Haggajs bok

Haggajs bok
Profeten Haggaj
Judisk indelningNevi'im
Kristen indelningGamla Testamentet
Kanonisk inomJudendomen och kristendomen
Författare och datering
Föreslagna författareHaggaj
Dateringomkring år 520 f.Kr.
OriginalspråkHebreiska
Innehåll
Huvudsaklig genreHistoria
Antal kapitel2
Framträdande personerHaggaj
Serubbabel
Jeshua

Haggajs bok (i tidigare översättningar Haggai, /ˈhæ ɡaɪ/; hebreiska: ספר חגי, romaniserat: Sefer Ḥaggay) är en bok i judendomens Tanakh, Neviim ("profeterna"), och kristendomens Gamla Testamente. Det är den tredje sista av Tolvprofetboken. Det är en kort bok, bestående av endast två kapitel. Den historiska miljön dateras till omkring 520 f.Kr., innan Jerusalems tempel hade byggts om. Den ursprungliga texten var skriven på bibelhebreiska. Profeten Haggaj var samtida med profeten Sakarja (cirka 520 f.Kr).

Författarskap

Haggajs bok är uppkallad efter profeten Haggaj vars profetior är nedtecknade i boken. Författarskapet till boken är osäkert. Vissa antar att Haggaj själv skrev boken men han nämns upprepade gånger i tredje person, vilket gör det osannolikt att han skrev texten: det är mer sannolikt att boken skrevs av en lärjunge till Haggaj som försökte bevara innehållet i Haggajs talade profetior.

Det finns ingen biografisk information om profeten i Haggajs bok. Haggajs namn härstammar från den hebreiska verbstammen hgg, som betyder "att göra en pilgrimsfärd". W. Sibley Towner föreslår att Haggajs namn kan komma "från hans målmedvetna ansträngning att återuppbygga det där målet för antika judiska pilgrimer, templet i Jerusalem".

Datering

Haggajs bok berättar om händelser år 520 f.Kr., cirka 18 år efter att Kyros II hade erövrat Babylon och utfärdade ett dekret 538 f.Kr. som tillät de tillfångatagna judenerna att återvända till Judeen. Kyros ansåg restaureringen av templet nödvändig för att återställa religiösa sedvänjor och en känsla av samhörighet mellan folken efter den Babylonska exilen. Det exakta datumet för den skrivna texten är osäkert men dateras troligen till inom en generation efter Haggaj själv. En traditionell konsensus daterar textens färdigställande till cirka 515 f.Kr. Andra forskare anser att boken var färdigställd omkring 417 f.Kr. och menar att den inte syftade på Dareios den store (Dareios I), utan på Dareios II (424–405 f.Kr.).

Tidigt bevarade handskrifter

Några tidiga handskrifter som innehåller texten till denna bok på bibelhebreiska är av den masoretiska bibeltexten, som inkluderar Codex Cairensis (895), Codex Babylonicus Petropolitanus (916) och Leningradkodexen (1008). Fragment av den hebreiska texten i denna bok hittades bland Dödahavsrullarna, inklusive 4Q77 (4QXIIb; 150–125 f.Kr.) 4Q80 (4QXIIe; 75–50 f.Kr.); och Wadi Murabba'at Mindre profeterna (Mur88; MurXIIProph; 75–100 e.Kr.).

Det finns också en översättning till koinegrekiska känd som Septuaginta gjord under de senaste århundradena f.Kr. Bevarade antika manuskript av Septuaginta-versionen inkluderar Codex Vaticanus (300-talet), Codex Sinaiticus (400-talet), Codex Alexandrinus (400-talet) och Codex Marchalianus (500-talet).

Haggajs profetiska budskap

Leningradkodexen (år 1008) innehåller den kompletta hebreiska texten av Haggajs bok.
Hela Haggajs bok på Latin som en del av Codex Gigas, skriven på 1200-talet.

Budskapet i Haggajs bok är fyllt av en brådska för folket att gå vidare med återuppbyggnaden av det andra templet i Jerusalem. Efter befrielsen från 70 års fångenskap i Babylon hade israeliterna återvänt till Jerusalem. Istället för att bygga upp templet koncentrerade de sig på sina egna intressen, att bygga panelade hus och skaffa sig rikedomar. På grund av deras försummelse drog Gud tillbaka sin välsignelse och gjorde bland annat så att skördarna slog fel. Som en reaktion på profetens budskap satte ståthållaren i Juda Serubbabel och översteprästen Jeshua igång med att bygga upp templet som hade förstörts av babylonierna år 587 f.Kr. Budskapet är uppdelat i fyra delar, som ges kronologiskt över ett år.

