Borgholm är namngivet efter slottet Borgholm, uppfört på 1270-talet, och redan i de äldsta källorna, på 1280-talet, skrivs namnet precis som i dag. Då ingick slottet tillsammans med byarna Slät och Bragelunda under medeltiden i socknen Borg. Denna socken införlivades i början av Gustav Vasas tid med Räpplinge socken.
Stadens territorium ändrades flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):
1946 - Enligt beslut den 8 december 1944 överfördes till Borgholms stad och församling från Räpplinge landskommun och Räpplinge församling en obebodd del av fastigheten Borgholm 8:14 eller Åkerhagen, omfattande en areal av 0,34 km², varav allt land.
1956 - Två områden överfördes till Borgholms stad och församling. Det första området hade 12 invånare och omfattade en areal av 0,17 km², varav allt land, och överfördes till staden från Gärdslösa landskommun och Räpplinge församling. Det andra området hade 102 invånare och omfattade en areal av 1,11 km², varav allt land, och överfördes till staden från Köpingsviks landskommun och Köpings församling.
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0789 som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.
Stadsvapnet
Blasonering: I blått fält en av en vågskura bildad stam och däröver en borg, allt av silver; portar och fönster blå.
Vapnet fastställdes 1877. Efter kommunbildningen registrerades vapnet, något moderniserat, i PRV år 1982.
Geografi
Borgholms stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 2,01 km², varav 2,00 km² land.
Tätorter i staden 1960
I Borgholms stad fanns tätortenBorgholm, som hade 2488 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 100,0procent.
Näringsliv
Vid folkräkningen den 31 december 1950 var huvudnäringen för stadens befolkning uppdelad på följande sätt:
Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade bland annat 20,7procent med varuhandel, 15,9procent med samfärdsel, 11,5procent med byggnadsverksamhet, 8,3procent med hälso- och sjukvård samt personlig hygien, 7,4procent med övriga inom handel samt 6,6procent med livsmedelsindustri m.m.. 0,9procent av stadens förvärvsarbetare hade sin arbetsplats utanför kommunen.
