Partiledare sedan 2014 är Jonas Gahr Støre, som sedan 2021 också är Norges statsminister.
Partiets officiella namn var tidigare Det Norske Arbeiderparti/Det Norske Arbeidarpartiet (DNA), men 2011 ändrades det för att stämma överens med den benämning som används i dagligt tal.
På samiska heter partiet Bargiidbellodat.
Arbeiderpartiet bildades 21 augusti 1887 på landsmötet i Arendal. Partiet anslöts 1919 i sin helhet till Komintern, den Sovjetledda kommunistiska internationalen, något som var unikt bland de socialdemokratiska partierna. Partiet splittrades 1921 vid tillkomsten av Norges Socialdemokratiske Arbeiderparti (NSA). En konflikt mellan Arbeiderpartiet och Komintern 1923 ledde till att partiet uteslöts från Komintern, samt till bildandet av det Sovjettrogna utbrytarpartiet Norges kommunistiska parti (NKP).
I februari 1927 gick det dåvarande DNA, NSA och avhoppare från NKP samman till Det Forenede norske Arbeiderparti. År 1928 tillträdde den första socialdemokratiska regeringen, som bara höll i två veckor. Efter en hård och lång intern strid under 1930-talet hade reformisterna vunnit över de revolutionärt inriktade och återtagit namnet DNA.
Arbeiderpartiet fick tillbaka makten 1935 och behöll den till 1965, med undantag för Tysklands ockupation av Norge 1940–1945 och en månads borgerlig regering 1963. Det tillfälliga maktskiftet 1963 grundade sig i Kings Bay-affären, som kulminerade detta år och ledde till att Arbeiderparti-regeringen under Einar Gerhardsen avgick. Affären ses som en dramatisk episod i Norges historia och som början till slutet för Gerhardsens år vid makten och Arbeiderpartiets dominans.
Senare har Arbeiderpartiet suttit vid makten 1971–1972, 1973–1981, 1986–1989, 1990–1997, 2000–2001, 2005–2013 (koalitionsregering med Senterpartiet och Sosialistisk Venstreparti) och sedan 2021 (varav 2021–2025 koalitionsregering med Senterpartiet).
Arbeiderpartiets resultat i stortingsval från 1906:
| År | Procent av rösterna | Antal mandat |
|---|---|---|
| 1906 | 15,9 % | 11 |
| 1909 | 21,5 % | 11 |
| 1912 | 26,2 % | 23 |
| 1915 | 32,0 % | 19 |
| 1918 | 31,6 % | 18 |
| 1921 | 21,3 % | 29 |
| 1924 | 18,4 % | 24 |
| 1927 | 36,8 % | 59 |
| 1930 | 31,4 % | 47 |
| 1933 | 40,1 % | 69 |
| 1936 | 42,5 % | 70 |
| 1945 | 41,0 % | 76 |
| 1949 | 45,7 % | 85 |
| 1953 | 46,7 % | 77 |
| 1957 | 48,3 % | 78 |
| 1961 | 46,8 % | 74 |
| 1965 | 43,1 % | 68 |
| 1969 | 46,5 % | 74 |
| 1973 | 35,3 % | 62 |
| 1977 | 42,3 % | 76 |
| 1981 | 37,2 % | 66 |
| 1985 | 40,8 % | 71 |
| 1989 | 34,3 % | 63 |
| 1993 | 36,9 % | 67 |
| 1997 | 35,0 % | 65 |
| 2001 | 24,3 % | 43 |
| 2005 | 32,7 % | 61 |
| 2009 | 35,4 % | 64 |
| 2013 | 30,8 % | 55 |
| 2017 | 27,4 % | 49 |
| 2021 | 26,3 % | 48 |
| 2025 | 28,0 % | 53 |
| |||||||||||