Haggaj

Haggaj eller Aggeus (/ˈhæɡaɪ/; Hebreiska: חַגַּי – Ḥaggay; bokstavligen 'Den som firar'; Koine-grekiska: Ἀγγαῖος; latin: Aggaeus) var en hebreisk profet verksam under byggandet av det Andra templet i Jerusalem, en av De tolv mindre profeterna i den hebreiska bibeln, samt författare eller upphovsman till Haggajs bok. Han är känd för sin profetia år 520 f.Kr., där han befallde judarna att återuppbygga templet. Han var den första av tre postexilprofeter från den nybabyloniska exilen av Juda rike (tillsammans med Sakarja, hans samtida, och Malaki, som levde omkring hundra år senare), som tillhörde den period av judisk historia som började efter återkomsten från Babyloniska fångenskapen.

Biografi

Så gott som ingenting är känt om hans personliga historia, då Haggajs bok inte ger några biografiska detaljer om hans härstamning eller något annat i hans liv utanför profetiorna från 520 f.Kr. Haggaj nämns endast i en annan bok i Bibeln, Esras bok. Han kan ha varit en av de fångar som kung Nebukadnessar förde till Babylon. Vissa kommentatorer föreslår att han kan ha varit en gammal man och sett det tidigare templet innan dess förstörelse på grund av vad han säger om templets forna härlighet i Haggaj 2:3. Han började Guds profetia ungefär sexton år efter judarnas återkomst till Juda (ca 520 f.Kr.). Arbetet med att återuppbygga templet hade stoppats av samariernas intriger. Efter att ha varit avstängt i arton år återupptogs arbetet genom insatser av Haggaj och Sakarja. De uppmanade folket, vilket väckte dem ur deras slöhet, och fick dem att dra nytta av en förändring i den persiska regeringens politik under Dareios I.

Haggajs profetior

Haggaj profeterade i Jerusalem slutet av 520 f.Kr. om att folket behövde färdigställa byggandet av templet. Han har fyra budskap, som börjar den 29 augusti och kulminerar den 18 december. Det nya templet var oundvikligt att överträffa det tidigare templets storhet. Han hävdade att om templet inte byggdes skulle det drabba den judiska nationen med fattigdom, svält och torka.

Det råder kontrovers kring vem som redigerade Haggajs verk. Enligt forskare tillskriver de det hans studenter. Judiska traditioner säger dock att männen i den Stora församlingen var ansvariga för redigeringarna. Männen i Stora Församlingen är traditionellt kända för att fortsätta arbetet av Esra och Nehemja.

Haggai och hans tids ämbetsmän

Haggaj stödde tidens ämbetsmän, särskilt Serubbabel, guvernören i Juda, och översteprästen Josua. I Haggajs bok kallar Gud Serubbabel för "min tjänare" precis som kung David var, och säger att han ska göra honom till en "sigillring", precis som kung Jojakin var. Sigillringen symboliserade en ring som bars på Jahves hand, vilket visade att en kung hade gudomlig gunst. Således säger Haggaj implicit, men inte explicit, att Serubbabel skulle härska över ett återställt davidsrike.

Judisk persisk diplomati

Det persiska riket blev svagare, och Haggaj såg tiden som en möjlighet att återupprätta Davids rike. Han trodde att Davids rike kunde resa sig och ta tillbaka sin roll i judiska frågor. Haggajs budskap riktades till adeln och Serubbabel, eftersom han skulle bli den första davidska monarken som återupprättades. Han såg detta som viktigt eftersom riket skulle innebära slutet på judisk avgudadyrkan.

Haggaj i judisk tradition

Haggaj kallas i rabbinska skrifter ofta för en av männen i den Stora församlingen. Den babyloniska Talmud (400-talet e.Kr.) nämner en tradition om profeten Haggaj, som säger att han gav instruktioner om tre saker: (a) att det inte är tillåtet för en man vars bror gifte sig med hans dotter (som bihustru i en polygam relation) att fullborda ett leviratäktenskap med en av hans avlidne brors bihustrut (en lära som accepteras av Hillel-skolan), men avvisades av Shammai-skolan); (b) att judar som bor i Ammon och Moab separerar från dem producerar den fattige mannens tionde under sabbatsåret; (c) att de accepterar proselyter från folken i Tadmor (Palmyra) och från folket i Ḳardu.

Liturgisk minneshögtid

På den östortodoxa liturgiska kalendern hedras Haggaj som helgon och profet. Hans festdag är den 16 december (för de kyrkor som följer den traditionella julianska kalendern infaller den 16 december för närvarande på den 29 december enligt den moderna gregorianska kalendern). Han hedras också, liksom de andra rättfärdiga personerna i Gamla testamentet, på "De heliga fädernas söndag" (den andra söndagen före Juldagen).

