Habackuks bok

 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras.
Motivering: Det finns ett flertal noter som anger ett författarnamn, ett årtal och ett sidnummer. Däremot finns ingen information de böcker noterna hänvisar till. (2026-10)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Habackuks bok
Gamla Testamentet
Habakkuk (Kirillo-Belozersk).jpg
Profeten Habackuk.
Rysk ikon från 1600-talet.
Judisk indelningNevi'im
Författare och datering
Föreslagna författareHabackuk
Datering606-597 f.Kr
OriginalspråkHebreiska
Innehåll
Antal kapitel3

Habackuks bok är den åttonde boken i Tolvprofetboken i den hebreiska bibeln. Boken har tre kapitel och tillskrivs profeten Habackuk. De flesta forskare är överens om att boken troligen skrevs under perioden under Jojakims regeringstid som kung av Juda (609–597 f.Kr.). Det är en viktig text inom judendomen, och avsnitt ur boken citeras av författarna till Nya testamentet. Dess budskap har inspirerat moderna kristna psalmförfattare.

Av de tre kapitlen i boken är de två första en dialog mellan Jahve och profeten. Vers 4 i kapitel 2, där det står att "troheten räddar den rättfärdiges liv", spelar en viktig roll i kristet tänkande. Det används i Romarbrevet, Galaterbrevet och Hebreerbrevet som utgångspunkt för trosbegreppet. En kopia av dessa två kapitel ingår i Utläggning av Habackuk, som finns bland Dödahavsrullarna. Kapitel 3 erkänns nu som ett liturgiskt verk. Det är omdebatterat om kapitel 3 och de två första kapitlen skrevs av samma författare.

Bakgrund

Profeten Habackuk tros allmänt ha skrivit sin bok under mitten till slutet av 600-talet f.Kr. Den skrevs troligen strax efter slaget vid Nineve (612 f.Kr.) som grundade det nybabyloniska riket, men före den babyloniska belägringen av Jerusalem (587 f.Kr.) och den efterföljande babyloniska fångenskapen.

Författaren

Huvudartikel: Habackuk (profet)

I öppningsversen identifierar sig Habackuk som profet. På grund av Habackuks boks liturgiska karaktär tror vissa forskare att författaren kan ha varit en tempelprofet. Tempelprofeter beskrivs i Första Krönikeboken 25:1 som användande lyror, harpor och cymbaler. Vissa anser att detta återspeglas i Habackuk 3:19b, och att Habackuk kan ha varit levit och kantor i Salomos tempel.

Det finns ingen biografisk information om profeten Habackuk. Den enda kanoniska informationen som finns kommer från boken som är uppkallad efter honom. Hans namn kommer antingen från det hebreiska ordet חבק (ḥavaq) som betyder "omfamning", eller från det akkadiska ordet hambakuku, som betyder en sorts växt.

Profeten Habackuk porträtterad av en rysk ikonmålare på 1700-talet

Även om hans namn inte förekommer i någon annan del av Bibeln, anser rabbinisk tradition att Habackuk var sonen till den shunammitiska kvinnan, som återuppväcktes av Elisha i Andra Kungaboken 4:16. Profeten Habackuk nämns också i berättelsen om Bel och ormguden, en del av de deuterokanoniska tilläggen till Daniel i en sen del av Bibeln. I överskriften i den forngrekiska versionen kallas Habackuk son till Josua från Levi-stammen. I denna bok lyfts Habackuk av en ängel till Babylon för att ge Daniel mat medan han är i lejonets kula.

Historisk kontext

Det är okänt när Habackuk levde och predikade, men hänvisningen till det nybabyloniska rikets uppgång och framsteg i 1:6–11 placerar honom i mitten till sista fjärdedelen av 600-talet f.Kr. En möjlig period kan vara under Jojakims regeringstid, från 609 till 598 f.Kr. Det nybabyloniska imperiet växte i makt under denna period. Babylonierna marscherade mot Jerusalem år 598 f.Kr. Jojakim dog medan babylonierna marscherade mot Jerusalem, och Jojakims artonårige son Jojakin intog tronen. Vid babyloniernas ankomst kapitulerade Jojakin och hans rådgivare snabbt Jerusalem och Sidkia utsågs till marionettkung. Med härskarskiftet och Jojakins unga ålder och oerfarenhet kunde de inte stå emot de babyloniska styrkorna. Det finns en känsla av intim kunskap om den babyloniska brutaliteten i 1:12–17.

