Nybro stad bildades 1 januari 1932, enligt beslut den 11 september 1931, genom en ombildning av Nybro köping. Den nya staden hade 4252 invånare (invånare den 31 december 1931) och omfattade en areal av 3,70 km², varav allt land.
Stadens territorium ändrades flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):
1941 - Enligt beslut den 30 mars 1940 överfördes vissa områden med 710 invånare och omfattande en areal av 3,02 km², varav allt land, till staden från Madesjö landskommun, socken och församling.
1954 - Ett område med en areal av 8,32 km², varav 8,30 land, och 463 invånare överfördes till staden och stadens församling från Madesjö landskommun, socken och församling.
I kyrkligt hänseende tillhörde staden först Madesjö församling, men stadens område utbröts ur Madesjö församling som Nybro församling den 1 januari 1939.
Sockenkod
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0852 som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.
Stadsvapen
Blasonering: I fält av guld en från kant till kant gående röd stenbro i ett spann och däröver två svarta armborst med röda pilspetsar.
När Nybro köping blev stad 1932 fastställdes också dess vapen. Armborsten kan komma från Smålands landskapsvapen och/eller Södra Möre häradsvapen. Bron syftar på ortnamnet. Efter kommunbildningen registrerades vapnet för den nya kommunen i PRV 1974.
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Nybro stad 1931–1969
År
Folkmängd
1931
4 252
1935
4 473
1940
5 547
1945
6 044
1950
6 869
1955
8 029
1960
8 752
1965
10 355
1969
11 411
Anm: Befolkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
Geografi
Nybro stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 6,72 km², varav 6,65 km² land.
Tätorter i staden 1960
I Nybro stad fanns del av tätortenNybro, som hade 8557 invånare i staden den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 98,1procent.
Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade bland annat 19,9procent med träindustri m.m., 14,8procent med varuhandel, 10,8procent med byggnadsverksamhet, 10,0procent med pappers- och grafisk industri, 8,1procent med jord- och stenindustri samt 7,4procent med metallindustri. 4,4procent av stadens förvärvsarbetare hade sin arbetsplats utanför kommunen.