Haggaj hedras tillsammans med De tolv mindre profeterna i helgonkalendern för den armeniska apostoliska kyrkan den 31 juli.

Haggaj inom frimurarorden

I Frimurerigraden Holy Royal Arch är Haggaj en av Three Principals of the Chapter. Uppkallad efter profeten Haggaj och följer med Serubbabel, folkets furste, och Josua, son till översteprästen Josadak.

Se även

Haggajs bok

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Haggai, 4 maj 2026.

Noter

↑ ”CATHOLIC ENCYCLOPEDIA: Aggeus (Haggai)”. www.newadvent.org. https://www.newadvent.org/cathen/01209d.htm. Läst 1 januari 2023.
1 2 3 Schiffman, Lawrence. Judaism in the Persian Period. sid. 53–54
↑ Bibeln Esra 5:1, Esra 6:14.
1 2 Bentley, Michael (1989). Building for God's Glory: Haggai & Zechariah simply explained. Darlington, England: Evangelical Press. ISBN 0852342594. https://archive.org/details/buildingforgodsg0000bent
↑ Bibeln, Esra 6:14
↑ Bibeln, Haggaj 2:23; jf. Jer 22:24
↑ Coogan, Michael (2009). A Brief Introduction to the Old Testament. Oxford: Oxford University Press. sid. 346. ISBN 978-0195332728. https://archive.org/details/briefintroductio0000mich
↑ Babyloniska Talmud (Yebamot 16a)
↑ En typisk judisk lära, eftersom det är lagligt för en judisk man att gifta sig med sin brors dotter eller sin systers dotter. Likaså var polygami tillåtet enligt Mosaiska lagen, liksom den bibliska föreskriften att gifta sig med hustrun till sin avlidne bror (hebr. Yibum = leviratäktenskap) när de inte fick några barn. Problemet som uppstår här är dock att en man vars dotter var gift med hans bror, om hans bror dog barnlös, kunde han (den levande brodern som är far till hans brors hustru) inte fullborda ett äktenskap med sin egen dotter, något som är förbjudet enligt judisk lag, och därför antar även broderns medfruar samma förbud och är förbjudna för honom att gifta sig.
↑ ”A History of Royal Arch Masonry”. virginiaroyalarch.org. https://virginiaroyalarch.org/education/pdfs/A_History_of_Royal_Arch_Masonry.pdf. Läst 22 mars 2024.

Externa länkar

Prophet Haggai Ortodox ikon och synaxarium

[1] ”CATHOLIC ENCYCLOPEDIA: Aggeus (Haggai)”. www.newadvent.org. https://www.newadvent.org/cathen/01209d.htm. Läst 1 januari 2023.

[:0-2] 1 2 3 Schiffman, Lawrence. Judaism in the Persian Period. sid. 53–54

[3] Bibeln Esra 5:1, Esra 6:14.

[:1-4] 1 2 Bentley, Michael (1989). Building for God's Glory: Haggai & Zechariah simply explained. Darlington, England: Evangelical Press. ISBN 0852342594. https://archive.org/details/buildingforgodsg0000bent

[5] Bibeln, Esra 6:14

[6] Bibeln, Haggaj 2:23; jf. Jer 22:24

[7] Coogan, Michael (2009). A Brief Introduction to the Old Testament. Oxford: Oxford University Press. sid. 346. ISBN 978-0195332728. https://archive.org/details/briefintroductio0000mich

[8] Babyloniska Talmud (Yebamot 16a)

[9] En typisk judisk lära, eftersom det är lagligt för en judisk man att gifta sig med sin brors dotter eller sin systers dotter. Likaså var polygami tillåtet enligt Mosaiska lagen, liksom den bibliska föreskriften att gifta sig med hustrun till sin avlidne bror (hebr. Yibum = leviratäktenskap) när de inte fick några barn. Problemet som uppstår här är dock att en man vars dotter var gift med hans bror, om hans bror dog barnlös, kunde han (den levande brodern som är far till hans brors hustru) inte fullborda ett äktenskap med sin egen dotter, något som är förbjudet enligt judisk lag, och därför antar även broderns medfruar samma förbud och är förbjudna för honom att gifta sig.

[10] ”A History of Royal Arch Masonry”. virginiaroyalarch.org. https://virginiaroyalarch.org/education/pdfs/A_History_of_Royal_Arch_Masonry.pdf. Läst 22 mars 2024.