Dagbrottsdesign är en del av planeringen av gruvdrift via dagbrott. En avgörande faktor är utformningen av gruvans slutliga grop vid den tidpunkt då all malm som beaktats i planerna har utvunnits. Denna slutliga grop förväntas säkerställa maximering av ekonomiska fördelar samtidigt som tillräckliga säkerhetsstandarder upprätthålls. Med säkerhetsstandarder hänvisas det ofta till att bibehålla en säker totallutning.
Sökandet efter en optimal slutlig grop (även kallad en optimal kon) är avgörande i förstudien av nya dagbrott. Denna sökandet måste beakta faktorer som investeringskostnader och priserna på metall eller icke-metallisk resurs som ska utvinnas, med tanke på att dessa kostnader kan förändras över tid. En dagbrottsdesign som fastställs under antagandet om höga resurspriser kommer ha en större slutlig grop än den som faställts med låga antagna resurspriser. På samma sätt, om driftskostnaden eller kapitalanskaffningskostnaden är hög, tenderar den slutliga gropen att vara mindre. Malmhalten, vilken varierar genom fyndigheten, och mineralreserven är också en del av designberäkningarna. Valet av gränshalt har viss inverkan på dagbrottsdesign, men detta är mindre jämfört med den inverkan det har på designen vid underjordsbrytning.
De enklaste teknikerna för att uppskatta slutliga gropens gräns är manuella. Mer mest avancerade tekniker involverar matematiska algoritmer som körs på datorer. De första testerna med artificiell intelligens för dagbrottsdesign började 1996.
En indata som ofta beaktas för dagbrottsdesign är blockmodellen. Den manuella metoden för att fastställa en yttersta gruvgräns beskrivs nedan i en av dess vanligaste former. Först görs det vertikala transekter över malmkroppen som parallella med varandra men vinkelräta mot malmkroppens långsida. För var och en av dessa beräknas det block för block om dess utvinning genererar tillräcklig vinst för att täcka utvinningen av de övre blocken som måste brytas för att nå fram. Denna metod kompletteras sedan av en gränslayout baserad på radiella transekter (från fyndighetens centrum) och den längsgående transekten.