Hamburger Hochbahn

Bakgrund

I början av 1900-talet hade Hamburg vuxit till en av de största städerna i Tyskland, mellan åren 1890 och 1910 hade Hamburgs befolkning nästan tredubblats till över 900 000 invånare vilket på denna tid gjorde det till Tysklands näst största stad efter Berlin. Efter flera övervägningar om olika kollektivtrafiklösningar, bland annat en hängbana likt den som byggdes i Wuppertal, kom man fram till att bygga en tunnelbana år 1906. Bolagsnamnet är hämtat från idén om kollektivtrafik som går ovanför den övriga stadstrafiken (i likhet med tekniken med högbana). Byggkontraktet gavs till Siemens & Halske och AEG. I kontraktet ingick etableringen av en trafikoperatör för banan och både företagen bildade därmed samriskbolaget Hamburger Hochbahn AG. År 2012 började verksamheten på nya Barmbek-depån som bedrev nya ringlinjen, idag känd som "U3". Vid trafikstart hade depån uppställning för 160 stycken vagnar, vilket senare utökades till 250 vagnar under 1920-talet. Vagnarna för banan benämndes som "T-vagnen" och konstruerades främst av MAN, Falkienried och Linke-Hoffman men några leverades även av Norddeutsche Waggonfabrik.

Utveckling

Byggnationen av tunnelbanan var en storartad succé med över 25 miljoner resenärer första året i drift. Trafiken utökades genom flera utbyggnader av tunnelbanetrafiken. År 1913 togs en ny bana i drift i anslutning till Eimsbüttel genom hållplatsen Christuskirche (idag en del av U3:an) som lagg i utkanten av stadsdelen. En nackdel med bygget var såklart att endast invånare på kanten av Eimsbüttel hade tillgång till trafiken, därför byggde man stationen Hellkamp som öppnade 1914 och den blev ändhållplats. År 1914 öppnades även förbindelsen till Hamburg-Nord (idag benämnd U1) genom ändhållplatsen Ohlsdorf som redan var en färdigställd järnvägsstation. En förlängning av nätet till Rothenburgsort gjordes åren 1911-1914 och var redo för trafik 1915 efter lite fördröjning av nya linjen på grund av säkerhetsrisker under första världskriget. Den började vid stationen Hauptbahnhof-Süd (som idag ligger på U3:an) därefter stannade den på hållplatserna Spaldingstraße, Süderstraße, Billstraße och till sist Rothenburgsort. Vid Spaldingstraße gick spåren under en viadukt varav ovanpå det gick regional järnväg. Den fjärde förlängningen som gjordes var en förlängning av Ohlsdorf-förbindelsen till Langenhorn Süd som stog klar 1914 men som inte togs i drift förrän 5 januari 1918 på grund av första världskriget. Under 1920-talet började HHA satsa på motorbussar, projekten fick dock avbrytas på grund av ekonomiska skäl. Under den stora depressionen utvecklades busstrafiken någorlunda och 1939 hade trafiken 13 miljoner resenärer.

År 1933 togs statsmakten av tyska nationalsocialistiska arbetarepartiet (NSDAP) ,vilket påverkade HHA på många fronter. Flera ledamöter i styrelsen byttes ut till medlemmar i NSDAP. Bland annat tog nazisten Friedrich Stanik över styrelsen och fick uppdrag styra hela HHA, trots sin brist på erfarenhet inom transportbranschen. Efter man bytt ut anställda i ledningen bytte man genast ut andra som fackliga ombud och socialdemokrater, totalt avskedades omkring 260 personer.

Under kriget skadades över 500 vagnar, och många bussar konfiskerades för att användas i kriget. Kvinnliga trafiktjänstemän fick i stort sett leda hela verksamheten när männen var ute i krig. Invånare av judiskt ursprung kunde inte längre åka fritt med alla färdmedel och behövde tillstånd av staten. Vissa delar av högbanan fick stängas permanent efter bombning och sprängningar, bland annat förbindelsen mot Rothenburgsort. Efter kriget, år 1945, kunde man dock ta tillbaka stora delar av styrelsen i HHA och påbörja omkonstruktion av bannätet. HHA togs dessutom över av Storbritannien och styrelsen blev "Highways and Highway Transport Branch".

Efterkrigstiden

Den första större förändringen som ägde rum efter kriget var en utbyggnad av tunnelbanan till Wandsbek som började planeras år 1955. De 11 stationer som tillkom kännetecknades av moderna former och starka färger. Den 2 juli 1961 stod stationen Lübecker Straße färdig och den nya linjen togs i trafik. Hösten 1962 infördes även pendelbussar som resenärer kan byta till på linjen. Senare under 60- och 70-talet förlängdes linjen till Horner Rennbahn, Mümmelmannsberg, Berliner Tor, City Nord och en rad andra platser i Hamburgs innerstad. Under 2000-talet påbörjade man en utbyggnad av U4:an som en del stadsprojektet HafenCity.

