| Bo Linde | |
| Levnad | |
|---|---|
| Födelsenamn | Anders Bo Leif Linde |
| Född | 1 januari 1933 Gävle |
| Död | 2 oktober 1970 (37 år) Gävle |
| Begravd | Skogskyrkogården |
| Tonsättare | |
| Instrument | Piano |
| Aktiva år | 1951–1970 |
Anders Bo Leif Linde, född 1 januari 1933 i Gävle, död där 2 oktober 1970, var en svensk tonsättare och musikkritiker.
Bo Linde fick först undervisning i musikteori för Eric Bengtson, som ledde hemstadens symfoniorkester. Redan vid femton års ålder påbörjade han studierna vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm där Lars-Erik Larsson var professor i komposition. Efter avslutad utbildning och en tids dirigeringsstudier i Wien bodde han i Stockholm fram till 1960, då han flyttade tillbaka till Gävle.
Lindes stil är melodisk och har både modernistiska och romantiska drag. Ett par av hans mer kända orkesterverk är violinkonserten från 1957 och cellokonserten från 1964–65. Han komponerade även kammarmusikverk och romanser. Under sin livstid hamnade Linde något i skymundan jämfört med sina mer radikala tonsättarkollegor i Måndagsgruppen, som hade ett stort inflytande över det dåtida musikaliska kulturklimatet.
Linde var även pianist men valde att ägna sig åt komponerandet. Han arbetade som musiklärare under sin tid i Stockholm, och som musikkritiker i Gävle.
Efter att ha kollapsat under en rekreationsresa till Wien dog han av oklara, kanske alkoholrelaterade, hälsoproblem på Gävle sjukhus den 2 oktober 1970, 37 år gammal. Linde är begravd på Skogskyrkogården i Gävle.