Även om lite nämns om Habackuk så ges det implicit lite information om hans historiska kontext:

  • Den internationella arenan verkar vara instabil. (Hab 1:3, 1:7, 1:17)
  • Kaldéerna, alltså Babylonierna nämns (Hab 1:5)

Dessa händelser kan knytas till slutet av 600-talet före Kristus då det nybabyloniska riket var på frammarsch.

Budskap och teologi

Habackuks bok är en bok i den hebreiska bibeln och står som nummer åtta i en sektion känd som De tolv mindre profeterna i den masoretiska bibeltexten och i Septuaginta. I den masoretiska bibeltexten följer den Nahum och föregår Sefanja, som anses vara hans samtida.

Habackuk och Gud; färglagd Bibel från 1220-talet, Portugals nationalbibliotek

Boken består av tre kapitel och är indelad i tre olika genrer:

Habackuks huvudtema är att försöka växa från en tro av förvirring och tvivel till det absoluta förtroendet för Gud. Habackuk tar upp sina farhågor över att Gud kommer att använda det babyloniska riket för att döma Juda för deras synder. – (Habackuk 1:12)

Habackkuk ifrågasätter öppet Guds visdom. I första delen av det första kapitlet ser profeten orättvisan bland sitt folk och frågar varför Gud inte agerar. "Hur länge, Herre, skall jag ropa utan att du lyssnar, kalla dig till hjälp mot våldet utan att du griper in?" – (Habackuk 1:2)

I mitten av kapitel 1 förklarar Gud att han kommer att skicka kaldéerna (även kallade nybabylonierna) för att straffa sitt folk. I 1:5: "Se er omkring bland folken, och ni skall förstummas av häpnad: i er tid kommer något att ske som ni inte kan tro om det berättas." I 1:6: "Se, jag bådar upp kaldeerna, det grymma och vilda folket, som drar fram över jordens vidder och tar andras hem i besittning."

En av de "Arton ändringarna i de hebreiska skrifterna" finns vid 1:12. Enligt rabbinsk tradition, Soferim, ändrades texten i 1:12 från "Du [Gud] skall aldrig dö" till "Vi skall aldrig dö". Soferim ansåg det respektlöst att säga till Gud: "Du skall aldrig dö."

I kapitel 2 väntar han på Guds svar på utmaningen. Gud förklarar att Han också kommer att döma kaldéerna, och mycket hårdare. "Du som har plundrat så många folk skall bli plundrad av alla de andra till straff för det blod du utgjutit, för ditt våld mot länder och städer och mot alla som bor i dem. Ve dig som fyller ditt hus med rövat gods." (Habackuk 2:8-9)

Slutligen, i kapitel 3, uttrycker Habackuk sin yttersta tro på Gud, även om han inte helt förstår: "Fikonträdet knoppas inte, vinstocken bär ingen frukt. Olivskörden slår fel, fälten ger ingen gröda. Fåren är borta ur fållan, hägnen är tomma på kor. Men jag vill jubla öer Herren, glädja mig över Gud, min räddare." (Habackuk 3:17-18) Vissa forskare föreslår att det sista kapitlet kan vara ett senare självständigt tillägg till boken, delvis eftersom det inte ingår bland Dödahavsrullarna.

Bevarade tidiga handskrifter

Början på Habackuk-kommentaren, 1QpHab, funnen bland Dödahavsrullarna.

Några tidiga handskrifter som innehåller texten till Habackuks bok på hebreiska finns bland Dödahavsrullarna, det vill säga 1QpHab, känd som "Utläggning av Habackuk" (senare halvan av 100-talet f.Kr.), och av den masoretiska bibeltexttraditionen, som inkluderar Codex Cairensis (895 e.Kr.), Petersburgs profetkodex (916), Aleppokodexen (900-talet), Leningradkodexen (1008). Fragment som innehåller delar av boken på hebreiska hittades bland Dödahavsrullarna, inklusive 4Q82 (4QXIIg; 25 f.Kr.) med bevarade vers 4; och Wadi Murabba'at Minor Prophets (Mur88; MurXIIProph; 75–100 e.Kr.) med bevarade verser 1:3–13, 1:15, 2:2–3, 2:5–11, 2:18–20 och 3:1–19.

