Journalistförbundet

	Journalistförbundet
Information
Ordförande	Ulrika Hyllert
Vice ordförande	Anna Herdenstam
Historia
Grundat	1901
Huvudkontor	Kungsgatan 28A, Stockholm
Antal medlemmar	13 000
Huvudorganisation	TCO. Anslutning 1947.
Övrigt
Webbplats	Sjf.se
Förbundstidning	Journalisten

Journalistförbundet är ett svenskt fackförbund inom TCO för personer som arbetar i mediebranschen. Det grundades 1901 som Svenska Journalistföreningen och bytte vid kongressen 1950 namn till Svenska Journalistförbundet. På 2000-talet kortades namnet ned till enbart Journalistförbundet. Förbundet ger ut tidningen Journalisten, och är medlem av Internationella Journalistfederationen och Europeiska Journalistfederationen.

För att bli yrkesaktiv medlem i Journalistförbundet ska man vara anställd eller frilans och ha helt eller delvis journalistiska arbetsuppgifter. Personer som går en journalistisk grundutbildning kan bli studerandemedlemmar.

Frilansmedlemmarna är organiserade i förbundets tre frilansklubbar: Frilans Riks, Fotograferna och Medietextarna.

Förbundet driver Journalistförbundets yrkesetiska nämnd för att bevaka efterlevnaden av de 13 pressetiska yrkesreglerna. För att få Journalistförbundets presskort måste man vara medlem, och därmed också ha förbundit sig att följa yrkesreglerna.

Förbundet

Journalistförbundet har (2025) ungefär 13 000 medlemmaroch är både ett fackförbund och ett yrkesförbund.

Till Journalistförbundets ideella intressen hör att slå vakt om yttrandefrihet, tryckfrihet, öppenheten i samhället, mångfalden i medierna, att värna upphovsrätten, yrkesetiken och den journalistiska yrkesintegriteten. Journalistiken och journalisterna har också en viktig uppgift i den demokratiska processen.

Förbundets ordförande genom tiderna

1902–1905 – David Bergström
1905–1908 – Valfrid Spångberg
1909–1912 – Valter Bratt
1912–1916 – Gustaf Berg
1917 – Gunnar Löwengren
1918–1928 – Otto Hellkvist
1928–1937 – Sigfrid Hansson
1937–1947 – A. Emil Jacobsson
1947–1948 – Hilding Eek

1948-1953 – T.F. Winqvist
1953-1966 – K.G. Michanek
1966-1968 – Bengt Wiklund
1968-1972 – Sören Olofsson
1972-1987 – Östen Johansson
1987-1995 – Claes Leo Lindwall
1995-2000 – Håkan Carlsson
2000-2011 – Agneta Lindblom Hulthén
2011-2019 – Jonas Nordling
2019- Ulrika Hyllert

Frilans Riks

Frilans Riks är det distrikt inom förbundet som organiserar frilansjournalister. Distriktet hette ursprungligen Frilansklubben, från 1993 omdöpt till Frilansdistriktet. Det nuvarande namnet antogs 1996.

Historia Frilans Riks

Den första frilansklubben inom Journalistförbundet bildades 1969 som en klubb inom Stockholmssektionen inom dåvarande SJF. Kajs Tidholm blev första ordförande – officiellt från 1971, då 70 av landets drygt 200 frilansar valt att gå med i den nya klubben. De första aktiviteterna var kurser om bl.a. skatter och deklarationer, semesterersättning och pension. De första frågorna kom i samma anda att handla om att förmå tidningarna att betala in ATP för frilansar – och att utarbeta normer för frilansars arvoden.

1974 ställde sig SJF bakom frilansarnas krav på att uppdragsgivarna ska betala sociala avgifter (på inkomster över 300 kr). Dessutom genomfördes en halvdagsstrejk bland frilansarna på Sveriges Radio.