Det första kapitlet innehåller det första talet (2–11) och dess effekter (12–15). Det andra kapitlet innehåller den andra profetian (1–9), som levereras en månad efter den första; den tredje profetian (10–19), levererad två månader och tre dagar efter den andra; och den fjärde profetian (20–23), levererad samma dag som den tredje.

Dessa diskurser nämns i Esras bok 5:1 och 6:14. (Jämför Haggaj 2:7, 8 och 22)

Text från Haggaj 2:9 på en synagoga i Alkmaar: "Härligheten hos detta hus skall bli större än den förut var."

Haggaj meddelar att tre veckor efter sin första profetia påbörjades återuppbyggnaden av templet den 7 september 521 f.Kr. "De började arbeta på Herren Sebaots, sin Guds, hus den tjugofjärde dagen i sjätte månaden.Under kung Dareios andra regeringsår." (Haggaj 1:14– 2:1) och Esras bok anger att den färdigställdes den 25 februari 516 f.Kr. "Templet stod färdigt på den tredje dagen i månaden adar, under kung Dareios sjätte regeringsår." (Esra 6:15)

Musikalisk användning

King James Bibles version av Haggaj 2:6–7 används i librettot till det engelskspråkiga oratoriet Messiah av Georg Friedrich Händel (HWV 56).

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Book of Haggai, 4 januari 2026.

Anmärkningar

  1. ↑ Sedan de antijudiska upploppen i Aleppo 1947 har hela boken saknats i Aleppokodexen.

Noter

  1. ↑ Metzger, Bruce M. (1993). The Oxford Companion to the Bible. New York: Oxford University Press.
  2. ↑ Keck, Leander E. (1996). The New Interpreter's Bible: Volume: VII. Nashville: Abingdon.
  3. ↑ ”The Bible (online)”. The Bible (online). https://www.bible.com/.
  4. ↑ Coogan, Michael D. (2009). A Brief Introduction to the Old Testament. Oxford University Press. Sid. 346.
  5. ↑ ”Haggai - Search results provided by BiblicalTraining” (på engelska). biblicaltraining.org. https://www.biblicaltraining.org/library/haggai.
  6. ↑ Towner, W. Sibley, The Harper Collins Study Bible. HarperCollins Publishers. 2006. p. 1265.
  7. 1 2 ”The Book of Haggai | Hebrew Prophecy, Minor Prophet, Restoration” (på engelska). Britannica. https://www.britannica.com/topic/The-Book-of-Haggai. Läst 25 december 2023.
  8. ↑ Joachimsen, Kristin (2022). ”Yehudite Imaginations of King Darius and His Officials: Views from the Province beyond the River”. Religions 13 (3): sid. 262. doi:10.3390/rel13030262. ”Hag 2:18 describes how the temple’s foundations were laid in the second year of Darius, but neither Haggai nor Zechariah 1–8 mentions the completion of the temple. For that reason, many have concluded that these writings must be dated before 515 BCE (Ristau 2016, p. 119).”.
  9. ↑ Joachimsen, Kristin (2022). ”Yehudite Imaginations of King Darius and His Officials: Views from the Province beyond the River”. Religions 13 (3): sid. 262. doi:10.3390/rel13030262. ”While most scholars identify Darius referred to in the Books of Haggai, Zechariah, and Ezra as Darius I (522–486 BCE), some take these references to be Darius II (424–405 BCE) (Dequeker 1993; Hallaschka 2010; Becking 2018).”.
  10. ↑ Würthwein 1995, sid. 35-37.
  11. ↑ P. W. Skehan (2003), ”BIBLE (TEXTS)”, New Catholic Encyclopedia, "2" (2nd), Gale, s. 355–362
  12. ↑ Ulrich 2010, sid. 618.
  13. 1 2 3 ”General Info | The Way To Yahuweh”. General Info | The Way To Yahuweh. January 5, 2018. https://thewaytoyahuweh.com/dead-sea-scrolls/general-info/.
  14. ↑ Fitzmyer 2008, sid. 38.
  15. ↑ Ulrich 2010, sid. 619.
  16. ↑ Fitzmyer 2008, sid. 39.
  17. ↑ Fitzmyer 2008, sid. 140-141.
  18. ↑ Würthwein 1995, sid. 73-74.
  19. ↑ Block, Daniel I. (2001). ”Handel's Messiah: Biblical and Theological Perspectives”. Didaskalia 12 (2). http://www.sbts.edu/documents/icw/messiah.pdf. Läst 19 juli 2011.

Tryckta källor

Externa länkar

v • r
Böcker i Gamla testamentet