Det finns också en översättning till koinegrekiska känd som Septuaginta, gjord under de sista århundradena f.Kr. Bevarade antika handskrifter av Septuaginta-versionen inkluderar Codex Vaticanus (300-talet), Codex Sinaiticus (400-talet), Codex Alexandrinus (400-talet) och Codex Marchalianus (500-talet). Fragment som innehåller delar av boken på grekiska hittades också bland Dödahavsrullarna, det vill säga Naḥal Ḥever 8Ḥev1 (8ḤevXIIgr); (sent 100-tal f.Kr.) med bevarade verser 1:5–11, 1:14–17, 2:1–8, 2:13–20 och 3:8–15.

Betydelse

Habackuks bok accepteras som kanonisk av anhängare av de judiska och kristna trosuppfattningarna.

Judendom

Habackuks bok är den åttonde boken i De tolv mindre profeterna i den hebreiska bibeln, och samlingen förekommer i alla kopior av texter från Septuaginta, den klassiska grekiska översättningen av den hebreiska bibeln som färdigställdes år 132 f.Kr. På samma sätt nämner boken Jesus Syraks vishet (eller Ecclesiasticus), skriven på 200-talet f.Kr., också "De tolv mindre profeterna".

En delvis kopia av Habackuks bok ingår i Utläggning av Habackuk, som hittades bland de ursprungliga sju Dödahavsrullarna som upptäcktes 1947. Kommentaren innehåller en kopia av de två första kapitlen i Habackuks bok, men inte av det tredje kapitlet. Författaren till kommentaren gör en jämförelse mellan den babyloniska invasionen av originaltexten och det romerska hotet från författarens egen period. Vad som är ännu mer betydelsefullt än kommentaren är själva Habackuks citerade text. Avvikelserna mellan den hebreiska texten på rullen och den standardiserade masoretiska bibeltexten är förvånansvärt minimala. De största skillnaderna är ordföljden, små grammatiska variationer, tillägg eller utelämnande av konjunktioner samt stavningsvariationer, men dessa är tillräckligt små för att inte skada textens innebörd.

Vissa forskare föreslår att kapitel 3 kan vara ett senare självständigt tillägg till boken, delvis eftersom det inte ingår bland Dödahavsrullarna. Kapitel 3 förekommer dock i alla exemplar av Septuaginta, liksom i texter från så tidigt som 200-talet f.Kr. Detta sista kapitel är en poetisk lovprisning av Gud och har vissa likheter med Andra Moseboken 19, och med texter i Daniels bok. Det faktum att det tredje kapitlet är skrivet i en annan stil, som ett liturgiskt verk, betyder dock inte nödvändigtvis att Habackuk inte också var dess författare.

Qumransekten

En kommentar till de två första kapitlen i boken hittades bland Dödahavsrullarna i Qumran. Utelämnandet av kapitel 3 i versionen i Dödahavsrullarna har tillskrivits oförenlighet med Qumransektens teologi.

Habackuk 2:4

Habackuk 2:4b citerard på en judisk kyrkogård i Köln: "troheten räddar den rättfärdiges liv"
Paulus skriver sina brev, målning av Valentin de Boulogne från 1500-talet

Talmud (Makkot 24a) nämner att olika bibliska gestalter grupperade de 613 budorden i kategorier som sammanfattade alla 613. I slutet av denna diskussion avslutar Talmud: "Habackuk kom och fastställde [613 mitzvoth] i en enda, eftersom det sägs: 'Men troheten räddar den rättfärdiges liv' (Habackuk 2:4)".

Habackuk 2:4 är välkänd inom kristendomen. I Bibel 2000 står det:

Se, den falske far bort med vinden
men troheten räddar den rättfärdiges liv.

Även om den andra halvan av versen bara är tre ord på originalhebreiska, citeras den tre gånger i Nya testamentet. Aposteln Paulus citerar det en gång i sitt brev till romarna, och igen i sitt brev till galaterna; dess tredje användning är i Hebreerbrevet. Den blev en av de viktigaste verserna som användes som grund för den protestantiska reformationens doktriner.

