| HD 32667 | |
| | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Haren |
| Rektascension | 05t 03m 53,27185s |
| Deklination | -24° 23′ 17,3310″ |
| Skenbar magnitud () | +5,582 |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | (A2 IV + okänd) + M |
| B–V | +0,100 |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +27,770 ± 1,200 km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +24,991 mas/år Dek.: -37,918 mas/år |
| Parallax () | 16,9975 ± 0,0397 |
| Avstånd | 191,9 ± 0,4 lå (58,8 ± 0,1 pc) |
| Detaljer | |
| Massa | 2,1164 ± 0,0040 M☉ |
| Temperatur | 9 198 ± 92 K |
| Metallicitet | +0,1853 ± 0,0300 dex |
| Vinkelhastighet | 117,17 ± 2,48 km/s |
| Ålder | 530 +135−140 miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| HD 32667, 10 G Leporis, CD-24 2795, CPD-24 805, GC 6195, GSC 06477-01294, HIC 23554, HIP 23554, HR 1645, 2MASS J05035326-2423174, PPM 248396, Renson 8370, SAO 170029, TD1 3973, TIC 13071322, TYC 6477-1294-1, uvby98 100032667, Gaia DR2 2960561059245715968, Gaia DR3 2960561059245715968 | |
HD 32667 är en hierarkisk trippelstjärna belägen ca 192 ljusår (59 parsec) bort i stjärnbilden Haren. Den ljusaste av de tre komponenterna, och den enda synliga, är en het vit underjätte. Med en skenbar magnitud på 5,582 är den svagt synlig för blotta ögat på mörk himmel. Inom kinesisk astronomi fick stjärnan namnet Jiǔ yóu zēng qī (kinesiska :九斿增七; bokstavligen 'Nio flaggor tillägg sju'), vilket betyder att det var den sjunde stjärnan som lades till asterismen Jiǔ yóu (九斿, "Imperial Military Flag") i Net-herrgården, när stjärnkartan Yixiang Kaocheng [zh] (仪象考成) sammanställdes mellan 1744 och 1752.
Stjärnan finns med i katalogen över Ap-, HgMn- och Am-stjärnor som en Am-stjärna av A2-typ med beteckningen Renson 8370, även om astronomen Dorrit Hoffleit föreslog motsatsen och klassificerade den som en A3-stjärna med svag linje.
Variationer i radiell hastighet rapporterades så tidigt som 1930, vilket tyder på existens av en oupplöst följeslagare (HD 32667 Ab) som kretsar nära primärstjärnan. År 1991 års upplaga av Bright Star Catalogue listar HD 32667 (HR 1645) som en spektroskopisk dubbelstjärna. Denna följeslagare skulle dock förbli knappt studerad, eftersom befintliga mätningar är av "mycket dålig" kvalitet. År 2019 gjordes grova avgränsningar av följeslagarens egenskaper, nämligen att den har en massa som är <1,44 solmassa, har antingen en mycket excentrisk (e = ca 0,8) 46-dygns bana eller en 4-dygns bana med en obestämd excentricitet, och har en betydande magnitudskillnad med den ljusare primärstjärnan. Ytterligare forskning behövs för att fastställa dess exakta egenskaper.
En avlägsen röd dvärgstjärna som kretsar kring den inre dubbelstjärnan (Aa/Ab) upptäcktes 2019 från data som samlats in av Gemini Planet Imager. Upptäcktsartikeln beskrev den som en ultrakall dvärgstjärna med en massa på 110,3 jupitermassor (0,1053 solmassa) och spektraltyp M8, belägen på ett avstånd av 0,533 bågsekund från den inre dubbelstjärnan. En studie år 2023 presenterade en omloppsbana med en halv storaxel på 2 808 AE (4,201 × 1011 km), en betydligt högre massa på 0,21 solmassa och spektraltyp av M4 V.
| |||||||||||||||||||