CN Bootis, eller HD 124953, är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbildenBjörnvaktaren strax sydost om Arcturus. Den har en högsta skenbar magnitud av ca 5,96 och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 21,65 mas beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 151 ljusår (ca 46,2 parsec) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca 4,7 km/s. Stjärnan ingår i Stora björnen-strömmen, en grupp stjärnor med gemensam egenrörelse som alla bildades för ca 300 miljoner år sedan.
Stjärnan fick 1981 dess variabelbeteckning, CN Boötis. Innan dess kallades den vanligtvis HR 5343 eller HD 124953 i litteraturen.
Observation
Stjärnan har varit känd som en Am-stjärna sedan åtminstone 1964, då Bright Star Catalogue klassificerade den som sådan. Den upptäcktes först som en Delta Scuti-variabel 1979 av Costa et al., med en period på 0,04 dygn (58 minuter) och en amplitud på 0,03 magnitud. Detta stred mot uppfattningen att huvudseriens Am-stjärnor inte pulserar, något som accepterades som ett faktum vid den tiden, så teamet ansåg att Am-klassificeringen var felaktig. En nyare studie accepterar dock CN Bootis som en pulserande Am-stjärna, eftersom den uppvisar ett metallförekomstmönster som är arketypiskt för Am-stjärnor, och har en minsta rotationshastighet (82 km/s) som möjliggör diffusionsprocesser som orsakar Am-egenskaper.
CN Bootis är en vit till blå stjärna i huvudserien av spektralklass A8 V / A9 V, eller en jättestjärna av spektralklass A8 III. Den har en massa som av ca 1,6 solmassa, en radie av ca 1,6 solradie och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 6,8 gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 7400 K.
År 1991 upptäcktes att CN Bootis var en mjuk röntgenkälla, vilket betyder att den röntgenstrålning den avger har lägre energier, det vill säga längre våglängder. Den utstrålar energi med en takt av 2 × 1028 erg/s som röntgenstrålning, huvudsakligen inom ett energiområde under 0,5 keV (våglängd >2,48 nm).
Möjlig följeslagare
År 1991 års upplaga av Bright Star Catalogue listar CN Bootis som en potentiell spektroskopisk dubbelstjärna. En studie från 2008 visade dock inga signifikanta variationer i radialhastighet eller några signaler från en kompletterande stjärna i CN Bootis spektrum, vilket innebär att om en följeslagare existerar, har den sannolikt ett flöde under 5 procent av primärstjärnans.
12345678Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
12Høg, E.; Fabricius, C.; Makarov, V. V.; Urban, S.; Corbin, T.; Wycoff, G.; Bastian, U.; Schwekendiek, P.; Wicenec, A. (2000). "The Tycho-2 catalogue of the 2.5 million brightest stars". Astronomy and Astrophysics. 355. Bibcode:2000A&A...355L..27H.
↑Gatewood, George (2008). "Astrometric Studies of Aldebaran, Arcturus, Vega, the Hyades, and Other Regions". The Astronomical Journal. 136 (1): 452. Bibcode:2008AJ....136..452G. doi:10.1088/0004-6256/136/1/452.
123Renson, P.; Manfroid, J. (2009). "Catalogue of Ap, HGMN and Am stars". Astronomy and Astrophysics. 498 (3): 961. Bibcode:2009A&A...498..961R. doi:10.1051/0004-6361/200810788.
↑Samus', N. N.; Kazarovets, E. V.; Durlevich, O. V.; Kireeva, N. N.; Pastukhova, E. N. (2017). "General catalogue of variable stars: Version GCVS 5.1". Astronomy Reports. 61 (1): 80. Bibcode:2017ARep...61...80S. doi:10.1134/S1063772917010085.
123456Hardegree-Ullman, Kevin K.; Apai, Dániel; Bergsten, Galen J.; Pascucci, Ilaria; López-Morales, Mercedes (1 June 2023). "Bioverse: A Comprehensive Assessment of the Capabilities of Extremely Large Telescopes to Probe Earth-like O 2 Levels in Nearby Transiting Habitable-zone Exoplanets". The Astronomical Journal. 165 (6): 267. arXiv:2304.12490. doi:10.3847/1538-3881/acd1ec. ISSN0004-6256. Record for this source at VizieR.
1234567Fossati, L.; Kolenberg, K.; Reegen, P.; Weiss, W. (2008). "Abundance analysis of seven δ Scuti stars". Astronomy & Astrophysics. 485 (1): 257–265. arXiv:0804.2402. doi:10.1051/0004-6361:200809541. ISSN0004-6361. Artikeln innehåller text från denna källa, som är tillgänglig under CC BY 4.0- licensen.
↑"CN Boo". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 22 september 2024.
1234Ayres, Thomas R.; Fleming, Thomas A.; Schmitt, Juergen H. M. M. (1991). "Digging in the coronal graveyard - A ROSAT observation of the red giant Arcturus". The Astrophysical Journal. 376: L45. doi:10.1086/186099. ISSN0004-637X.
↑King, Jeremy R.; et al. (April 2003). "Stellar Kinematic Groups. II. A Reexamination of the Membership, Activity, and Age of the Ursa Major Group". The Astronomical Journal. 125 (4): 1980–2017. Bibcode:2003AJ....125.1980K. doi:10.1086/368241.
↑Kholopov, P. N.; Samus, N. N.; Kukarkina, N. P.; Medvedeva, G. I.; Perova, N. B. (February 1981). "65th Name-List of Variable Stars" (PDF). Information Bulletin on Variable Stars. 1921: 1–21. Hämtad 5 december 2024.
↑Costa, V.; Garrido, R.; Saez, M. (13 April 1979). "HR 5343 A New Delta Scuti Type Variable". Information Bulletin on Variable Stars (1584). Bibcode:1979IBVS.1584....1C.
↑"MAST: Barbara A. Mikulski Archive for Space Telescopes". Space Telescope Science Institute. Hämtad 2 oktober 2024.
↑Gatewood, George (1 July 2008). "Astrometric Studies of Aldebaran, Arcturus, Vega, the Hyades, and Other Regions". The Astronomical Journal. 136 (1): 452–460. doi:10.1088/0004-6256/136/1/452. ISSN0004-6256.
↑Panzera, M. R.; Tagliaferri, G.; Pasinetti, L.; Antonello, E. (August 1999). "X-ray emission from A0-F6 spectral type stars". Astronomy & Astrophysics. 348: 161–169. arXiv:astro-ph/9906221. Bibcode:1999A&A...348..161P.
↑Hoffleit, Dorrit; Jaschek, Carlos (1991). The Bright Star Catalogue. Yale University Observatory. Bibcode:1991bsc..book.....H.