Ekuanitshit

Uppslagsordet ”Mingan” leder hit. För stadsdelen i Baie-Comeau, se Mingan (stadsdel).
Ekuanitshit
Mingan
Reservat
Land Kanada Kanada
Provins Québec
Region Côte-Nord
Koordinater 50°17′N 64°01′V / 50.29°N 64.02°V / 50.29; -64.02
Tidszon EST (UTC-5)
 - sommartid EDT (UTC-4)
Geonames 6074639

Ekuanitshit (innu-aimun) även känt som Mingan är ett reservat för innu och en by på North Shore i provinsen Québec i Kanada. Det ligger i regionen Côte-Nord, i den östra delen av landet, 1 000 km nordost om huvudstaden Ottawa. Det ligger nära mynningen av Minganfloden, i Minganie Bay, på norra stranden av St. Lawrencebukten. Reservatet administreras av Innu i Ekuanitshit.

Geografi

Ekuanitshit vetter mot öarna i Minganarkipelagen som är nationalpark 28 km väster om Havre-Saint-Pierre. Reservatet nås via båt eller via väg 138 ·

Ortsnamnet

Ekuanitshit var tidigare en sommarsamlingsplats för Innu, där många familjer samlades efter att ha tillbringat vintern i sina respektive jaktområden. I en studie publicerad 1931 namngav antropologen Frank G. Speck Montagnais i Mingan Ekuanitshiunnuat. Han översatte detta som människor från platsen där något är strandsatt. Enligt Speck kan det ha varit strandade valar eftersom Minganöarna är en favoritplats för dessa djur. Speck tillägger att Montagnais fortfarande vid den tiden hade för vana att ta späck från valar som strandat vid flodmynningen

Historia

Naskapi indianer 1863 vid Hudson Bay Companys handelsstation vid Mingan

Historiskt sett var regionen hemland för Innu-folket, som kom dit från sina inlandsjaktmarker för att tillbringa sommaren vid kusten. Mingan var en sommarsamlingsplats där Innu fiskade lax, jagade val, hade familjemöten och handlade med varandra. År 1661 beviljades Mingan-seignoriet och européer började bosätta sig i området, vilket markerade början på pälshandeln som fortsatte fram till början av 1900-talet. North West Company och därefter Hudson's Bay Company (från 1807 till 1873) hade handelsstationer där under namnet Mingan, vilka ofta besöktes av Innu för att handla med pälsar, även om de fortsatte att stanna där endast under somrarna. Innus nomadiska livsstil stördes under andra världskriget, då gruv- och skogsföretag flyttade in i området. Efter kriget ledde obligatorisk utbildning, fluktuerande pälspriser och statliga bostadsprogram till att Innu bosatte sig permanent där.

Den 30 april 1963 överförde Québecs regering 18 km2 mark i Mingans seignory till Kanadas regering för att etablera ett reservat för Mingan-regionen, Innu. reservatet hade dock ingen tillgång till Minganfloden, som Innu var beroende av för sin försörjning. Efter många års kamp lades flodbankarna till reservatet 1983. År 1996 utökades det ytterligare.

Demografi, skola och språk

Folkräkningen 2016 räknade 552 invånare, 21,9  % fler än 2011 men sen stannade folktillväxten till 2021. 2026 hade stammen 673 medlemmar. År 2011 hade Ekuanitshit av en befolkning på 455 personer varav 97,8  % talade Innu-aimun och var 2,2  % franstalande. Det finns bara en skola på reservatet, École Teueikan, som erbjuder förskola till gymnasieklass 4. Skolan hade 106 elever inskrivna 2008–2009.

Historiska folkräkningar – Mingan
År Pappa. ±%
1976 308 —    
1981 274 −11,0 %
1986 351 +28,1%
1991 365 +4,0%
1996 431 +18,1%
År Pappa. ±%
2001 391 −9,3 %
2006 407 +4,1%
2011 453 +11,3%
2016 552 +21,9%
2021 552 +0,0%
2026 673 +21,9%
Källa: Statistics Canada

Referenser

  1. ↑ ”Mingan” (på franska). Commission de toponymie Québec. https://toponymie.gouv.qc.ca/ct/ToposWeb/Fiche.aspx?no_seq=178726. Läst 3 november 2024.
  2. ↑ ”Mingan” (på franska). Commission de toponymie Québec. https://toponymie.gouv.qc.ca/ct/ToposWeb/Fiche.aspx?no_seq=41334. Läst 3 november 2024.
  3. 1 2 3 Bherer, Harold (1990) (på engelska). Wampum and Letters Patent: Exploratory Study of Native Entrepreneurship. IRPP. ISBN 978-0-88645-116-5. https://books.google.se/books?id=mhlkVMPRItAC&q=mingan+reserve&pg=PA109&redir_esc=y#v=onepage&q=mingan%20reserve&f=false. Läst 13 oktober 2026

Externa länkar