| Noam Chomsky | |
| Noam Chomsky 2017. | |
| Född | Avram Noam Chomsky 7 december 1928 Philadelphia, Pennsylvania, USA |
|---|---|
| Forskningsområde | Språkvetenskap |
| Institutioner | MIT |
| Alma mater | University of Pennsylvania (B.A.) 1949, (M.A.) 1951, (Ph.D.) 1955 |
| ORCID | 0000-0002-3632-2461 |
| Känd för | Generativ grammatik Chomskyhierarkin Propagandamodellen |
| Influerad av | Immanuel Kant, Roman Jakobson, Ferdinand de Saussure, Ludwig Wittgenstein |
Avram Noam Chomsky, född 7 december 1928 i Philadelphia, Pennsylvania, är en amerikansk professor emeritus i lingvistik vid MIT. Förutom sin roll som ledande språkvetare är Chomsky även aktiv inom samhällsdebatten.
Chomsky har beskrivits som "den moderna lingvistikens fader". Hans arbete har även influerat områden som analytisk filosofi, kognitionsvetenskap, artificiell intelligens, datalogi, logik, matematik och psykologi. Chomsky har bland annat skapat Chomskyhierarkin, som är en klassificering av formella språk. Hans arbete inom generativ lingvistik bidrog starkt till behaviorismens nedgång och ledde till främjandet av kognitiva vetenskaper. I sin doktorsavhandling från 1955 och senare i den mer kända Syntactic Structures från 1957 introducerade han sin teori att delar av den mänskliga grammatiken är nedärvda i hjärnan (den så kallade generativa grammatiken). Hans teorier har haft stort inflytande på lingvistiken, även om inte alla forskare stödjer dem.
Vid sidan av sitt arbete inom språkvetenskap är Chomsky känd för sina vänsterradikala åsikter och kritik mot USA:s utrikespolitik. Han beskriver sig själv som frihetlig socialist och förespråkare av syndikalism. Tillsammans med Edward Herman utvecklade han i boken Manufacturing Consent en modell över hur medierna tjänar samhällets maktelit, propagandamodellen. Han var även aktiv sionist på 1940-talet; dock var han motståndare till upprättandet av staten Israel, men har aldrig ansett att den bör upphöra att existera.
Noam Chomsky promoverades absens till hedersdoktor till Carl von Linnés minne vid Uppsala universitets Linnépromotion den 26 maj 2007.
Chomsky växte upp i en välbärgad judisk familj i Philadelphia. Hans far, William Chomsky, var forskare i hebreiska och född i Kejsardömet Ryssland (nuvarande Ukraina). Hans mor, Elsie Simonofsky, var även hon född i Ryssland (nuvarande Belarus). Noam var äldsta barnet i familjen. Hans yngre bror, David Eli Chomsky, föddes fem år senare.
Han influerades politiskt under sin uppväxt av en släkting som ägde en tidningskiosk i New York där judiska vänsterintellektuella samlades för att debattera dagsfrågor. Han skrev sin första politiska artikel vid 10 års ålder, om spanska inbördeskriget, och identifierade sig från 12-13-årsåldern som anarkist.
År 1945, vid 16 års ålder, påbörjade Noam Chomsky studier i filosofi och lingvistik vid University of Pennsylvania, där han inspirerades av lingvistikprofessorn Zellig Harris. Chomsky skrev sin kandidatuppsats om den moderna hebreiskans morfofonemik, och fortsatte på samma tema i sin masteruppsats, som sedermera utgavs som bok. Från 1951 till 1955 tillhörde han Society of Fellows vid Harvard, samtidigt som han var doktorand. Han var redan då starkt kritisk mot behaviorismens inflytande inom lingvistiken, och föreläste om detta vid University of Chicago och Yale University. Han disputerade 1955 vid University of Pennsylvania med en avhandling som lade grunden till den generativa grammatiken. Avhandlingen publicerades 1975 under titeln The Logical Structure of Linguistic Theory.
