Elis Fischer

Elis Fischer
Elis Fischer i Budkaflen i augusti 1889.
FöddGustaf Elis Fischer
13 januari 1834
Askersund, Sverige
Död19 augusti 1889 (55 år)
Stockholm
BegravdNorra begravningsplatsen
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningPolitiker, försäkringsdirektör, häradshövding
Befattning
Verkställande direktör, Skandia (1870–1886)
Ordförande, Gasverksstyrelsen (1884–1886)
Förstakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1886)
Politiskt parti
Inget
MakaHildur Fredrika Abenius
(g. 1864–1886)
BarnEllen Fischer (f. 1867)
Estrid Fischer (f. 1872)
Gunnar Fischer (f. 1880)
FöräldrarPer Gustaf Fischer
Eva Sophia Brattström
SläktingarPer Adolf Fischer (syskon)
Emil Nicanor Fischer (syskon)
Utmärkelser
Riddare av Vasaorden
Riddare av Nordstjärneorden
Redigera Wikidata

Gustaf Elis Fischer (i riksdagen kallad Fischer i Stockholm), född 13 januari 1834 i Askersund, död 19 augusti 1889 på Långholmen i Stockholm, var en svensk jurist, riksdagsledamot samt verkställande direktör i försäkringsbolaget Skandia.

Fischer blev uppmärksammad för sin inblandning i det så kallade Fischerska målet, där han i januari 1887 fängslades. Han greps eftersom han hade förskansat sig en betydande mängd ekonomiska medel från det försäkringsbolag där han fungerade som verkställande direktör. Avsättningen från direktörspositionen ledde till påtryckningar på fondbörsen och resulterade i en nedgång på 20 procent för bolagets aktier.

Dessutom tilldelades han flera förtroendeuppdrag och var aktiv som ledamot i flera olika styrelser, främst inom Stockholms stad; som ordförande i Gasverksstyrelsen från 1884 till 1886 och som vice ordförande i Göta kanaldirektionen.

Uppväxt

Föräldrar och syskon

Fischer växte upp i Askersund i Närke och var son till postmästaren Per Gustaf Fischer och Eva Sophia Brattström, samt dotterson till brukspatronen Magnus Brattström. Han var även bror till Emil Nicanor Fischer och halvbror Per Adolf Fischer, som blev bankdirektör.

Utbildning

Efter att han hade genomgått Askersunds lägre elementarskola bosatte sig familjen i Örebro. Fischer fortsatte sina studier vid Örebro skola, där han tilldelades det "Tiseliiska stipendiet". Han avlade studentexamen 1854 och skrevs in vid Uppsala universitet samma år. 1859 tog han hovrättsexamen för att kunna inträda i rikets rättegångsverk.

Karriär

Uppdrag

Fischer utnämndes till vice häradshövding efter tingstjänstgöringen, och blev vice auditör inom Livregementets dragoner från 1862 till 1881, samt ordförande för Gasverksstyrelsen 1884–1886. Vice ordförande i Göta kanaldirektion, medlem av övre Allmänna Änke- och Pupillkassan och ledamot av Drätselkammaren. Han var också ständig ledamot av samfundet för Nordiska Museets främjande.

Politisk gärning

Fischer ställde upp som partilös kandidat i andrakammarvalet 1884, vilket dock överklagades och fick tas om den 9 januari 1885. Han valdes till representant i första kammaren för huvudstaden av Stockholms stadsfullmäktige efter André Oscar Wallenbergs död. Fischer var som riksdagsman och ledamot av riksdagens första kammare från 24 mars 1886 till 17 december 1886, invald i Stockholms stads valkrets, då han förlorade sitt medborgerliga förtroende och dömdes till straffarbete av Stockholms rådhusrätt för "3 med synnerligen försvårande omständigheter förenade bedrägeribrott" samt "grov trolöshet mot huvudman". Han avsade sig sina politiska förtroendeuppdrag den 17 december 1886.

Livförsäkringsbolaget Skandia

Skandiahuset vid Mynttorget i Gamla stan.