Från 1975 blev det möjligt för frilansar att vara med i a-kassan – detta år noterades också den första frilans som betalade B-skatt (numera F-skatt). I den första frilansrekommendationen föreslogs medlemmarna ta minst 400 kr/dag i arvode. Försäkringsdomstolen slog fast att frilansar ska betraktas som arbetstagare och deras arvoden som inkomst av tjänst.

1978 kom det första numret av tidningen Frilansjournalisten. Året därpå togs för första gången fotografer med i Frilansrekommendationen. Frilansklubben växte snabbt och hade 650 medlemmar.

1985–1986 blev striden om frilansar kan vara företagare akut. SJF:s dåvarande ordförande uttalade att frilansar som själva betalade sina sociala avgifter "bett förbundet dra åt helvete". Och SJF-ledningen ville utesluta frilansar med bolag ur SJF:s a-kassa.

1992 uteslöts informatörer ur SJF. 1993 omstrukturerades SJF så att Frilansdistriktet blev eget distrikt och de tidigare länsvisa sektionerna blev klubbar. En mångårig diskussion om att ev. bilda ett servicebolag utmynnade i att frilansarna istället fick en egen kontaktperson på SJF. Konkurrensverket utredde om Frilansrekommendationen är konkurrensbegränsande, men kom 1994 fram till att så inte var fallet.

1996 startades e-postlistan Snackbar (som är verksam än idag). 1997 fick Frilans Riks sin första egna webbplats – och sex procents moms infördes på textarvode. 1998 hade Frilans Riks 1 811 medlemmar och utgjorde drygt tio procent av SJF. En Frilanskatalog lades ut på SJF:s webbplats. SJF-kongressen beslutade om ett Servicebolag, som skulle ge frilansar råd i bl.a. företagsfrågor. Företagsfrilansar fick åter ansluta sig till a-kassan (dock med längre karenstid än anställda).

Ordförande för Frilans Riks genom tiderna

Kajs Tidholm 1971–1975
Lena Anderfelt 1975
Birgitta Gustavsson 1976–1977
Hetty Rooth 1977-78
Stig Göran Gustafsson 1978
Sven Ståhl 1979–1981
Birgit Lundin 1981
Birgitta Öjersson–Mörner 1982–1984
Jan-Ewert Strömbäck 1984
vakant 1985
Rolf Månsson 1986–1988
Arne König 1988–1990
Britta Nilsson 1990
Rolf Månsson 1991 (avgick efter kongressen 1992)
Marie Bosund 1991–1993
Torbjörn Uhlin 1993–1996
Kerstin Ahlberg, Caroline Maino och Birgitta Öjersson 1996
Caroline Maino, Anna Holmgren 1997
Anna Holmgren 1998
Anna Holmgren 1999
Ann Marie Schröder 2000
Anna Holmgren, Chi An Gramfors, Ann Marie Schröder 2001
Pia Bäckström och Chi An Gramfors 2002
Maria Larsson och Fredrik Nejman 2003
Maria Larsson och Petra Quiding 2004
Tomas Polvall 2005
Henrik Sannesson och Christina Falkengård 2006
Henrik Sannesson och Eva Ekelöf 2007
Henrik Sannesson 2008
Henrik Sannesson och Åsa Ohlsson 2009
Åsa Ohlsson 2010-2013
Jennie Larsson 2013-2014
Rickard Jakbo 2014-2015
Rickard Jakbo och Fatima Grönblad 2015–2016
Victoria da Silva 2016–2017
Gert Lundstedt 2017–2023
Henrik Simonsen 2023–2024
Henrik Simonsen och Björn Hellström 2024–2026
Björn Hellström och Hannah Ohlén 2026–

Årets redaktör

Frilans Riks utdelar varje år priset Årets redaktör till en förtjänt redaktör.. Priset instiftades 2002. Priset ska inte förväxlas med ett pris med samma namn som utdelas av Förlagsklubben.