Chomsky gifte sig 1949 med Carol Doris Schatz, som han levde med fram till hennes död 2008. De fick tre barn tillsammans.
Direkt efter disputationen 1955 blev Chomsky anställd som lärare vid Massachusetts Institute of Technology, där han blev kvar fram till pensionen, och även därefter som professor emeritus.
Chomskys banbrytande arbete inom lingvistiken inleddes med doktorsavhandlingen 1955, och spreds till en bredare publik med boken Syntactic Structures (1957). Här lade han grunden till generativ grammatik, och utmanade därmed både den dittills dominerande strukturella lingvistiken med rötter hos Ferdinand de Saussure och Leonard Bloomfield, och det behavioristiska paradigm som då rådde inom beteendevetenskapen. Chomskys kritik av behaviorismen lade grunden till ett tydligt paradigmskifte inom språkvetenskapen.

Chomsky är känd även genom sin kritik av USA:s utrikespolitik och hur medier fungerar. I sin, tillsammans med Edward S Herman författade, bok Manufacturing Consent—The Political Economy of the Mass Media beskrivs fem filter för att sålla fram godkänd information i kapitalistiska system. Boken 9-11 om attacken mot World Trade Center 2001 skapade ytterligare uppmärksamhet. New York Times Book Review påstår i sin recension av boken Language and Responsibility att: "Noam Chomsky is arguably the most important intellectual alive", men säger även att han är "maddeningly simple-minded".
Chomsky har sagt att hans "personliga visioner är relativt traditionellt anarkistiska, med ursprung i upplysningen och klassisk liberalism" och han har prisat frihetlig socialism. Han sympatiserar med syndikalism och är medlem i Industrial Workers of the World, en syndikalistisk fackförening. Han kallar sig själv för en frihetlig anarkist (libertarian anarchist).
Chomsky genomförde tidigt kritiska analyser av globaliseringen. Han sammanfattade processen med orden "gammalt vin, nya flaskor", och hävdade att elitklassens motiv är detsamma som alltid: att försöka isolera folket från viktiga beslutsprocesser, med den skillnaden att de högsta beslutsfattande instanserna nu är transnationella bolag och överstatliga banker. Chomsky hävdar att de transnationella bolagen "utvecklar egna styrningsinstitutioner" som speglar deras globala räckvidd.
I sin bok For Reasons of State från 1973 argumenterade Chomsky för att ett samhälle kan fungera utan någon betald arbetskraft, till skillnad från det kapitalistiska samhället där människor är "löneslavar" eller ett auktoritärt samhälle där beslut fattas av centrala kommittéer. Han menar att ett lands befolkning bör vara fria att söka och utöva de jobb som de själva vill. Chomsky har under hela sitt politiska liv uttryckt ett starkt ogillande inför marxismen. Men även om Chomsky var mycket kritiskt inställd till Sovjetunionens försök att genomföra socialism så var han i vissa avseenden mindre kritisk till delar av de kommunistiska rörelserna i Asien, där han såg betydande gräsrotsrörelser i både kinesisk och vietnamesisk socialism.
Som en reaktion på USA:s krig mot terrorismen år 1981 och den nya förklaringen år 2001 har Chomsky hävdat att de främsta källorna till internationell terrorism är världen största makter, ledda av USA. Han använder en definition av terrorism från en amerikansk krigsmanual, där terrorism beskrivs som "beräknat våldsanvändande eller hot om våld för att ingjuta fruktan; i syfte att tvinga eller skrämma regeringar eller samhällen som ett medel för att uppnå politiska, religiösa eller ideologiska mål". I samband med USA:s invasion av Afghanistan hävdade han:
| ” | Wanton killing of innocent civilians is terrorism, not a war against terrorism." | „ |
| – (9-11, s. 76) | ||
| |||||||||||
|