Fischer tillträdde som verkställande direktör i försäkringsbolaget Skandia den 1 juni 1870 som Wilhelm Dufwas efterträdare. Han åtnjöt som bankdirektör allmän tilltro och var tillika en mycket respekterad man. Hans ord ska ha vägt extra tungt och under denna tid blev bolaget det mest vinstutdelande. Han beskrevs också som en av familjen Wallenbergs lydiga lakejer.

Under Fischers tid som bankdirektör i försäkringsbolaget Skandia tillgrep han en summa om 515 000 kronor. Det första tillgreppet skedde redan 1878, då med 8 000 kronor. Därefter följde nio ytterligare tillgrepp fram tills avslöjandet. Det största tillgreppet gjordes 1883, när han erhöll ett lån på 675 000 kronor. Därvid lämnade han över 500 000 kronor till det låntagande bolaget och behöll 175 000 kronor för sig själv.

Långholmens centralfängelse, 1910.

Fischer avslöjades då han undgått redovisning av honom till försäljning emottagna och av honom sålda obligationer. Som fråga i rättssal tillfrågades Fischer som åtnjöt en för den tiden ansenligt hög årsinkomst; varför han missbrukat bolagets förtroende. Fischer svarade att han på grund av sin ställning i samhället och stora hjälpsamhet anlitats av sina vänner för lån och borgen. Fischers maka ska enligt egen utsago ha varit ovetande om det inträffade, men när han entledigades från sin direktionsbefattning informerade han henne. De ekonomiska effekterna av Fischers handlande resulterade i ett tryck på fondbörsen. Bolagets aktier som noterats 670 över det nominella värdet sjönk med drygt 20 procent. Han fängslades och blev skyldig att ersätta Skandia med 544 800 kr.

Fischer dömdes 5 januari 1887 till att avtjäna sitt straff på Långholmens centralfängelse. Han dömdes till tre och ett halvt års fängelse samt tre års vanfrejd. Efter hans dom valde Knut Wallenberg att betala ut en livstidspension på 2 000 kr till hans fru, Hildur Fredrika. På Långholmen ägnade han sig åt bokbindning och sökte tröst i religionen. 1887 berättas det att Fischer var mycket förtvivlad och under sitt sonande satt på en pall och grät.

Personligt

Familj

Edsby slott

Fischer gifte sig 17 november 1864 med Hildur Fredrika Abenius, dotter till häradshövding Carl Fredrik Abenius. De bosatte sig på Edsby slott som han uppförde på 1860-talet, och lät där uppföra den allé som leder upp mot byggnaden. De fick flera barn, däribland barnhemsföreståndarinnan Ellen, textilkonstnären Estrid och länsjägmästaren Gunnar Fischer. Han var också farfar till filmfotografen Gunnar Fischer.

Död

Fischer avled den 19 augusti 1889 på Långholmen. Han hade insjuknat ett halvår tidigare, under vilken tid han besöktes av sin maka och barn. Dödsorsaken sades vara sjukdomen lungsot och allmän blodbrist. Samtidigt hade Fischer kraftigt avmagrat. Han avled nästan omärkbart. Enligt dödsbeviset avled han av lunginflammation i höger lunga (pneumonia dextra). Han gravsattes på Norra begravningsplatsen i Stockholm.

Utmärkelser

Anmärkningar

  1. ↑ Enligt "Prisomräknare från medeltiden till 2100" motsvarar 515 000 kr i 1883 års penningvärde 34 880 956 kr i 2024 års penningvärde mätt med konsumentindex eller 692 557 810 kr mätt med löneindex.

