Spelupplägg
I spelet får spelaren möjlighet att styra en civilisation från 4000 f.Kr. och fram till år 2050. Spelet går ut på att försöka skapa ett så framgångsrikt imperium som möjligt från väldigt begränsade tillgångar. Spelet börjar med att spelaren får bygga en stad runt 4000 f.Kr. Därefter skall spelaren utvidga sitt rike till ett välde och samtidigt strida mot övriga spelare, utveckla infrastruktur och tillgodose vetenskapliga och kulturella framsteg.
Det finns fem sätt man kan vinna spelet på. De är att antingen erövra samtliga civilisationer, behålla flertalet av världsbefolkningen och landyta, bli den första att skicka en rymdfarkost till Alfa Centauri, uppnå kulturpoängen för tre städer till "legendarisk" eller att bli utropad till världsledare av FN. Om man når slutdatumet för spelet utan att uppnått dessa mål vinner den som har mest poäng vid slutdatumet.
Det finns som mest arton olika civilisationer att välja på varav åtta har två olika ledare att välja mellan. Varje ledare har tilldelats utmärkande drag som speglar de egenskaper som var betydande för den tidsperiod de var verksamma i.
Nyheter
.jpg)
Det finns flera nyheter jämfört med föregångaren Civilization III.
- Historiska personer ur fem kategorier - konstnärer, ingenjörer, köpmän, profeter, vetenskapsmän - som alla har särskilda egenskaper och ger städerna olika former av bonusar. Bland dessa historiska personer märks bland andra Platon, Homeros, Michelangelo, Leonardo da Vinci, Albert Einstein och Marie Curie. I expansionerna tillkommer två nya kategorier - härförare och spioner.
- Istället för att omvända en del av befolkningen i en stad för skapandet av nybyggare och arbetare, så används överskottet av mat för tillverkningen av dessa.
- Modellen för statsskick och skötsel har fått flera plan i fem kategorier som alla ger sina för- och nackdelar i form av skötselkostnad och bonus.
- Religionen har utökats från att varit enbart byggande av tempel och domkyrkor och därmed givit spelet ett nytt mått vid kontakt med andra civilisationer. Sju religioner, som ger likadana bonusar, upptäcks under utforskandet av nya teknologier: buddhism (meditering), hinduism (polyteism), islam (gudomlig rätt), judendom (monoteism), konfucianism (Kodifikation), kristendom (Teologi) och daoism (filosofi). När en civilisation är först med att utveckla någon av ovanstående teknologier grundas religionen i en av dess städer. Denna kallas för helig stad för religionen.
- I princip förlorar man aldrig någon överbliven tillverkning. Allt förs vidare till nästa projekt. Man kan också ha flera företag igång samtidigt, och de lagrar upp den investerade tillverkningen när de inte arbetas på.
- Korruption, som i tidigare spel medförde tillverknings- och inkomstbortfall, har ersatts av ett system med underhållsavgifter för städerna. Underhållet beräknas på antalet städer och avståndet till huvudstaden.
- När militärenheterna får erfarenhet kan spelaren välja nya förmågor till dem, bland annat bonus mot andra slags enheter eller art av terräng.
- Förorening och befolkningstak har ersatts av ett hälsotal för städer.
- Barbarer bygger och utvecklar städer.
- Vissa civilisationer har fler än en ledare, med olika bonusar och AI för olika ledare.
Återgång till tidigare versioner av Civilization
- Teknologiträdet är inte längre strikt indelat i tidsåldrar.
- Belägringsenheter anfaller på samma sätt som andra enheter, istället för att beskjuta dem. Enheterna kan också nöta ned städers försvar.
- Spelarna bedriver spioneri med rörliga spionenheter istället för en dialogruta. Däremot återgår spioneriet till denna "ruta" i den senaste expansionen, men de rörliga enheterna kunde utnyttjas för "specialuppdrag".