| HD 33142 | |
| | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Haren |
| Rektascension | 05t 07m 35,54139s |
| Deklination | -13° 59′ 11,3368″ |
| Skenbar magnitud () | +7,96 |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | K0 III |
| B–V | +0,935 |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +33,98 km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -7,488 mas/år Dek.: +33,693 mas/år |
| Parallax () | 8,2719 ± 0,0202 |
| Avstånd | 394,3 ± 1,0 lå (120,9 ± 0,3 pc) |
| Absolut magnitud () | +2,24 ± |
| Detaljer | |
| Massa | 1,52 ± 0,03 M☉ |
| Radie | 4,17 +0,03−0,07 R☉ |
| Luminositet | 10,0 +0,09−0,23 L☉ |
| Temperatur | 5 025,4 +23,6−15,5 K |
| Metallicitet | +0,06 ± 0,01 dex |
| Vinkelhastighet | ≤2 ± km/s |
| Ålder | 2,72 miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| HD 33142, AP J05073553-1359113, BD-14 1051, GSC 05342-00891, HIC 23844, IP 23844, 2MASS J05073553-1359113, PPM 215317, SAO 150161, TIC 169397663, TYC 5342-891-1, uvby98 100033142, Gaia DR3 2986948238799721216, Gaia DR2 2986948238799721216, Gaia DR1 2986948234503220480 | |
HD 33142 är en ensam röd jätte med magnitud 8, belägen på ett avstånd av ca 394 ljusår (121 parsec) från solsystemet i stjärnbilden Haren. Den omkretsas av tre bekräftade exoplaneter, nämligen de Jupiterstora planeterna HD 33142 b och c, och en Saturnusliknande planet, d, som ligger närmare stjärnan.
HD 33142 tillhör en klass av "pensionerade A-stjärnor", vilket betyder att den troligen en gång var en huvudseriestjärna av spektraltyp A men sedan dess har utvecklats förbi huvudserien. Nu går den in i röda jättegrenen med en spektraltyp av K0 III, en radie på 4,17 solradier och en massa på 1,52 solmassa. Den effektiva temperaturen för HD 33142 uppskattas till ca 5 025 K (4 752 °C), vilket ger stjärnan en orange färg. Stjärnan är tio gånger så ljusstark som solen, vilket, i kombination med dess avstånd från jorden, placerar dess skenbara magnitud på 7,96, vilket gör den för svag för att vara synlig för blotta ögat under de flesta omständigheter, men kan observeras med kikare. Den har en solliknande metallicitet på 0,06, vilket motsvarar en järnhalt som är 15 procent högre än solens. Stjärnan är ungefär 2,72 miljarder år gammal, vilket gör den tre femtedelar så gammal som solsystemet (4,568 miljarder år gammal).
Stjärnans rotationsperiod har uppmätts till cirka 106 dygn från rotationsbreddning (det vill säga Dopplerbreddning orsakad av stjärnans rotation), men detta värde är mycket osäkert eftersom endast den övre gränsen för rotationshastigheten är känd och den axiella lutningen är helt obestämd. Ljuskurvor som erhållits av TESS visar inga transitsignaler och antyder att stjärnan är fotometriskt tyst. Arkiverade data från Hipparcos fotometri överensstämmer i allmänhet med detta, utan indikation på variation.
År 2011 rapporterade Johnson et al. upptäckten av en Jupiterplanet, HD 33142 b, tillsammans med 17 andra planeter som kretsar kring pensionerade A-stjärnor. Den kretsar kring stjärnan i en jordliknande cirkulär omloppsbana (excentricitet 0,049) med en omloppsperiod av 330 dygn (0,90 år), och har en uppskattad minsta massa på 1,26 jupitermassa.
Den andra planeten, HD 33142 c, upptäcktes av Bryan et al. år 2016 och beskrevs initialt som en superjupiter med en minsta massa på 5,97 jupitermassor och en omloppsperiod på 834 ± 29 dygn (2,283 ± 0,079 år). En uppföljningsstudie från 2019 av Luhn et al. rapporterade oberoende signaler om radiell hastighet som angav existensen av en planet med en liknande period på 809 ± 26 dygn (2,215 ± 0,071 år), men med en betydligt mindre massa på 0,62 jupitermassa. En studie från 2022 av Trifonov et al. verkar stämma mer överens med den senare och bekräftar en planet med en omloppsperiod på 810 dygn och en massa av minst 0,89 jupitermassa. Dess omloppsbana har en låg excentricitet och en halv storaxel på 1,955 AE, ungefär dubbelt så stor som planet b. ] År 2022, samtidigt som Trifonov et al. bekräftade de två föregående planeterna, rapporterade de också ett annat mindre objekt, HD 33142 d, med en massa på 64 jordmassor, två tredjedelar av Saturnus (95 jordmassor). Med en period på 89,9 dygn, en excentricitet på 0,191 och en halv storaxel på 0,452 AE, liknar dess bana nära Merkurius, som har en period på 88,0 dygn, en excentricitet på 0,2056 och en halv storaxel på 0,3871 AE.
| Planet | Massa | Halv storaxel (AE) | Siderisk omloppstid (d) | Excentricitet | Inklination | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| d | ≥0,20 +0,66−0,34 MJ | 0,452 +0,1−0,0017 | 89,9 ± 0,1 | 0,191 +0,140−0,128 | - | ca 0,832 +0,07−0,72 RJ |
| b | ≥1,26 +0,53−0,50 MJ | 1,074 ± 0,003 | 330,0 +0,4−0,41 | 0,031 +0,027−0,020 | - | ca 1,22 ± 0,15 RJ |
| c | ≥0,89 +0,55−0,29 MJ | 1,955 +0,016−0,012 | 810,2 +0,38−0,42 | 0,039 +0,040−0,025 | - | ca 1,24 +0,051−0,05 RJ |
| |||||||||||||||||||