Hugin och Munin

Hugin och Munin (fornnordiska: Huginn och Muninn, se vidare Etymologi) är i nordisk mytologi och folktro asaguden Odens två tamkorpar som personifierar hans sinne.

Etymologi

Korparnas namn är personifieringar av Odens sinne och är delvis synonyma.

Hugin – fornnordiska: huginn är bestämd form av hugr (”håg”): ”hågen”, innefattande bland annat: ”förståndet, tanken, sinnet, känslan, medvetandet, egenviljan, uppsåtet” med mera. Jämför uttrycket ”komma ihåg”.

Munin – fornnordiska: muninn är bestämd form av munr (”mån”): ”månen” (bestämt verbalsubstantiv till ”måna/mana”), innefattande bland annat: ”månet, manet, vädjan, viljan, avsikten, omtanken, undran, nyfikenheten, intresset, minnet” med flera andra abstrakta betydelser; till samma ordfamilj som minne, månne, mana etc.

Mytologi

Oden sänder dagligen ut korparna i världen för att inhämta information åt honom. Hugin och Munin flyger över både Asgård och Midgård. De ser allt och återvänder till Oden och berättar vad de sett. Hemmavid sitter de på hans skuldror. Oden är enligt Grimnesmål mycket orolig för att de en dag inte ska komma tillbaka, i synnerhet Munin.

Folktro

Korpen associeras med Oden efter deras koppling till slagfält och död, men även dess klokhet. Hans psykopomper, valkyrjorna, spanade på slagfält efter tappra stupade under skepnad av korpar.

Efter kristianiseringen i Norden skiftade denna kultur till att istället associera kråkfåglar med djävulen.

Galleri

Vikingatida avbildning av Oden på sin tron med sina djur, funnen i Lejre, Danmark (900-tal).
Hugin och Munin sittande på Odens axlar från ett isländskt 1700-talsmanuskript.
Nationalromantisk avbildning av Oden på sin tron med sina djur, av Carl Emil Doepler (1882).
Modern avbildning av Oden på sin tron med sina djur, av Kim Diaz Holm (2020).
Hugin och Munin i SOFs gamla logo.