Biografi
Bakgrund och fram till 1960-talet
Vilars föräldrar var av judisk börd och immigrerade till Argentina från Tyskland. De skiljde sig när Esther var tre år gammal.
Esther Vilar läste medicin vid Universidad de Buenos Aires, och 1960 reste hon till Västtyskland för att fortsätta sina studier i psykologi och sociologi. Under ett års tid arbetade hon som läkare vid ett sjukhus i Bayern. Vilar har även arbetat som översättare, försäljare, fabriksarbetare, skomodell och sekreterare.
1961 gifte Vilar sig med den tyske författaren Klaus Wagn. Äktenskapet slutade i skilsmässa, men 1964 fick paret sonen Martin. Angående äktenskapet har Vilar sagt att hon "inte skilde sig från en man utan från äktenskapet som institution".
Den manipulerade mannen
Vilars mest omskrivna och översatt bok är Der dressierte Mann, utgiven 1971 och översatt till svenska året därpå under titeln Den dresserade mannen. Vilar har betraktat boken som del av en studier över "mannens nöje över sin icke-frihet". I boken hävdar hon att kvinnor inte lever under förtryck av män, utan att männen i själva verket kontrolleras av kvinnor utan att veta om det. Relationer mellan kvinnor och män är enligt Vilar till kvinnors fördel.
Några av de kontrollerande strategierna i Vilars bok är:
- Locka män med sex, något som Vilar refererar till som en "periodisk användning av en kvinnas vagina", och andra förförelseknep
- Kontrollera män genom en slug användning av beröm, sex och emotionell utpressning när män väl fastnat på "kroken"
- Maskera sina verkliga intentioner och motiv under en täckmantel av romantisk kärlek
Den dresserade mannen, vars teser kontrasterade mot de allmänna åsikterna inom den dåtida feminismen med dess politik kring patriarkat och könsmaktsordning, väckte efter sin utgivning stor medial uppmärksamhet. Boken översattes under de kommande åren till en mängd olika språk. Vilar framträdde 1973 på USA:s The Tonight Show.
1975 deltog Vilar i en TV-sänd tysk debatt på kanalen WDR, där hennes huvudsakliga motståndare var Alice Schwarzer – då den mest kända representanten för den (väst)tyska kvinnorörelsen. Under debatten (där Schwarzer och Vilar tolkade samma undersökningar på radikalt olika sätt) fungerade Schwarzer som "feministen" och Vilar som "antifeministen", och debatten bidrog till att polarisera det offentliga västtyska samtalet i maktfrågor mellan män och kvinnor. Bland annat hävdade Schwarzer inför TV-kamerorna att Vilar var "inte bara sexistisk utan fascistisk", och hon jämförde Vilars bok med nazisternas tidning Der Stürmer. Själv skulle Schwarzer något år senare grunda Emma, ännu på 2020-talet Tysklands viktigaste feministiska publikation. Efter debatten menade Vilar att hon blev föremål för offentlig utfrysning och återkommande mordhot.
Andra verk
Vilar fortsatte sitt skrivande i det politisk-feministiska fältet med två uppföljare, betitlade Das polygame Geschlecht och Das Ende der Dressur. Under de kommande decennierna sysselsatte sig Vilar annars i första hand som romanförfattare och dramatiker. 1998 presenterades Speer, en fiktionaliserad biografi om den tyska arkitektern och politikern Albert Speer. Verket har satts upp på scen i Berlin och London, i regi av Klaus Maria Brandauer, och produktionen har även blivit föremål för en TV-film.
.jpg)
