Hartsbi

Hartsbi
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljBuksamlarbin
Megachilidae
SläkteHartsbin
Trachusa
UndersläkteTrachusa sensu stricto
ArtHartsbi
T. byssina
Vetenskapligt namn
§ Trachusa byssina
Auktor(Panzer, 1798)
Synonymer

Megachile rotundiventris Perris, 1852
Apis byssina Panzer, 1798
Osmia bluethgeni Maidl, 1922
Megachile kychtacensis Cockerell, 1928
Megachile resinana Schilling, 1849
Megachileoides serratulae (Panzer, 1804)
Trachusa serratulae Panzer, 1804
Diphysis pyrenaica Lepeletier, 1841
Megachiloides serratulae (Panzer, 1804)
Trachusa serratulae seitzi Cockerell, 1925

Trachusa byssina seitzi Cockerell, 1925
Hitta fler artiklar om djur med

Hartsbi (Trachusa byssina) är ett solitärt (icke samhällsbildande) bi i familjen buksamlarbin.

Beskrivning

Ett tämligen kraftigt bi med rödbrunt huvud och ryggsida på mellankroppen (mellankroppens sidor är vitaktiga) och nästan svart bakkropp. Benen är korta, och skenbenen är täckta av vitaktiga hår. I ansiktet har hanen en gul mask, som täcker stora delar av ansiktet, inklusive clypeus och det mesta av käkarna. Honan kan i stället kännas igen på bukens vita hårborste, som hon använder för polleninsamling. Arten blir mellan 9 och 11 mm lång.

Ekologi

Habitaten utgörs av marker som buskageterräng, skogsbryn och glesbevuxen skog, från låglänta områden upp till bergen (till exempel Alperna), där den kan nå upp till 2 100 m.

Hartsbiet är specialiserat på ärtväxter som näringskälla som bland annat käringtand, gulvial och backvial. Flygtiden sträcker sig i den norra delen av utbredningsområdet från början av juni till slutet av juli, vissa år ända till slutet av augusti. Längre söderut kan den inledas redan i mitten på maj, och vara till slutet av september.

Fortplantning

Under sommaren bygger honan sina larvbon i grus- och sandmark med öppningar i växtligheten som outnyttjade sandtag, solexponerade skogsbryn, sandiga vägrenar och skogsstigar, ofta i kolonier tillsammans med andra honor av samma art. Bona anläggs som nästan horisontella tunnlar på 10 till 15 cm längd. De grenar sig i två till tre armar, och varje gren avslutas med två till fyra larvceller, som honan förser med näring i form av pollen och nektar. På insidan täcks gångarna med blad från björk eller mjölke, som klistras ihop med kåda. Det förekommer att bona parasiteras av kilbin och konkägelbin, vars larver lever av den insamlade näringen efter det att värdägget ätits upp eller värdlarven dödats.

Utbredning

Hartsbiet förekommer i större delen av det europeiska fastlandet mellan 42°N och 64°N, österut till Armenien, Mongoliet och Sibirien.

I Sverige förekommer arten från Skåne till Värmland, Dalarna och längs Norrlandskusten till Örnsköldsvik. Arten är sällsynt i Skåne, Halland och på Sydsvenska höglandet, samt saknas på Gotland. Den är dock inte rödlistad, utan klassificerad som livskraftig (LC).

I Finland finns arten från Åland och sydkusten till Norra Savolax i nordost, Södra Österbotten i nordväst. Inte heller här är arten rödlistad utan klassificerad som livskraftig.

Kommentarer

  1. ↑ Clypeus, även kallad munskölden, är den platta som sitter högst upp mellan käkarna. Under denna sitter labrum eller överläppen.

Referenser

  1. ↑ ”Trachusa byssina Panzer, 1798” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Trachusa+byssina&guide=Bee_genera. Läst 8 oktober 2025.
  2. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ”Trachusa byssina (Panzer, 1798)” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=756168. Läst 8 oktober 2025.
  3. ↑ ”Hartsbi Trachusa byssina (Panzer, 1798)”. Taxonomi. Artdatabanken. 2025. https://artfakta.se/taxa/103206/taxonomi. Läst 8 oktober 2025.
  4. ↑ ”Hartsbin Trachusa Panzer, 1804”. Information. Artdatabanken. 2025. https://artfakta.se/taxa/1005536/information. Läst 9 oktober 2025.
  5. 1 2 3 4 5 6 ”Hartsbi Trachusa byssina (Panzer, 1798)”. Information. Artdatabanken. 2025. https://artfakta.se/taxa/103206/information. Läst 8 oktober 2025.
  6. 1 2 3 4 5 Bogusch, P. & Straka, J. 2014 Trachusa byssina . Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 8 oktober 2025.
  7. ↑ ”Trachusa byssina – Bläddra observationer”. Finlands Artdatacenter. 2024. https://laji.fi/sv/observation/map?target=MX.204572&countryId=ML.206&recordQuality=EXPERT_VERIFIED,COMMUNITY_VERIFIED,NEUTRAL&needsCheck=false. Läst 8 oktober 2025.
  8. ↑ Juho Paukkunen (2019). ”Hartsbi – Trachusa byssina”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204572. Läst 8 oktober 2025.
Katalogdata
​​​ • BioLib: 70737​ • Dyntaxa: 103206​ • EoL: 2750587​ • GBIF: 5038591​​​ • Inaturalist: 636090​ • ITIS: 756168​​ • NCBI: 549142​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​