| LMC X-4 | |
| | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Svärdfisken |
| Rektascension | 05t 32m 49,56s |
| Deklination | -66° 22′ 13,2″ |
| Skenbar magnitud () | 14,0 |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | O8 III |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +284 km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +1,757 mas/år Dek.: +0,407 mas/år |
| Avstånd | 163 000 lå |
| Detaljer | |
| Massa | 25 M☉ |
| Andra beteckningar | |
| LMC X-4, SWIFT J0532.5-6623A, TIC 276861105, 2E 1368, 2MASS J05324953-6622132, 1RXS J053246.1-662203, UCAC4 119-008095, Gaia DR2 4660300345280168192, Gaia DR3 4660300345280168192 | |
LMC X-4 är en förmörkande dubbelröntgenpulsar (HMXB) belägen i Stora magellanska molnet (LMC) i stjärnbilden Svärdfisken, en satellitgalax till Vintergatan, belägen på ett avstånd av 163 000 ljusår från solsystemet. Det upptäcktes 1972 av Uhuru röntgenobservatorium och består av en neutronstjärna och en massiv följeslagare, som har periodiska röntgenförmörkelser och långsiktiga intensitetsvariationer.
LMC X-4 består av en neutronstjärna med en rotationsperiod på 13,5 sekunder och en uppskattad massa motsvarande ca 1,4 solmassa, även om tidigare studier föreslagit ett intervall på 2–4 solmassor. Följeslagare är en stjärna av spektraltyp O7 III-V (eller O8 III) med en massa motsvarande ca 25 solmassor, som nästan fyller dess Roche-lob, och en skenbar magnitud av ca 14,0. Systemets höga röntgenljusstyrka drivs sannolikt av en kombination av stjärnvindtillväxt och eventuellt Roche-loböverflöde.
Det binära systemet har en omloppsperiod av 1,40830 ± 0,0005 dygn och har en superomloppsperiod på ca 30,5 dygn, vilket tillskrivs ackretionsskivans precession. Långtidsobservationer anger omloppsavklingning med en periodderivata på en tidsskala på ca 0,8 miljoner år och bevis på en andraderivata på en 55-årig tidsskala, härledd från data som sträcker sig över 4 600 omloppsvarv.
Röntgenemissionen från LMC X-4 kännetecknas av ett potenslagsspektrum med ett fotonindex på 0,7–1,0, en högenergigräns och en järnemissionslinje. Järnlinjens ekvivalenta bredd varierar avsevärt under lågintensiva tillstånd men förblir stabil i höga tillstånd, vilket visar likheter med HMXB Hercules X-1, dock utan den variabla absorptionskolumndensiteten. Systemet visar röntgenutbrott och kvasiperiodiska oscillationer (QPO) vid frekvenser kring 74 mHz och 20–30 mHz, har noterats av XMM-Newton. Periodiska röntgenförmörkelser har varit avgörande för att förfina omloppsparametrar.
Simuleringar genomförda under 2020-talet tyder på att LMC X-4 kan utvecklas till ett Thorne-Żytkow-objekt, en teoretisk stjärna med en neutronstjärnekärna omsluten av en massiv stjärnföljeslagare, potentiellt kopplad till ultralånga gammablixtar. Studien ger insikter i ackretionsprocesser, omloppsdynamik och utvecklingen av massiva binära system.
| ||||||||||||||||