Källor

  1. 1 2 3 4 5 Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri : XXV:1. Riksdagens första kammare 1867–1904, s. 20, läst: 26 januari 2024.[källa från Wikidata]
  2. ↑ Hittagraven, Stockholms kommun, läs online.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Anders Norberg, Andreas Tjerneld & Björn Asker, Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, Almqvist & Wiksell, 1985, s. 84, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfMgQ, läst: 19 april 2022.[källa från Wikidata]
  4. 1 2 3 4 Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 19 april 2022.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Register till Riksdagens protokoll med bihang för tiden från och med år 1867 till och med år 1899. Bd 1, Personregister, 1899, s. 156, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ↑ Gustaf Elgenstierna, Köping stads tjänstemän, 1605–1905: personhistoriska anteckningar, Norstedts förlag, 1907, s. 23, läst: 26 januari 2024.[källa från Wikidata]
  7. ↑ Nils Lundström, Svenska kvinnor i offentlig verksamhet : porträtt och biografier, 1924, s. 108, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ↑ Joakim Malmström, Herrskapen och den lokala politiken: Eds socken, ca 1650–1900, 2006, s. 225, läst: 26 januari 2024.[källa från Wikidata]
  9. ↑ Sveriges statskalender 1880, s. 122.[källa från Wikidata]
  10. 1 2 3 ”De Skandinaviska länderna.”. Finland: s. 2. 22 augusti 1889. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/432370?page=2. Läst 2 april 2021 (via Riksarkivet (Finland)).
  11. ↑ Örebro Nikolai AI:22d (1846–1850) Foto 360 / Sida 353
  12. ↑ ”Inrikes. Örebro Stad och Län.”. Örebro Tidning. 3 oktober 1852. https://tidningar.kb.se/2836682/1852-06-19/edition/159609/part/1/page/2/?q=%22Elis%20Fischer%22&from=1852-01-01&to=1852-12-31. Läst 28 juni 2021 (via Svenska dagstidningar).
  13. ↑ ”Gustaf Elis Fischer”. Budkaflen. 24 december 1886. https://tidningar.kb.se/2668869/1886-12-24/edition/163857/part/1/page/1/?q=%22Elis%20Fischer%22&newspaper=BUDKAFLEN. Läst 9 februari 2024 (via Svenska dagstidningar).
  14. 1 2 B&B Linnros (2007). ”Fina Edsby slott får tillökning”. Väsbyjournalen (12): sid. 2–3. https://www.yumpu.com/sv/document/read/19954736/god-jul-gott-nytt-ar. Läst 9 februari 2024.
  15. ↑ Sveriges och Norges stats-kalender. 1866. sid. 143. https://runeberg.org/sonkal/1866/0179.html. Läst 9 februari 2024
  16. ↑ Minnesskrift vid Stockholms Stadsfullmäktiges femtioårsjubileum den 20 april 1913. Kungl. boktryckeriet. P.A. Norstedt & söner. 1913. sid. 280. https://books.google.se/books?id=QyNAAQAAMAAJ&q=Gustaf+elis+fischer&dq=Gustaf+elis+fischer&hl=en&newbks=1&newbks_redir=0&sa=X&ved=2ahUKEwiQx5_1556EAxW_KRAIHU3TCD04ChDoAXoECAwQAg. Läst 9 februari 2024
  17. ↑ ”Wallenberg på "krigsstigen."”. Figaro. 28 november 1885. https://tidningar.kb.se/2572614/1885-11-28/edition/157527/part/1/page/2/?q=%22Gustaf%20Elis%20Fischer%22. Läst 28 juni 2021 (via Svenska dagstidningar).
  18. 1 2 Hildebrand, Albin. XXV:1. Riksdagens första kammare 1867–1904. HASSE W. TULLBERGS FÖRLAG. sid. 20. https://runeberg.org/spg/25-1/0024.html. Läst 9 februari 2024
  19. ↑ Beredningsutskottets utlåtanden och memorial. 1885. Läst 2 april 2021.
