Gallsten

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2026-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Gallsten
Latin: cholelithiasis, calculus felleus
Gallstenar
Klassifikation och externa resurser
ICD-10	K80
ICD-9	574
OMIM	600803
DiseasesDB	2533
Medlineplus	000273
eMedicine	emerg/97

Gallsten eller gallstenssjukdom är när det bildas konkrement i gallan som kan bestå av kolesterol, kalk och bilirubin. Stenen består alltid i mitten av bilirubin. 30 procent av kvinnor och 20 procent av män i 40-årsåldern har gallsten. De flesta är dock helt symptomfria. Övervikt, höga blodfetter och diabetes ökar risken för att få gallsten.

Akut symptomgivande gallsten kallas gallstensanfall och upplevs i form av mycket kraftig kolikartad smärta, ofta under höger revbensbåge. Smärtan kommer ofta efter intag av fet mat. Diagnos ställs oftast genom ultraljudsundersökning av gallblåsa och gallvägar. Ultraljud är den bästa undersökningsformen när det kommer till att finna gallstenar i gallblåsan (95% sensitivitet). Andra diagnostiska former kan vara till hjälp när man letar efter gallstensbesvär så som förhöjda blodprover (bilirubin och ALP), ERC- undersökning eller MRC undersökning. Vid symptomgivande gallstensdiagnos skrivs oftast smärtstillande ut (NSAID) för att lindra smärtan. Vid återkommande besvär, eller andra besvär orsakade av gallsten, såsom akut kolecystit, blir oftast operation, kolecystektomi, aktuell. Operationen innebär att man tar bort gallblåsan. Den kan i dag oftast utföras med titthålskirurgi, och efter en sådan operation är patienten ofta hemma igen dagen efter. 5% av alla kolecystektomier behöver konverteras till öppen kirurgi då det tillexempel kan vara svårt för kirurgen att komma vidare i operationen eller att det riskerar skada för patienten att fortsätta med titthålskirurgi. Exempel som kan behöva leda till att man behöver konvertera kirurgin från laparoskopisk till öppen kan vara avvikande anatomi, kraftig inflammation eller blödning.

Ibland kan också gallstenar leta sig ut i gallgångarna och täppa till, vilket förhindrar galla att flöda ut i tolvfingertarmen. Detta kan medföra gulsot (bland annat hud och ögonvitor färgas gula) och tilltäppningen utgör ett akut tillstånd. Det akuta tillståndet kallas för kolangit, vilket betyder inflammation/infektion i gallgången. Definitionen av kolangit är Charcots triad (gulsot, smärta under höger revbensbåge och feber). Behandlingen för kolangit är bred spektrum antibiotika och avlastning av gallgången. Avlastning görs oftast med hjälp av ERC. Ibland väljer man att göra en kolecystektomi och i samband med operationen för man ned en ledare i gallgången och duodenum och sen gör man ERC.

Hos patienter genomgått GBP operation eller har annan omkoppling av tunntarmen kan det bli komplicerat när man misstänker en sten i den gemensamma gallgången (koledokus) eftersom det inte går att utföra ERC via munnen för att nå fram till tolvfingertarmen. Istället kan man behöva göra ett hål i den bortkopplade magsäcken och sätta dit en PEG för att komma åt att gå ned med endoskopet i tolvfingertarmen och sota bort gallstenarna i den gemensamma gallgången.

Ett gammalt namn för gallsten är stenpassion, som också är en beteckning för njursten. Förr kunde sådana sjukdomar inte opereras eller botas och kunde anges som dödsorsak i gammal folkbokföring.

Förekomst

Gallsten är en vanlig sjukdom men den exakta förekomsten i den svenska befolkningen är ofullständigt undersökt. Sjukdomen är vanligare hos kvinnor än hos män. I en förhållandevis begränsad svensk studie av 1 200 personer, 35–85 år gamla, hade 53 procent av kvinnorna och 32 procent av männen antingen gallsten eller var tidigare opererade för en sådan. I en italiensk ultraljudsstudie av 11 229 personer (4 619 kvinnor och 6 610 män) mellan 29 och 69 år fann man sten i gallblåsan hos 10,7 procent av kvinnorna och 5,4 procent av männen. Av dessa hade 73 procent inga, 12 procent milda och 15 procent svåra symptom.

Betydligt fler än de som opereras har mer eller mindre stora besvär från gallvägarna och det är också många som har sten i gallblåsan utan att ha besvär. Gallstensanfall är vanligast och innebär att man får ont i buken i samband med födointag. Oftast släpper anfallet av sig självt eller så kan man behöva en dos kramplösande medicin. Akut gallblåseinflammation (kolecystit) ger ofta feber, värk i buken (positivt Murphys sign), blodprover som visar på en inflammation i kroppen och ett påverkat allmäntillstånd. Oftast finns det sten i gallblåsan hos dem som har akut gallblåseinflammation. Sten i gallblåsan påvisas vanligen med en ultraljudsundersökning. Behandlingen är vanligen operation där gallblåsan tas bort (kolecystektomi) efter det att man kartlagt gallvägarna med en röntgenundersökning under ingreppet (peroperativ kolangiografi). Gallblåsan kan tas bort laparoskopiskt (titthålskirurgi) eller med en öppen operation. I en del fall blir inflammationen så allvarlig att gallblåsan riskerar att spricka, vilket utgör ett allvarligt tillstånd. Inflammation i bukspottkörteln och inflammation i den djupa gallgången, som båda kan vara allvarliga tillstånd, kan vara kopplade till gallstenssjukdomen. Besvär från gallblåsan påverkar patienters livskvalitet och operation botar symptomen hos flertalet av patienterna.

Årligen utförs i Sverige mer än 12 500 galloperationer, vilket innebär att ingreppet är bland de vanligast förekommande operationerna inom hälso- och sjukvården.

Källor

Externa länkar

• ”Gallsten”. Sjukvårdsrådgivningen. http://www.1177.se/Uppsala-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Gallsten/.