Det råder kontrovers kring översättningen av versen: ordet "emunah" översätts oftast som "trofasthet", även om ordet i denna vers traditionellt har översatts som "trohet".

Ordet "emunah" översätts inte som "trohet" annat än i Habackkuk 2:4, Clendenen, E. Ray försvarade översättningen av ordet som "trohet" baserat på versens kontext och hävdade att det syftar på Första Moseboken 15:6, som använde ordet "he'ĕmin" 'rättfärdig' varav "'ĕmȗnāh" härstammar från, han hävdade också att essenerna i Qumransekten förstod sannolikt versen som att den syftade på tron på Rättfärdighetens lärare snarare än trohet.

Martin Luther menade att Habackuk 2:4 endast undervisade Tron allena och kommenterade versen "Ty detta är ett allmänt ordspråk som gäller alla Guds ord. Dessa måste tros på, oavsett om de uttalas i världens början, mitt eller undergång".

Rashi tolkade versen som att den handlade om Jojakin.

Targum tolkade versen som "De onda tror att allt detta inte är så, men de rättfärdiga lever efter sanningen i dem".

Pseudo-Ignatius förstod versen som att handla om tro.

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Book of Habakkuk, 24 maj 2026.

Anmärkningar

  1. ↑ Den hebreiska texten är וְצַדִּיק בֶּאֱמוּנָתוֹ יִחְיֶה

Noter

  1. 1 2 3 4 5 Cross 2005.
  2. ↑ ”The Bible (online)”. https://www.bible.com/.
  3. ↑ Ko, Grace (2021). ”Habakkuk”. i Julia M. O'Brien. The Oxford Handbook of the Minor Prophets. Oxford University Press. sid. 487–498. doi:10.1093/oxfordhb/9780190673208.013.30. ”"Most scholars agree that the period under the reign of Jehoiakim (609–597 BCE) best fits the situation described in Habakkuk (Baker 1988, 44–45; Haak 1991, 111–139; Bailey and Barker 1998, 257–260; Dangl 2001, 141)."”
  4. ↑ Barber 1985, sid. 15.
  5. ↑ Brownlow 1961, sid. 440.
  6. 1 2 3 Lehrman 1948, sid. 211.
  7. ↑ Leslie 1962, sid. 503.
  8. ↑ Tillägg till Daniel C:33-39
  9. ↑ Coffman 1982, sid. 61.
  10. ↑ Hailey 1972, sid. 271–272.
  11. ↑ Bibel 2000 med noter, Hab 1:1 se även http://www.bibeln.se/las/2k/hab#q=Hab+1%3A1 (11 mars 2009)
  12. ↑ Profeterna en guide till Gamla testamentets profetiska böcker (2003) s. 178
  13. ↑ Sykes, Sarah (29 juni 2021). ”Fragment of the Month: July 2021” (på engelska). www.lib.cam.ac.uk. https://www.lib.cam.ac.uk/collections/departments/taylor-schechter-genizah-research-unit/fragment-month/fotm-2021/fragment-5. Läst 5 december 2024.
  14. 1 2 3 World English Bible
  15. 1 2 3 4 Baker 1988, sid. 46.
  16. ↑ Bernstein, Moshe J. "Pesher Habakkuk." Encyclopedia of the Dead Sea Scrolls. Oxford; New York: Oxford University Press, 2000, p.647
  17. ↑ Würthwein 1995, sid. 35-37.
  18. ↑ Ulrich 2010, sid. 617.
  19. 1 2 3 Dead sea scrolls - Habakkuk
  20. ↑ Fitzmyer 2008, sid. 39.
  21. ↑ Fitzmyer 2008, sid. 140-141.
  22. ↑ Würthwein 1995, sid. 73-74.
  23. ↑ Fitzmyer 2008, sid. 127.
  24. ↑ Hirsch et al. 1906.
  25. 1 2 Wise, Abegg & Cook 1996, sid. 115.
  26. ↑ Harris 1966, sid. 22–30.
  27. ↑ Clark & Hatton 1989, sid. 65.