  20. ↑ Nordiska museet (1898). Meddelanden från Nordiska museet. Kungl. boktryckeriet, P. A. Norstedt & söner. sid. 19. https://books.google.se/books?id=zXYQAAAAYAAJ&pg=RA1-PA19&dq=elis+fischer+nordiska+museet&hl=en&newbks=1&newbks_redir=0&sa=X&ved=2ahUKEwieibCjy56EAxWZHhAIHaeAD6YQ6AF6BAgOEAI#v=onepage&q=elis%20fischer%20nordiska%20museet&f=false. Läst 9 februari 2024
  21. ↑ ”Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik.”. web.archive.org. 24 september 2015. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924130538/http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20R%20Valstatistik%201871-1910/BISOS%20R%20Riksdagsmannavalen%201872-1908/Valstatistik-R-Riksdagsmannavalen-1882-1884.pdf. Läst 28 juni 2021.
  22. 1 2 ”En lysande levnadsbana slutad i fängelset”. Ystads Allehanda. 27 augusti 1889. https://tidningar.kb.se/4112812/1889-08-27/edition/172135/part/1/page/3/?q=%22elis%20fischer%22%20l%C3%A5ngholmen&from=1889-01-01&to=1889-12-31. Läst 9 februari 2024 (via Svenska dagstidningar).
  23. ↑ ”Riksdagsmannaval.”. Wermländingen (Kungliga Biblioteket). 24 mars 1886. https://tidningar.kb.se/2820230/1886-03-24/edition/167486/part/1/page/2/?q=%22Fischer%22%20Skandia&from=1886-03-01&to=1886-03-31.
  24. ↑ Riksdagsdokument CJ9C20 / txt filformat - Riksdagens protokoll 1886:20 , Onsdagen den 24 Mars - Direktören m. m. Gustaf Elis Fischer hade denna dag aflemnat fullmakt, utvisande att han vid riksdagsmannaval, som af Stadsfullmäktige i Stockholm den 22 innevarande månad förrättats, blifvit utsedd att för en tid af nio år från sistnämnda dag vara ledamot af Riksdagens Första Kammare
  25. ↑ Artikel i Wenersborgs stad och län 1887-01-03 som refererar rådhusrättens dom 31 december 1886.
  26. ↑ Rossander, Olle (2007). Det kidnappade kapitalet: på spaning i Skandiaaffärens skugga. Leopard Förlag. ISBN 978-91-7343-209-2. https://books.google.se/books?id=fCWbCwAAQBAJ&pg=PT4&lpg=PT4&dq=elis+fischer&source=bl&ots=fTa7zTgGp-&sig=ACfU3U2MHSI5HS-IwVr0k913BxIBjJ0miw&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjXtICKjarnAhViwosKHVuqDhs4FBDoATAJegQIChAB#v=onepage&q=elis%20fischer&f=false. Läst 30 januari 2020
  27. ↑ ”Häradshövdingen Elis Fischer - Riksdagen.”. Allehanda För Folket. 24 december 1886. https://tidningar.kb.se/2798740/1886-12-24/edition/165565/part/1/page/2/?q=%22Elis%20fischer%22&from=1886-01-01&to=1886-12-31.
  28. ↑ ”Jurites.”. Tidning För Falu Län Och Stad. 8 juni 1870. https://tidningar.kb.se/2825450/1870-06-08/edition/161863/part/1/page/1/?q=%22Elis%20fischer%22&from=1870-01-01&to=1870-12-31. Läst 9 februari 2024 (via Svenska dagstidningar).
  29. ↑ ”En sorglig och oväntad tilldragelse har nyss timat i Stockholm.”. Göteborgs Marknadsberättelse. 11 december 1886. Läst 9 februari 2024 (via Svenska dagstidningar).
  30. ↑ Lindahl, Carl Fredrik. Svenska millionärer. Minnen och anteckningar. sid. 35. https://runeberg.org/millionar/5/0035.html. Läst 30 januari 2020. ”Wallenbergs lydige lakejer, den sedan så sorgligt bekante bedragaren vice häradshöfding Elis Fischer.”
  31. ↑ ”Prisomräknare från medeltiden till 2100”. historicalstatistics.org. https://historicalstatistics.org/Jamforelsepris.htm. Läst 9 februari 2024.
