Friskytten

För Stockholmstidningen, se Friskytten (tidning).

Friskytten (tyska: Der Freischütz) är en tysk romantisk opera med talad dialog i tre akter med musik av Carl Maria von Weber. Librettot av Johann Friedrich Kind baseras på berättelsen Der Freischütz. Eine Volkssage ur Gespensterbuch (Spökboken) av Johann August Apel och Friedrich Laun, som i sin tur bygger på Unterredungen von dem Reiche der Geister av Otto von Graben zum Stein från 1730.

Carl Maria von Weber

Historia

Weber erhöll librettot av Kind i mars 1817 och började under sommaren samma år skriva musiken. Fyra år senare uruppfördes operan på Königliches Schauspielhaus i Berlin den 18 juni 1821. Tonsättaren dirigerade själv och verket blev en enastående framgång med enormt publikbifall och sålunda måste hela ouvertyren tas da capo. Kort tid efteråt spelades den över hela Tyskland, och den har ända in i våra dagar behållit sin ställning som den tyska nationaloperan framför andra.

Den svenska premiären ägde rum på Stockholmsoperan den 23 april 1823 med en version i svensk översättning av Anders Lindeberg och den iscensattes åter med premiär den 3 oktober 1841, den 15 december 1857, den 17 oktober 1900 i en nyöversättning av Wilhelm Stenhammar, den 28 mars 1924 och den 14 februari 1946 i ännu en nyöversättning av Leo Blech.

Den sattes upp på Folkoperan med premiär den 9 februari 2008.

Ouvertyren

Friskytten - ett efterkrigsstycke

Leon Björker som Kaspar and Set Svanholm som Max på Stockholmsoperan 1936.

Vid uruppförandet 1821 var Friskytten av flera skäl politiskt aktuell. Med den här operan bröts det italienska herraväldet på den tyska operascenen. Det var mot detta mål som Weber hade inriktat hela sin musikaliska och författarmässiga verksamhet. Men Friskytten är å andra sidan ett efterkrigsstycke, såväl i handlingen som i tillkomsttiden. Operan utspelas kort efter Trettioåriga kriget. Kaspar är en legosoldat, som efter kriget i likhet med många andra har förlorat sitt levebröd och han har därför sålt sin själ till Den onde. Men han är inte helt igenom ond, utan ett senkommet offer för kriget. Weber påbörjade arbetet med Friskytten under tiden efter Napoleonkrigen, bara några år efter det stora slaget vid Leipzig (1813), där Napoleon besegrades av förenade preussiska, ryska, österrikiska och svenska trupper. Men freden skänkte inte folket den efterlängtade friheten utan medförde förnyad feodal partikularism och en stärkt reaktion. Weber hade liksom andra hoppats på frihet och komponerade av den anledningen patriotiska körer. En kör som påminner om dessa, men som samtidigt är av helt annat slag, förekommer även i den här operan, den så kallade Jägarkören.

Namnet

Namnet på operan kommer från folktrons "friskytt", en skytt som på grund av ett förbund med djävulen är i besittning av så kallade "frikulor" som alltid träffar det skytten vill. Detta är dock endast fallet med sex kulor; den sjunde kulan tillhör djävulen och träffar det han vill.

Personer

Handling

Handlingen utspelar sig i Böhmens bergstrakter vid mitten av 1600-talet kort efter trettioåriga krigets slut.

Framförande av operan i Nürnberg 1822.

I operan finns allt det som var typiskt för romantikens opera som: folksaga, övernaturlighet, skogsromantik, glada jägarkörer, naturmystik och människans själ. Weber spelade upp en musik som trollband publiken i de lantliga scenerna, på dansbanan, och inte minst i den berömda scenen i vargklyftan. Folkvisetonen, musikens både romantiska och dramatiska karaktär och de harmoniska finesserna var nyheter, liksom orkesterklangen. Weber använde instrumenten på nya sätt, till exempel klarinetter i det djupa läget. De skallande jägarkörerna, den spöklika och skrämmande musiken i vargklyftan, det första ledmotivet i operahistorien, och ouvertyren bildade utgångspunkten för en ny operastil.

Berömda utdrag

Bibliografi

Inspelningar (urval)

Kommentarer

  1. ↑ Birgit Nilsson debuterade på Kungliga Operan i Stockholm i rollen som Agathe den 9 oktober 1946.

Referenser

Noter

  1. 1 2 Gammond, Peter; Edlén, Håkan; Thölén, Lennart (1982). Opera-handbok: [550 operor, biografier över 155 kompositörer och 100 operaartister och utförlig förteckning över rekommenderade inspelningar]. Göteborg: Wezäta. sid. 230-231. Libris 7745312. ISBN 91-8507491-8
  2. ↑ Kungliga teatern : repertoar 1773–1973 : opera, operett, sångspel, balett. Skrifter från Operan, 0282-6313 ; 1. Stockholm. 1974. Libris 106704
  3. ↑ Folkoperan Arkiverad 19 mars 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ↑ Friskytt, Nordisk familjebok, 1908
  5. 1 2 The Penguin guide to the 1000 finest classical recordings : the must have CDs and DVDs. London: Penguin Books. 2011. Libris 12532581. ISBN 978-0-241-95525-3

Allmänna källor

  • Gademan, Göran (2015). Operahistoria. Möklinta: Gidlund. Libris 17853406. ISBN 9789178449293 
  • Gammond, Peter (1982). Opera-handbok. Göteborg: Wezäta. sid. 151-152. Libris 7745312. ISBN 91-8507491-8 
  • Opera : kompositörer, verk, uttolkare / utgivare András Batta ; lektör Sigrid Neef ; [översättning från tyska: Kjell Waltman] ([Ny utg.]). Köln: Könemann. 2005. Libris 10110147. ISBN 3-8331-1884-9 
  • Musiklexikon : musik i ord och bild : alfabetiskt uppställd med omkring tvåtusen illustrationer ([Ny, aktualiserad, utg.]). Göteborg: Kulturhistoriska förl. 1982. Libris 367546 
  • Sandberg, Ingrid (1944). Våra populäraste operor och operetter. Bd 3. Uddevalla: Hermes, Björkman & Ericson. sid. [91]-106. Libris 420182 
  • Sørensen, Inger; Jansson, Anders; Eklöf, Margareta (1993). Operalexikonet. Stockholm: Forum. Libris 7256161. ISBN 91-37-10380-6 
  • Wenzel Andreasen, Mogens (1990). Operans värld : ett lexikon över kompositörer, roller och innehåll i våra vanligaste operor. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris 7236411. ISBN 91-29-59233-X 
  • Handlingen i Friskytten från Folkoperan

Vidare läsning

Externa länkar