Busstrafiken

Hamburger Hochbahn och Verkehrsbetriebe Hamburg-Holstein (VHH) ansvarar för den omfattande busstrafik i Hamburg som en del av det regionala kollektivtrafiksystemet under Hamburger Verkehrsverbund (HVV). Hamburger Hochbahn driver över 110 busslinjer med omkring 1 400 hållplatser med över 3 000 busschaufförer. Bussnätet sträcker sig nästan 1 000 kilometer över staden. Busstrafiken är en central del av verksamheten och kompletterar tunnelbanetrafiken genom att knyta samman stadsdelar och förortsområden med tunnelbanan. Samtliga bussar trafikerar Hamburgs gator året runt, och företaget genomför årligen över 50 miljoner busskilometer.

• 
  Elhybrid Volvo 7900H.
• 
  Elbuss Solaris Urbino III.
• 
  Busslinje 37, Mercedes-Benz Citaro C2.
• 
  Hamburgs centralstation år 2009.

Under 2020‑talet har HHA genomfört en betydande omställning mot elektriska och fossilfria bussar. Sedan dess har det beställs endast elbussar (främst av modellerna Mercedes eCitaro, Solaris Urbino och MAN 12E) för den framtida flottan, med målet att ersätta hela den befintliga bussparken på cirka 1 100 fordon med batteridrivna bussar fram till 2030.  Flottan består av både normal- och ledbussar.

HHA erbjuder sin egen utbildning för de som vill arbeta som busschaufförer, något som man gjort sedan sommaren 1924. Utbildningen äger rum på Alsterdorf-depån.

Metrobuss i Hamburg

Ej att förväxla med metrobuss.

Hamburg har ett existerande BRT-koncept, i Tyskland kallat Metrobuss, på metrobusslinje 5 vilket är den mest åkta busslinjen på hela Europeiska kontinenten med över 60 000 resenärer per dag. År 2005 köptes det dubbelledade bussar från belgiska Van Hool till linjen för att bemöta den höga passagerarvolymen. Bussarna ställde dock höga krav på verkstadsunderhåll och reparation och beslutades att säljas år 2018, vissa togs dock i pension redan 2016. Idag går det extra stora bussar på linje 5 av typen Mercedes-Benz CapaCity L, denna typ av buss ersatte den tidigare dubbelledvagnen från Van Hool. Linjen går från ZOB (de: zentraler omnibus bahnhof, sv: Hamburgs centrala busstation) och slutar vid Burgwedel, sträckan är cirka 15 kilometer lång och resan tar cirka 50 minuter.

Tågtrafiken

HHA driver tunnelbaneverksamhet U-Bahn i Hamburg och ansvarar för fyra linjer. U-Bahn-systemet omfattar i dag linjerna U1, U2, U3 och U4, med ett totalt nätverk på över 100 km spår och cirka 93 stationer över hela staden. Systemet fungerar året runt och transporterar dagligen omkring 700 000 resenärer.

De olika linjerna har skilda roller i nätverket: U1 är den längsta linjen och sträcker sig från norra Norderstedt genom city till förorter i öster och är också den linje mest högst passagerarvolym. U2 förbinder nordvästra och sydöstra stadsdelar genom centrala Hamburg. U3 är en ringlinje som löper runt centrala delar av staden och erbjuder förbifarter vid många stora sevärdheter, det är den äldsta linjen och introducerades först år 1912 med sträckan Barmbek-Rathausmarkt. U4 är den nyaste linjen med förbindelser till HafenCity och Elbbrücken station. Samtliga linjer är elektrifierade och många sträckor går ovan mark utanför innerstaden och är därför i praktiken egentligen en högbana, trots beteckningen “U” för tunnelbana.

Tågtrafiken trafikeras med vagntyperna "DT5" (2011-) och "DT4" (1988-2005) som tillverkas av franska Alstom. Vagntypen "DT3" (1968-1971) användes i tjänst fram till augusti 2023 då alla av denna typ i stort sett skrotades, vissa finns dock kvar på museum. Vagnarna kan färdas i en hastighet upp till 80 km/tim.

• 
  Vagntyp "DT4" vid stationen HafenCity Universität på linje U4.
• 
  Förbipasserande tåg av vagntypen "DT5" vid Sternschanze station på linje U3.
• 
  Utsidan av centralstationen Hamburg Hauptbahnhof.
• 
  Insidan av tunnelbanestationen Hamburger Hauptbahnhof Nord.
• 
  Vagntypen DT5.
• 
  Vagntypen DT3, tagen ur tjänst sedan 2023.