  28. ↑ Gowan, D. E. (2001). ”34. Habakkuk”. i Barton, J. and Muddiman, J.. The Oxford Bible Commentary. sid. 603. Arkiverad från originalet den 22 november 2017. https://web.archive.org/web/20171122193211/http://b-ok.org/dl/946961/8f5f43
  29. ↑ Széles 1987, sid. 9.
  30. ↑ Barber 1985, sid. 38.
  31. ↑ McGee, J. Vernon (1991). Nahum and Habakkuk. Thru the Bible Commentary Series. Nashville, TN: Thomas Nelson Publishers. ISBN 0-7852-1033-4
  32. ↑ Bibeln, Romarbrevet 1:17
  33. ↑ Bibeln, Galaterbrevet 3:11
  34. ↑ Bibeln, Hebreerbrevet 10:38
  35. ↑ Price, Ira Maurice (1910). ”The Just Shall Live by Faith: Habakkuk 2:4”. The Biblical World 35 (1): sid. 39–45. doi:10.1086/474285. ISSN 0190-3578. https://www.jstor.org/stable/3141826. [inloggning kan krävas]
  36. 1 2 3 Tresham, Aaron K. (2008) (Masters). Paul's Use Of Habakkuk 2:4 In Romans 1:17 And Galatians 3:11. The Master's Seminary. https://www.academia.edu/5886101.
  37. 1 2 Clendenen, E. Ray (1 januari 2014). ”Salvation by Faith or by Faithfulness in the Book of Habakkuk?” (på engelska). Bulletin for Biblical Research 24 (4): sid. 505–513. doi:10.2307/26371312. ISSN 1065-223X. https://scholarlypublishingcollective.org/psup/biblical-research/article/24/4/505/252747/Salvation-by-Faith-or-by-Faithfulness-in-the-Book. [inloggning kan krävas]
  38. ↑ New English Translation. Biblical Studies Press. 2001. ”Habackuk 2:4 tn Eller "lojalitet"; eller "integritet." Det hebreiska ordet אֱמוּנָה (ʾemunah) har traditionellt översatts som "tro", men termen syftar ingen annanstans på "tro" som sådan. När det används om mänsklig karaktär och uppförande bär det begreppet "ärlighet, integritet, pålitlighet, trofasthet". Föregångaren till suffixet har förståtts på olika sätt. Det kan syfta på Guds trofasthet, men i detta fall skulle man förvänta sig ett första person suffix (den ursprungliga formen av LXX har "min trofasthet" här).”
  39. ↑ Sprinkle, Preston M. (2013-08-01) (på engelska). Paul and Judaism Revisited: A Study of Divine and Human Agency in Salvation. InterVarsity Press. ISBN 978-0-8308-2709-1. https://books.google.com/books?id=rYeKAAAAQBAJ&dq=Habakkuk+2%3A4+Qumran&pg=PA165
  40. ↑ Hess, Richard S. (2016-11-15) (på engelska). The Old Testament: A Historical, Theological, and Critical Introduction. Baker Academic. ISBN 978-1-4934-0573-2. https://books.google.com/books?id=kfvBDQAAQBAJ&dq=Habakkuk+2%3A4+Martin+Luther&pg=PT667
  41. ↑ ”Rashi on Habakkuk 2:4:2”. www.sefaria.org. https://www.sefaria.org/Rashi_on_Habakkuk.2.4.2?ven=The_Twelve_Prophets,_English_translation_by_A._Cohen,_Soncino_Press,_1948&vhe=On_Your_Way&lang=bi. Läst 30 maj 2022.
  42. ↑ Beale, G. K.; Carson, D. A. (2007-11-01) (på engelska). Commentary on the New Testament Use of the Old Testament. Baker Books. ISBN 978-1-4412-1052-4. https://books.google.com/books?id=M_4Tj384hrcC&dq=Habakkuk+2%3A4+Targum&pg=PT1197
  43. ↑ ”CHURCH FATHERS: Spurious Epistles (Ignatius of Antioch)”. www.newadvent.org. https://www.newadvent.org/fathers/0114.htm. Läst 17 juni 2022. ”who am driven along by land and sea, exhort you: stand fast in the faith, 1 Corinthians 16:13 and be steadfast, for the just shall live by faith;”

Externa länkar

v • r
Böcker i Gamla testamentet