Tau Bootis
| Tau Bootis | |
| Observationsdata Epok: J2000 | |
|---|---|
| Rektascension | 13t 47m 15,74s |
| Deklination | +17° 27′ 24,86″ |
| Skenbar magnitud () | varierar 4,46 – 4,52. |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | F6IV+M2 |
| U–B | 0,04 |
| B–V | 0,508±0,001 |
| R–I | 0,24 |
| Variabeltyp | Misstänkt variabel |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -15,6 km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -479,53±0,16 mas/år Dek.: 53,49±0,13 mas/år |
| Parallax () | 64,03±0,19 mas |
| Avstånd | 50,9±0,2 lå (15,62 ± 0,05 pc) |
| Absolut magnitud () | 3,38 |
| Detaljer | |
| Massa | 1,39 ± 0,25/0,4 M☉ |
| Radie | 1,42 ± 0,008 R☉ |
| Temperatur | 6 399 ± 45 K |
| Metallicitet | 0,26 ± 0,03 |
| Vinkelhastighet | 14,27 ± 0,06 km/s |
| Ålder | 1,6 - 2,3 miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| HD 120136, 4 Bootis, CCDM J13473+1727AB, GC 18637, 2MASS J13471581+1727249, SAO 100706, GCRV 8140, N30 3139, SKY# 25297, GEN# +1.00120136J, NLTT 35234, SPOCS 577, STT 270, GJ 527, NSV 6444, TD1 17060, AG+17 1387, GSC 01460-00132, PLX 3144, UBV 12303, ASCC 869404, PMC 90-93 361, USNO-B1.0 1074-00267954, BD+18 2782, HIC 67275, PPM 130070, uvby98 100120136 AB, Ci 20 807, HIP 67275, RBS 1315, WDS J13473+1727AB, CSV 7085, HR 5185, ROT 1996, YZ 17 5012, 2E 3138, JP11 2426, RX J1347.2+1727, HFE83 972, 2E 1344.8+1742, LSPM J1347+1727, RX J1347.2+1726, ZEH2003 RX J1347.2+1727 1, FK5 507, LTT 14021, 1RXS J134716.2+172733 | |
Tau Bootis (τ Boo) är en gul-vit dubbelstjärna i stjärnbilden Björnvaktaren. Dess kompanjon är en röd dvärg som kretsar kring stjärnan på ett avstånd på 240 AU. Ett helt varv runt stjärnan kan ta flera tusen år.
Man har satt Tau Bootis på en lista över möjliga variabla stjärnor, eftersom variationerna inte är fastslagna. Magnituden varierar enligt mätningar 4,46 – 4,52.
Egenskaper
Primärstjärnan Tau Bootis A är en underjättestjärna av spektralklass F7 IV. Den har en massa som är ca 40 procent större än solens och är därmed något ljusare och varmare. Den har en radie som är ca 1,4 gånger solens och är förmodligen ungefär 1,3 miljarder år gammal. Eftersom det är mer massivt än solen, är dess livslängd kortare - mindre än 6 miljarder år. Tau Bootis är den första stjärnan förutom solen som observerats med att ändra polariteten i dess magnetfält.
Planetariska systemet
En exoplanet upptäcktes 1997 kretsande kring stjärnan. Det finns också tecken på en annan planet som kretsar kring stjärnan med en period på ca 5 000 dygn, men detta kan bero på en instrumental effekt eller en magnetisk aktivitetscykel. I ett ovanligt fall av rollomvändning verkar det som om Tau Bootis rotation har blivit tidsmässigtt låst till Tau Bootis b.
| Exoplanet | Massa i Jupitermassor | Omloppsperiod i dygn | Halv storaxel | Excentricitet |
|---|---|---|---|---|
| b | 6±0,28 | 3,312463 ± 0,000014 | 0,0481 ± 0,028 | 0,023 ± 0,015 |
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 16 mars 2015.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 22 december 2018.
Noter
- 1 2 3 4 ”Basic data: * tau Boo – Double or Multiple Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Tau+Bootis&submit=SIMBAD+search. Läst 20 juli 2015.
- 1 2 3 ”NSV 6444” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=45068. Läst 20 juli 2015.
- 1 2 3 van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=67275. Läst 20 juli 2015.
- ↑ Reiners, A. (January 2006), "Rotation- and temperature-dependence of stellar latitudinal differential rotation", Astronomy and Astrophysics, 446 (1): 267–277, arXiv:astro-ph/0509399, Bibcode:2006A&A...446..267R, doi:10.1051/0004-6361:20053911.
- 1 2 3 4 5 6 7 Borsa, F.; Scandariato, G.; Rainer, M.; Bignamini, A.; Maggio, A.; Poretti, E.; Lanza, A. F.; Di Mauro, M. P.; Benatti, S.; Biazzo, K.; Bonomo, A. S.; Damasso, M.; Esposito, M.; Gratton, R.; Affer, L.; Barbieri, M.; Boccato, C.; Claudi, R. U.; Cosentino, R.; Covino, E.; Desidera, S.; Fiorenzano, A. F. M.; Gandolfi, D.; Harutyunyan, A.; Maldonado, J.; Micela, G.; Molaro, P.; Molinari, E.; Pagano, I.; et al. (2015). "The GAPS programme with HARPS-N at TNG. VII. Putting exoplanets in the stellar context: Magnetic activity and asteroseismology of <ASTROBJ>τ Bootis A</ASTROBJ>". Astronomy and Astrophysics. 578: A64. Bibcode:2015A&A...578A..64B. doi:10.1051/0004-6361/201525741.
- 1 2 Mamajek, Eric E.; Hillenbrand, Lynne A. (2008). "Improved Age Estimation for Solar-Type Dwarfs Using Activity-Rotation Diagnostics". The Astrophysical Journal. 687 (2): 1264–1293. arXiv:0807.1686. Bibcode:2008ApJ...687.1264M. doi:10.1086/591785.
- ↑ Donati, J.-F.; et al. (2008). "Magnetic cycles of the planet-hosting star Tau Boötis". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 385 (3): 1179–1185. arXiv:0802.1584. Bibcode:2008MNRAS.385.1179D. doi:10.1111/j.1365-2966.2008.12946.x.
- ↑ Butler, R. P.; Wright, J. T.; Marcy, G. W.; Fischer, D. A.; Vogt, S. S.; Tinney, C. G.; Jones, H. R. A.; Carter, B. D.; Johnson, J. A. (2006). ”Catalog of Nearby Exoplanets” (på engelska). The Astrophysical Journal 646 (1): sid. 505–522. doi:. Arkiverad från originalet den 7 december 2019. https://web.archive.org/web/20191207150418/http://www.iop.org/EJ/article/0004-637X/646/1/505/64046.html. Läst 21 juni 2009.
- ↑ Howard, Andrew W.; Fulton, Benjamin J. (2016). "Limits on Planetary Companions from Doppler Surveys of Nearby Stars". Publications of the Astronomical Society of the Pacific. 128 (969). 114401. arXiv:1606.03134. Bibcode:2016PASP..128k4401H. doi:10.1088/1538-3873/128/969/114401.
- ↑ Walker, G. A. H.; et al. (2008). "MOST detects variability on tau Bootis possibly induced by its planetary companion". Astronomy and Astrophysics. 482 (2): 691–697. arXiv:0802.2732. Bibcode:2008A&A...482..691W. doi:10.1051/0004-6361:20078952.