U-Bahn-systemet är under fortsatt utveckling. Ett av de största infrastrukturprojekten är den planerade U5-linjen, som ska bli Hamburgs första helt automatiserade tunnelbanelinje och binda samman öst och väst genom stadens centrum med omkring 23 nya stationer.

Nya tunnelbanan (U5)

Nya U5-linjen är en framtida linje i bannätet. Bygget av nya spårvägen påbörjades i september 2022. Sträckan är cirka 25 kilometer lång och går från Bramfeld (Wandsbek) till Volksparkstadion och åker förbi stora förbindelseplatser som Hamburg Hauptbahnhof (sv: centralstationen) och City Nord. Linjen kommer även stanna vid Grindelallee där det finns ett stort universitet (University of Hamburg) vilket underlättar för många studenter. Det är Hamburgs största kollektivtrafikprojekt i historien. Nya linjen planeras att öppnas tidigast 2028.

Vagn DT6

I juli 2024 ingick HHA och Alstom i ett kontrakt för tillverkningen vagnarna för nya banan. Värdet uppgår till cirka 2,8 miljarder euro. I avtalet ingår 254 vagnar (benämnd DT6) som är delvis autonoma och 120 stycken som är helt autonoma genom Urbalis-systemet. De helt autonoma vagnarna kommer köra på U5:an i intervall på 90 sekunder medan de andra kommer köras i resterande delar av Hochbahn-nätverket. De nya vagnarna ersätter den tidigare DT3-vagnen. DT6 är betydligt större i bredd än sina föregångare med en bredd på 2,73 meter i jämförelse med de nuvarande vagnarna som är 2,6 meter. Dessutom är vagnen utrustade med fler leder, tre i stället för två, vilket gör den mer flexibel och rörlig i kurvor vilket betyder att den kommer kunna stanna närmare plattformen för enklare påstigning.

Hamburg U5 (Linjekarta)
Teckenförklaring
Bramfeld Steilshop Barmbek Nord Sengelmanstraße City Nord Borgweg Jarrestraße Beethovenstraße Uhlenhorst St. Georg Hauptbahnhof Nord Stephansplatz Universität Grindelberg Hoheluftbrücke Gärtnerstraße Universitätsklinikum Eppendorf Behrmannplatz Hagenbecks Tierpark Sportplatzring Stellingen Arenen Volkspark Lurup Mitte Osdorfer Born

Styrelse

Hamburger Hochbahn AG är ett aktiebolag (på tyska: aktiengesellschaft, AG) som är helägt av Hamburgs stad. Företaget leds av en styrelse med ansvar för den operativa verksamheten, medan en övervakande styrelse övervakar bolagets ledning och rapporterar till ägarna. Styrelsen består av flera avdelningar med erfarenhet inom ekonomi, teknik med mera.

Bolaget har omkring 6 500 anställda (2025), inklusive förare, tekniker, administrativ personal och planerare, vilket gör Hamburger Hochbahn till en av de största arbetsgivarna inom kollektivtrafik i Tyskland.

Dotterbolag

• FFG Fahrzeugwerkstätten Falkenried GmbH - verkstadsunderhåll för spårtrafiken och bussarna, avknoppat från tidigare tillverkaren av spårvagnar Falkenried.
• HHW Hamburger Hochbahn-Wache GmbH - ansvarar för säkerheten i hela HHA:s operationsområde.
• HSG Hanseatische Siedlungs-Gesellschaft mbH - Tillhandhåller bostäder för anställda på HHA.
• HOCHBAHN Beteiligungsgesellschaft mbH & Co. KG - Holdingföretag.
• TEREG Gebäudedienste GmbH - Byggnadsunderhåll, reperationer och städning. Ägs till 56% av HHA och 44% av Vattenfall.
• HADAG Seetouristik und Fährdienst AG - Sjöfart i Hamburgs hamn och floden Elbe.
• ATG Alster-Touristik GmbH - Sjöfart.
• HOCHBAHN U5 Projekt GmbH
• NMS New Mobility Solutions GmbH
• hySOLUTIONS GmbH - Lösningar inom energiförsöjning. HHA äger 56% av aktierna, Vattenfall och Stromnetz Hamburg 12% vardera, Verkehrsbetriebe Hamburg-Holstein 5%, Handelskammer Hamburg och Handwerkskammer Hamburg 4% vardera samt Gasnetz Hamburg och Hamburg Port Authority 3% vardera.
• ZOB Hamburg GmbH - Busstationen i Hamburg. Ägs till 72,1% av HHA.
• HSF Hamburger Schnellbahn-Fahrzeug-GmbH - Finansering och upphandling av järnvägsfordon.