Karl Deisseroth

Karl Deisseroth Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2026
Karl Deisseroth, 20 september 2022.
FöddKarl Alexander Deisseroth
18 november 1971 (54 år)
Boston
Medborgare iUSA
Utbildad vidHarvard University, filosofie kandidat,
Stanford University, filosofie doktor,
Stanford University School of Medicine, medicine doktor,
SysselsättningPsykiater, bioingenjör, akademiker, universitetslärare, neuroforskare, docent
ArbetsgivareStanford University
MakaMichelle Monje
FöräldrarAlbert B. Deisseroth
Utmärkelser
Se lista
Webbplatsdeisseroth.com
Redigera Wikidata

Karl Alexander Deisseroth, född 18 november 1971 i Boston, är en amerikansk forskare och psykiater verksam vid Stanford University.

Biografi

Deisseroth doktorerade 1998 och avlade läkarexamen 2000 vid Stanford University i USA. Han är verksam som professor i bioteknik och i psykiatri och beteendevetenskap vid Howard Hughes Medical Institute och Stanford University.

Deisseroth har uppmärksammats för sitt arbete kring hur enskilda nervceller kan styras med ljus, så kallad optogenetik. Han ligger bakom hjärn-avbildningsmetoden CLARITY.

Tillsammans med Peter Hegemann och Georg Nagel tilldelades han Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2026 ”för deras upptäckter rörande ljusstyrda jonkanaler och optogenetik”.

Utmärkelser

[Redigera Wikidata]

Källor

  1. ↑ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Karl-Deisserothtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ↑ läs online, nomisfoundation.ch .[källa från Wikidata]
  3. 1 2 3 4 5 6 7 8 läs online, profiles.stanford.edu .[källa från Wikidata]
  4. ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 12387165477749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Jörn Spolander (5 oktober 2026). ”Trio tilldelas Nobelpris för upptäckter inom optogenetik”. DN.se. https://www.dn.se/sverige/trio-tilldelas-nobelpris-for-upptacker-inom-optogenetik/. Läst 5 oktober 2026.
  6. ↑ ”Fysiologi eller medicin: Tarmflora eller ljus i hjärnan”. Dagens Nyheter. 4 oktober 2015. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/fysiologi-eller-medicin-tarmflora-eller-ljus-i-hjarnan/. Läst 6 oktober 2025.
  7. ↑ ”Maria Gunther: De kan få årets Nobelpris”. DN.se. 5 oktober 2025. https://www.dn.se/sverige/maria-gunther-de-kan-fa-arets-nobelpris/. Läst 6 oktober 2025.
  8. ↑ ”Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2026”. Pressmeddelande. NobelPrize.org. 5 oktober 2026. https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/2026/1929946-press-release-swedish/. Läst 5 oktober 2026.
  9. ↑ läs online, acnp.org .[källa från Wikidata]
  10. ↑ Science Careers (på engelska), 3 maj 2013, läs online, läst: 14 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  11. ↑ läs online, lundbeckfonden.com .[källa från Wikidata]
  12. ↑ läs online, www.nasonline.org .[källa från Wikidata]
  13. ↑ läs online, www.brandeis.edu .[källa från Wikidata]
  14. ↑ läs online, www.ms-fund.keio.ac.jp .[källa från Wikidata]
  15. ↑ läs online, breakthroughprize.org .[källa från Wikidata]
  16. ↑ läs online, harveypz.net.technion.ac.il .[källa från Wikidata]
  17. ↑ läs online, www.amacad.org .[källa från Wikidata]
  18. ↑ läs online, www.kyotoprize.org .[källa från Wikidata]
  19. ↑ läs online, warrenalpert.org .[källa från Wikidata]
  20. ↑ läs online, clarivate.com , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
  21. ↑ läs online, www.heinekenprizes.org .[källa från Wikidata]
  22. ↑ PubMed, PubMed-ID: 34558419, läst: 25 september 2021.[källa från Wikidata]
  23. ↑ läs online, www.japanprize.jp .[källa från Wikidata]
  24. ↑ läs online, Nobelprize.org .[källa från Wikidata]

Externa länkar