Fairchild Channel F

	Fairchild Channel F
	Fairchild Channel F-konsolen.
Grundinformation
Tillverkare	Fairchild Semiconductor
Typ	Stationär spelkonsol
Generation	II (andra generationen)
Lansering	november 1976
Livslängd	1976–1980
Hårdvara
Kontroller	Två handkontroller
CPU	Fairchild F8
Media	Spelkassett (Program Storage Unit)
Datalagring	64 byte RAM, 2 KB VRAM
Övrigt
Sålda enheter	Okänt

Fairchild Channel F är en stationär spelkonsol från den andra generationen av TV-spelkonsoler. Systemet lanserades i USA i november 1976 av Fairchild Semiconductor och var den första kommersiella spelkonsolen med utbytbara spelkassetter som innehöll ROM-baserade program.

Till skillnad från Magnavox Odyssey, vars kassetter endast fungerade som elektriska omkopplare, använde Channel F kassetter kallade Program Storage Units som innehöll både programkod och logik.

Historia

Bakgrund

Utvecklingen av Channel F leddes av ingenjören Jerry Lawson vid Fairchild Semiconductor. Lawson var ansvarig för designen av det modulära kassettformatet och spelkontrollerna, vilket gjorde systemet tekniskt banbrytande vid lanseringen.

Lansering

Konsolen släpptes i USA i november 1976 under namnet Fairchild Video Entertainment System (VES). Året därpå byttes namnet till Channel F i samband med en marknadsföringsförnyelse.

Internationella versioner

Channel F såldes internationellt under flera olika namn, ofta licensierade till lokala elektronikföretag, bland annat:

Luxor Video Entertainment Computer (Sverige)
SABA Videoplay (Tyskland)
Nordmende Color Teleplay µP (Tyskland)
Adman Grandstand Video Entertainment Computer (Storbritannien)
Barco Challenger (Belgien)

Teknik

Channel F bygger på Fairchilds egenutvecklade mikroprocessor F8, ett tidigt 8-bitars processorsystem. Konsolen hade 64 byte RAM och 2 KB videominne, vilket ställde stora krav på programmeringseffektivitet.

Grafiken bestod av bitmap-grafik med upp till åtta färger genom kombination av förgrunds- och bakgrundsfärger. Ljudet genererades via enkla tonoscillatorer med fasta frekvenser.

Kontroller

Handkontrollerna var digitala och kunde vridas, tryckas och lutas i åtta riktningar. Detta gjorde dem mer flexibla än många samtida kontroller men också ovanliga i ergonomi.

Spel

Totalt släpptes 26 officiella spelkassetter för Channel F mellan 1976 och 1980. Spelen numrerades istället för att ges separata titlar i marknadsföringen.

Officiellt släppta spel

Nr	Spel	År	Beskrivning
1	Tic-Tac-Toe / Shooting Gallery	1976	Brädspel och skjutspel
2	Desert Fox / Shooting Gallery	1976	Action och skytte
3	Video Blackjack	1977	Kortspel
4	Spitfire	1977	Flygstridsspel
5	Space War	1977	Rymdskjutare
6	Math Quiz I	1977	Pedagogiskt spel
7	Math Quiz II	1977	Pedagogiskt spel
8	Magic Numbers	1978	Talbaserat pusselspel
9	Drag Race	1978	Racing
10	Maze	1978	Labyrintspel
11	Backgammon	1978	Brädspel
12	Baseball	1979	Sportspel
13	Robot War	1979	Strategi/action
14	Sonar Search	1979	Undervattensspel
15	Memory Match	1979	Minnesspel
16	Dodge-It	1979	Action
17	Pinball Challenge	1979	Flipperspel
18	Hangman	1980	Ordspel
19	Checkers	1980	Brädspel
20	Video Whizball	1980	Sport/action
21	Bowling	1980	Sport
22	Slot Machine	1980	Simulationsspel
23	Galactic Space Wars	1980	Skjutspel
24	Pro Football	1980	Sport
25	Alien Invasion	1980	Skjutspel
26	Demo Cartridge	1980	Demonstrationsprogram

Mottagande och eftermäle

Fairchild Channel F-spelkonsol tillsammans med flera spelkassetter.

Fairchild Channel F fick ett begränsat kommersiellt genomslag men har i efterhand fått stor historisk betydelse som den första ROM-baserade kassettkonsolen. Systemet lade grunden för senare framgångsrika konsoler som Atari 2600 och Intellivision.

Referenser

1 2 Kent, Steven L. (2001). The Ultimate History of Video Games. Three Rivers Press. ISBN 978-0-7615-3643-7. https://archive.org/details/ultimatehistoryo0000kent
↑ ”Interview with Jerry Lawson” (på engelska). Vintage Computing. https://www.vintagecomputing.com/index.php/archives/545. Läst 6 februari 2026.
↑ Tara Yarlagadda (12 mars 2024). ”Jerry Lawson and the invention of video game cartridges” (på engelska). howstuffworks. https://science.howstuffworks.com/innovation/big-thinkers/jerry-lawson.htm. Läst 6 februari 2026.
↑ ”The Fairchild Channel F” (på engelska). The Dot Eaters. https://thedoteaters.com/?bitstory=channel-f. Läst 6 februari 2026.
↑ Wolf, Mark J. P. (2012). Encyclopedia of Video Games. ABC-CLIO. ISBN 978-0-313-37936-9. https://archive.org/details/isbn_9780313379369_2
↑ Montfort, Nick; Bogost, Ian (2009). Racing the Beam. MIT Press. ISBN 978-0-262-01257-7. https://archive.org/details/racingbeamatariv0000mont
↑ ”Fairchild Channel F platform overview” (på engelska). MobyGames. https://www.mobygames.com/platform/channel-f/. Läst 6 februari 2026.
↑ ”Fairchild Channel F database” (på engelska). ChannelF.se. http://channelf.se/. Läst 6 februari 2026.

[slk-1] 1 2 Kent, Steven L. (2001). The Ultimate History of Video Games. Three Rivers Press. ISBN 978-0-7615-3643-7. https://archive.org/details/ultimatehistoryo0000kent

[2] ”Interview with Jerry Lawson” (på engelska). Vintage Computing. https://www.vintagecomputing.com/index.php/archives/545. Läst 6 februari 2026.

[3] Tara Yarlagadda (12 mars 2024). ”Jerry Lawson and the invention of video game cartridges” (på engelska). howstuffworks. https://science.howstuffworks.com/innovation/big-thinkers/jerry-lawson.htm. Läst 6 februari 2026.

[4] ”The Fairchild Channel F” (på engelska). The Dot Eaters. https://thedoteaters.com/?bitstory=channel-f. Läst 6 februari 2026.

[5] Wolf, Mark J. P. (2012). Encyclopedia of Video Games. ABC-CLIO. ISBN 978-0-313-37936-9. https://archive.org/details/isbn_9780313379369_2

[6] Montfort, Nick; Bogost, Ian (2009). Racing the Beam. MIT Press. ISBN 978-0-262-01257-7. https://archive.org/details/racingbeamatariv0000mont

[7] ”Fairchild Channel F platform overview” (på engelska). MobyGames. https://www.mobygames.com/platform/channel-f/. Läst 6 februari 2026.

[8] ”Fairchild Channel F database” (på engelska). ChannelF.se. http://channelf.se/. Läst 6 februari 2026.