| HD 73752 | |
| | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Kompassen |
| Rektascension | 08t 39m 07,89867s |
| Deklination | -22° 39′ 42,82832″ |
| Skenbar magnitud () | +5,17 (kombinerad) |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | (G5 IV + okänd) + K0 V eller GV |
| B–V | +0,83 |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | 52,13 ± 0,22 km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -240,319 mas/år Dek.: +459,973 mas/år |
| Parallax () | 50,9663 ± 0,3068 |
| Avstånd | 64,0 ± 0,4 lå (19,6 ± 0,1 pc) |
| Absolut magnitud () | +3,83 (A), +5,28 (B) |
| Detaljer | |
| Massa | 1,21 M☉ |
| Radie | 1,68 R☉ |
| Luminositet | 2,31 L☉ |
| Temperatur | 5 680 K |
| Metallicitet | +0,32 dex |
| Vinkelhastighet | 3,3 ± 0,5 km/s |
| Ålder | 7 miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| ADS 6914 AB, CCDM J08391-2240AB, BD-22 2345, CD-22 6442, CPD-22 3752, GC 11877, GJ 314, HD 73752, HIC 42430, HIP 42430, HR 3430, IRAS 08369-2229, IRAS F08369-2229, LHS 5139a, LTT 3202, 2MASS J08390794-2239427, NLTT 19983, PLX 2067, PPM 254900, 1RXS J083907.4-223958, SAO 176226, TD1 12854, TIC 118486580, UCAC4 337-050874, uvby98 100073752, WDS J08391-2240AB, WISEA J083907.74-223937.4, WISE J083907.75-223936.6, Gaia DR3 5702029029197580160, Gaia DR2 5702029063555481088 | |
HD 73752 är ett flerstjärnigt system beläget i stjärnbilden Kompassen. Med en skenbar magnitud på 5,17 kan den svagt ses för blotta ögat som en gulaktig ljuspunkt. Som sådan listas det i Bright Star Catalogue som HR 3430. Den ligger på ett avstånd av cirka 64,0 ljusår (19,6 parsec) från solen enligt Gaia EDR3 parallaxmätningar och rör sig bort från solsystemet med en heliocentrisk radialhastighet av ca 52 km/s.
HD 73752 har varit känd för att vara en snäv visuell dubbelstjärna sedan 1874. Redan 1943 misstänktes en tredje osynlig komponent, även om denna antydan om ett objekt med en massa på ca 0,1 solmassa i en 35-årig omloppsbana förblev ofullständig, och en studie från 1967 gav få bevis. Variationer i radiell hastighet observerades 1980 och 2006 vilket starkt tydde på ett objekt med låg massa, även om omloppsparametrarna inte kunde erhållas. År 2016 bekräftades HD 73752 A slutligen vara en spektroskopisk dubbelstjärna.
Dessutom observerades i H-bandet en annan möjlig följeslagare, 13,7 magnituder svagare än primärstjärnan, vid ett avstånd på 4,50 mas i rektascension och 6,02 mas i deklination, men denna observation har inte följts upp.
Systemet har en ålder av cirka sju miljarder år (mycket äldre än solsystemets 4,568 miljarder år) och tillhör Vintergatans tunnskivepopulation.
Primärstjärnan, HD 73752 Aa, är en åldrande underjätte, en stjärna av spektraltyp G5 IV som har förbrukat allt väte i dess kärna genom kärnfusion till helium och utvecklats bort från huvudserien. Den har en massa av 1,21 solmassa, motsvarande en typisk huvudseriestjärna av spektraltyp F7 V, men har expanderat till en radie av 1,68 solradie. Den utstrålar 2,31 gånger solens luminositet (beräknat utifrån absolut magnitud) från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av 5 680 K (5 410 °C). Hela systemet är mycket metallrikt med en metallicitet på +0,32, vilket motsvarar en järnhalt på 100,32 eller ca 2,1 gånger solens. En snäv följeslagare med låg massa, HD 73752 Ab, kretsar kring Aa i en omloppsbana på 211,76 dygn (0,5798 år), men dess exakta parametrar är fortfarande osäkra. Följeslagaren, HD 73752 B, som befinner sig i en 127-årig binär omloppsbana med en halv storaxel på 1,69 bågsekund och excentricitet på 0,32, kring Aa/Ab-paret, är en huvudseriestjärna av spektraltyp G eller K, som liknar solen i massa och radie, men är betydligt kallare med en effektiv temperatur av 5 340 K (5 070 °C). Som sådan avger den bara tre femtedelar av solens ljusstyrka.
HD 73752 har kallats för en "Vega-liknande stjärna", en stjärna som har överskott av infrarött ljus på grund av en optiskt tunn, omgivande stoftskiva som nästan inte innehåller någon gas. Eftersom denna stjärna har passerat huvudserien kan processen där emissionen produceras skilja sig från den hos yngre sådana stjärnor, till exempel Epsilon Eridani, HD 53143, HD 69830 och HD 98800. År 2012 observerades en stoftskiva på ett avstånd av 21 AE från primärstjärnan, en instabil position nära följeslagarens omloppsbana vid 34 AE. Trots detta fann en studie från 2019 inget signifikant överskott av infrarött ljus vid en våglängd av 70 μm.
| |||||||||||||||||||