| Beta Doradus | |
| | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Svärdfisken |
| Rektascension | 05t 33m 37,51729s |
| Deklination | -62° 29′ 23,3692″ |
| Skenbar magnitud () | 3,63, 3,41-4,08 (V) |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | F8/G0Ib |
| U–B | 0,55 |
| B–V | 0,640 ± 0,020 |
| R–I | 0,48 |
| Variabeltyp | Delta Cephei-typ (DCEP) |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | 7,20 ± 0,7 km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: 0,79 ± 0,542 mas/år Dek.: 12,74 ± 0,551 mas/år |
| Parallax () | 3,14 ± 0,16 |
| Avstånd | 1 040 ± 50 lå (320 ± 20 pc) |
| Absolut magnitud () | -3,91 ± 0,11 |
| Detaljer | |
| Massa | 6,5 M☉ |
| Radie | 67,8 ± 0,7 R☉ |
| Luminositet | 3 200 L☉ |
| Temperatur | 5 445 K |
| Metallicitet | -0,13 dex |
| Vinkelhastighet | 0 km/s km/s |
| Andra beteckningar | |
| GEN# +1.00037350, 2MASS J05333753-6229232, HV 4010, GSC 08883-01641, N30 1203, TD1 5025, CD-62 214, HD 37350, PLX 1288, TYC 8883-1641-1, CPC 20.1 1271, HIC 26069, PLX 1288.00, uvby98 100037350, CPD-62 487, HIP 26069, PPM 354837, WEB 5075, FK5 212, HR 1922, ROT 892, AAVSO 0532-62, GC 6944, IRAS 05331-6231, SAO 249311, Gaia DR2 4757601523650165120, GCRV 3440, JP11 1194, SKY# 8943 | |
Beta Doradus (β Doradus, förkortat Beta Dor, β Dor), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Svärdfisken. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud på +3,63, är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer och är den näst ljusaste stjärnan i stjärnbilden. Baserat på parallaxmätningar med Hubble-teleskopet på 3,1 mas beräknas den befinna sig på ca 1 040 ljusårs (320 parsek) avstånd från solen.
Beta Doradus är en gul till vit superjättestjärna av spektralklass F8/G0Ib. Den har en massa som är ca 6,5 gånger solens massa, en radie som är ca 68 gånger större än solens och utsänder ca 3 200 gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 5 400 K.
Beta Doradus är en pulserande variabel av Delta Cephei-typ (DCEP). Den varierar mellan skenbar magnitud +3,41 och 4,08 med en period av 9,842675 dygn. Ljuskurvan för denna magnitudförändring följer ett vanligt sågtandsmönster. Under varje radiell pulseringscykel varierar stjärnans radie med ± 3,9 gånger solens radie med ett medelvärde av 67,8. Klassens spektraltyp och magnitud är likaså variabel, från F-typ till G-typ och från en superjätte till en ljusstark jätte.
Ultraviolett strålning har observerats från Beta Doradus med Far Ultraviolet Spectroscopic Explorer, medan röntgenstrålning har observerats med rymdteleskopet XMM-Newton. Röntgenstrålningens styrkan är ca 1 × 1029 erg/s och varierar med pulseringsperioden, vilket tyder på en koppling till denna process. Strålningsmaximum ligger i energiområdet 0,6-0,8 keV, vilket förekommer för plasma med temperatur på 7-10 miljoner K.
| ||||||||||||||||