Pristagare:

2009 Peter Tillhammar (chefredaktör på Forskning & Medicin)
2010
2011 Leif Mathiasson (chefredaktör på Pedagogiska magasinet och Chef & ledarskap)
2012
2013 Susanne Blick (chefredaktör på Chefen i fokus)
2014 John Swedenmark (kulturredaktör på Arbetet)
2015 Inget pris delades ut i kategorin
2016 Erik Winnfors Wannberg (VA-tidskriften Cirkulation)
2017 Ulf B Andersson (AmnestyPress)
2018 Maria Westin (projektledare Svensk Medietext)
2019 Elisabeth Ekblom (Respons och Bra Affärer)
2020 Monica Walldén, Synskadades Riksförbunds tidning Perpektiv.
2021 Kerstin Weyler, tidningen Skolledaren
2022 Tom Knutson, tidskriften Advokaten
2023 Robert Jonsson, LO Mediahus

Referenser

Vidare läsning

Andersson, Nils; Hjern Harald (1951). Svenska journalistförbundet 1901-1951. Stockholm. Libris 1206000
Hellkvist, Otto och Winqvist, TF (1926) Svenska Journalistföreningen. De första tjugufem åren i ord och bild. Stockholm: Journalistföreningens Förlag
Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackförbundens och centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet av 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 2018). Lund: Department of Sociology, Lund University. (om medlemsutvecklingen i bland annat Journalistförbundet)
Lindblom Hulthén Agneta, red (2001). Journalisternas bok: 1901-2001. Stockholm: Svenska journalistförb. Libris 8365328. ISBN 91-631-1243-4 (inb.)
Qvarnström, Moa (1998). Med dubbla fallskärmar i fritt fall: en historia om dubbel facklig tillhörighet för offentligt anställda journalister. Stockholm: Riksdistriktet Offentliganställda journalister inom SJF. Libris 7453028. ISBN 91-630-6933-4

Externa länkar

Svenska Journalistförbundets officiella webbplats

[medlemmar-1] 1 2 ”About the Swedish Union of Journalists” (på engelska). sjf.se. 13 juni 2025. https://www.sjf.se/about-us. Läst 26 juni 2025.

[2] Fotograferna

[3] Medietextarna

[4] "Yrkesetik Arkiverad 1 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.", Svenska Journalistförbundets webbplats. Läst den 23 september 2013.

[5] ”Frilans Riks historia - 60- och 70-talet”. Journalistförbundet. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100829125527/http://www.sjf.se/portal/page?_pageid=173,582282&_dad=portal&_schema=PORTAL. Läst 17 maj 2012.

[6] ”Dags för frilansjournalister att nominera Årets frilans och Årets redaktör!”. Journalistförbundet. Arkiverad från originalet den 11 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160311200629/https://www.sjf.se/om-oss/distrikten-och-klubbarna/frilans-riks/arsmote/dags-for-frilansjournalister-att-nominera-arets. Läst 8 februari 2016.

[7] ttp://www.forlagsklubben.se/lena-albihn-arets-redaktor ^{[död länk]}

[8] ”Han är "Årets redaktör"”. Resumé. Arkiverad från originalet den 7 april 2014. https://web.archive.org/web/20140407080930/http://www.resume.se/folk/folk-pa-vag/2009/03/26/han-ar-arets-redaktor/. Läst 8 februari 2016. Läst 5 april 2014

[9] ttp://blogg.lararnasnyheter.se/redaktionsblogg/2011/03/11/pms-chefredaktor-arets-redaktor/ Läst 5 april 2014

[10] ”Årets redaktör och årets frilans utsedda”. Arkiverad från originalet den 21 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160221070808/https://www.sjf.se/nyheter/201303/arets-redaktor-och-arets-frilans-utsedda. Läst 8 februari 2016. Läst 5 april 2014

[11] ”Årets frilans och Årets redaktör utseddaFrilans Riks”. http://www.frilansriks.se/2018/02/13/arets-frilans-och-arets-redaktor-utsedda-2/. Läst 14 november 2019.

[12] ”Årets frilans och Årets redaktör utseddaFrilans Riks”. http://www.frilansriks.se/2019/03/25/arets-frilans-och-arets-redaktor-utsedda-3/. Läst 14 november 2019.