  32. ↑ ”Den Fischerska katastrofen.”. Göteborgs Marknadsberättelse. 18 december 1886. https://tidningar.kb.se/2625252/1886-12-18/edition/173007/part/1/page/1/?q=%22Elis%20Fischer%22&from=1886-12-01&to=1886-12-31. Läst 9 februari 2024 (via Svenska dagstidningar).
  33. ↑ ”En fallen storhet.”. Gefleposten. 14 december 1886. https://tidningar.kb.se/2581149/1886-12-14/edition/172888/part/1/page/3/?q=%22Fischer%22%20nominella%20v%C3%A4rdet&from=1886-01-01&to=1886-12-31. Läst 9 februari 2024 (via Svenska dagstidningar).
  34. ↑ ”Vice häradshövdingen G. E. Fischer”. Skaffaren. (Chroniclingamerica). https://chroniclingamerica.loc.gov/data/batches/mnhi_kastra_ver01/data/sn90059655/00199919283/1887020901/0724.pdf.
  35. ↑ ”Extrablad till Motalaposten: Telegram”. Motala Posten. 31 december 1886. https://tidningar.kb.se/2728518/1886-12-31/edition/155696/part/3/page/1/?q=%22elis%20fischer%22&from=1886-01-01&to=1886-12-31. Läst 9 april 2020 (via Svenska dagstidningar).
  36. ↑ ”Häradshöfding Fischers familj.”. Nya Förposten. 15 januari 1887. https://tidningar.kb.se/2800844/1887-01-15/edition/171031/part/1/page/3/?q=%22Knnt%20Wallenberg%20anslagit%20en%20lifstidspension%22. Läst 9 februari 2024 (via Svenska dagstidningar).
  37. ↑ ”Fischerska katastrofen”. Oscarshamnsposten. 15 januari 1887. https://tidningar.kb.se/2503556/1887-01-15/edition/172358/part/1/page/3/?q=%22%20Wallenberg%22%20lifstidspension&from=1887-01-01&to=1887-12-31. Läst 9 februari 2024 (via Svenska dagstidningar).
  38. ↑ ”E. Fischer på Långholmen”. Strömstads Tidning. 24 augusti 1887. https://tidningar.kb.se/2813925/1887-08-24/edition/172640/part/1/page/2/?q=%22elis%20fischer%22%20nya%20dagligt%20allehanda. Läst 9 februari 2024 (via Svenska dagstidningar).
  39. ↑ ”Om f. Skandia-direktören”. Ystads Allehanda. 9 mars 1887. https://tidningar.kb.se/4112812/1887-03-09/edition/172135/part/1/page/2/?q=%22Elis%20Fischer%22&from=1887-03-01&to=1887-03-31. Läst 9 februari 2024 (via Svenska dagstidningar).
  40. ↑ Elgenstierna, Gustaf (1907). Köping stads tjänstemän, 1605–1905: personhistoriska anteckningar. P.A. Norstedt. sid. 23. https://books.google.se/books?id=CFA_AQAAMAAJ&q=Elis+Fischer+Abenius&redir_esc=y. Läst 9 februari 2024
  41. ↑ ”Edsby slotts historia”. web.archive.org. 14 augusti 2015. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150814093354/http://edsbyslott.se/sida8.html. Läst 30 januari 2020.
  42. ↑ ”Sundsvalls barnhem vid sekelskiftet.”. digitaltmuseum.se. Sundsvalls museum. https://digitaltmuseum.se/011014643398/sundsvalls-barnhem-vid-sekelskiftet-forestandarinnans-namn-ar-ellen-fischer. Läst 10 april 2020.
  43. ↑ ”Dödsfall”. tidningar.kb.se. Borlänge Tidning. https://tidningar.kb.se/8264848/1889-08-23/edition/160941/part/1/page/3/?q=%22elis%20fischer%22&from=1889-01-01&to=1889-12-31. Läst 9 april 2020.
  44. ↑ ”Stockholms Hälsovårdsnämnd Dödsbevis”. sok.stadsarkivet.stockholm.se. https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Databas/stockholms-halsovardsnamnd-dodsbevis-vissa-forsamlingar-1878-1926/Visa/elis-fischer-18890819/4872aee1-76f8-4b5f-9781-8f6229dbd6d5?sidindex=0&efternamn=Fischer. Läst 2 april 2021.
  45. ↑ ”Hittagraven”. etjanst.stockholm.se. Kyrkogårdsförvaltningen. https://etjanster.stockholm.se/Hittagraven/home?searchText=eLIS+FISCHER&type=all&searchType=0&cemeteries=all-churches. Läst 2 april 2021.

Externa länkar