| Kash Patel | |
| Kash Patel, 25 februari 2025. | |
| Född | Kashyap Pramod Patel 25 februari 1980 (46 år) Garden City i Nassau County, New York, USA |
|---|---|
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | University of Richmond, filosofie kandidat University College London, Elisabeth Haub School of Law at Pace University, juristexamen |
| Sysselsättning | Advokat, ämbetsman, författare |
| Befattning | |
| Biträdande underrättelsechef (2020) Chef för Federal Bureau of Investigation (2025–) | |
| Arbetsgivare | United States Department of Justice National Security Division (2014–2017) Etterretningskomiteen (USAs representanthus) (2017–2019) USA:s nationella säkerhetsråd (2019–2020) USA:s försvarsdepartement (2020–2021) Trump Media & Technology Group (2022–) |
| Partner | Alexis Wilkins (2023–) |
| Redigera Wikidata | |
Kashyap Pramod "Kash" Patel, född 25 februari 1980 i Garden City i Nassau County, New York, är en amerikansk republikansk advokat och statstjänsteman. Sedan februari 2025 är han chef för Federal Bureau of Investigation (FBI).
Patel har tidigare tjänstgjort som tjänsteman i USA:s nationella säkerhetsråd, senior rådgivare till den tillförordnade chefen för den nationella underrättelsetjänsten och stabschef till USA:s tillförordnade försvarsminister under Trumps första presidentskap.
Patel är medlem av det republikanska partiet och arbetade som senior medhjälpare till kongressledamoten Devin Nunes under dennes tid som ordförande för representanthusets underrättelseutskott. Han började sin karriär som federal offentlig försvarare, federal åklagare som arbetade med nationella säkerhetsärenden och som juridisk kontaktperson för USA:s väpnade styrkor.
Patel hade en betydande roll för att hjälpa Republikanerna under de långa utredningarna av Donald Trump, inklusive utredningarna om rysk inblandning i valet 2016. I november 2024 utsåg Donald Trump Patel till sin kandidat till chef för FBI. Detta för att efterträda FBI-chefen Christopher A. Wray som verkat under Joe Bidens administration. I samband med detta passade Trump också på att lovorda Patel, att han är en "briljant advokat, utredare och 'Amerika först'-kämpe" som tillbringat sin karriär med att avslöja korruption, försvara rättvisan och skydda det amerikanska folket."
Patel tillträdde den 21 februari 2025 som den nionde chefen (Director) för FBI. Han svor eden i Washington D.C inför justitieminister Pam Bondi, och gjorde ceremonin historisk genom att läsa eden med vänster hand på Bhagavadgita - han blev därmed FBI:s första chef med indiskt ursprung. Vid tillträdet talade Patel om den "amerikanska drömmen" och underströk att han som "förstegenerationsindier" nu skulle leda USA:s främsta brottsbekämpningsmyndighet. Han lovade också att det ska råda ansvarsskyldighet inom FBI och utanför det, och uttryckte målet att återuppbygga allmänhetens förtroende genom ökad öppenhet och konsekvens i byråns arbete.
Från starten betonade Patel sina prioriteringar som chef: att ställa om FBI mot kärnuppgifter som bekämpning av våldsbrott, narkotikahandel och gränsrelaterad brottslighet. Han förde fram parollen att "låt bra polisar vara poliser" och att byrån skulle bli mer "transparent, accountable och committed to justice". Enligt hans egen redogörelse har FBI under hans ledning snabbt omfördelat resurser mot gängkriminalitet och narkotikabrott. I ett senators förhör i september 2025 uppgav han att hans första beslut var att skicka ut merparten av Byråns personal til fältkontor - "nästan 1000" extra agenter och specialister har satts in i hela landet. Detta ingick i initiativet Operation Summer Heat, ett samarbete med lokala polismyndigheter för att göra tillslag mot gäng, knarkkarteller och andra våldsbrottslingar. FBI har också pekat på stora ökningar i antalet gripande av våldsbrottslingar och insatser mot narkotikasmuggling under den här perioden.
Utöver FBI-uppdraget rapporterades det i medierna att Patel skulle tillsättas även som tillförordnad chef för vapen- och spritsmugglarnmyndigheten ATF. Syftet var att genomföra en bred omstrukturering av lagstiftande myndigheter under Trump-regeringen, bland annat för att dra ned ATF:s inriktning mot vapenreglering.
Vid edsavläggning och kring den framhöll Patel flera centrala budskap. Han betonade att FBI inte får vara ett "politiserat verktyg" utan ska stå för att rättvisa och lagens skydd för alla medborgare. I ett uttalande inför tillsättningen lovade han full "transparens, tillsyn och ansvarsskyldighet" för att återfå allmänhetens förtroende. Patrioter såsom president Trump och republikanska ledare hyllade hans strikta linje. Trump kallade honom på Twitter för en "tuff, stark" ledare som FBI-agenter har stor respekt för. Vita huset framhöll att Patels utnämning var viktig för att återställa byråns integritet och låta FBI återgå till sin kärnuppgift att "verkställa lagen rättvist och utan fördomar".
Patels tillsättning väckte blandade reaktioner. Ombudsledare i senaten från det egna partiet (Republikanerna) hyllade honom som en skarp problemlösare. John Barrasso beskrev att Patel skulle "fokusera FBI på dess kärnuppdrag att bekämpa brott" och återställa förtroendet för byrån. Samtidigt uttryckte demokratiska politiker tvivel och oro för hans lojalitet mot Trump. Vid omröstningen i senaten splittrades ledamöterna längs partilinjer: utnämningen bekräftades med 51-49 röster (alla demokrater röstade emot). I media noterades att flera demokrater och vissa republikanska moderater (bland andra Lisa Murkowski och Susan Collins) var skeptiska till Patels oberoende. Även inom FBI fanns farhågor: före detta höga poliser beskrev att Patels agerande i ett tidigt uppmärksammat fall (mordet på konservativa aktivisten Charlie Kirk) avvek från normala rutiner och ledde till interna spänningar. Politiska analytiker och aktivister från vänstern befarade dessutom att FBI nu kunde komma att fokusera mer på protestgrupper (t.ex. Antifa eller Black Lives Matter) än tidigare, med tanke på hans tidigare uttalanden och regeringens mål.
Under sin första tid i ämbetet har Patel också varit inblandad i skarpare debatter. Washington Post rapporterade till exempel att han avskedat ett flertal av FBI:s mest erfarna chefer, ibland med kort förvarning, vilket fått nyckelpersonal att avgå eller stämma honom för att ha infört lojalitetstester. I september 2025 stämde tre tidigare höga FBI-befäl Patel och åklagamyndigheten och anklagade honom i en stämningsansökan för att ha "medvetet valt att prioritera att politisera FBI framför att skydda amerikanska folket". Sådana uppmärksammade tvister har ytterligare polariserat opinionen kring Patels ledarskap, även om han i offentliga utspel fortsatt försvara sin policy med ökade gripanden och hårdare agerande mot brottslighet som främsta mål.
|