| Kfar Kama hebreiska: כְּפַר כַּמָאarabiska: كفر كما | ||
| adygeiska: Кфар Кама | ||
| landskommun | ||
Flygbild över Kfar Kama. | ||
|
||
| Land | ||
|---|---|---|
| Distrikt | Norra distriktet | |
| Höjdläge | 228 m ö.h. | |
| Koordinater | 32°43′19″N 35°26′27″Ö / 32.7219°N 35.4408°Ö | |
| Yta | 8,854 km² (-) | |
| Folkmängd | 3 479 () | |
| Tidszon | IST (UTC+2) | |
| - sommartid | IDT (UTC+3) | |
| Geonames | 294611 | |
| Webbplats: Kfar Kama | ||
Kfar Kama (hebreiska: כפר כמא; adygeiska: Кфар Кама) är en ort och landskommun i Nedre Galileen i Norra distriktet i Israel. Orten är en av två tjerkessiska orter i Israel; den andra är Rehaniya i övre Galileen. Kfar Kama ligger omkring fyra kilometer norr om Kfar Tavor.
Invånarna är huvudsakligen tjerkesser, en muslimsk folkgrupp med ursprung i nordvästra Kaukasus. Tjerkessiska, hebreiska och arabiska används i orten och i dess utbildningssystem.
Kfar Kama är byggt på platsen för en äldre bosättning. Arkeologiska undersökningar har påvisat lämningar från flera perioder, däribland gravar från brons- och järnålder samt romersk, bysantinsk, umayyadisk, mamlukisk och osmansk tid.
Söder om den moderna orten har tio klipphuggna gravar från mellanbronsåldern och järnåldern undersökts.
I byns centrum har en basilika från 500-talet undersökts. Vid en utgrävning 2020 påträffades ytterligare en kyrka, 12 × 36 meter stor, med tre absider och mosaikgolv. I anslutning till kyrkan fanns ytterligare rum och en vattencistern. Utgrävarna bedömde att anläggningen kan ha varit en del av ett kloster
År 1876–1878 slog sig tjerkessiska flyktingar från Nordvästra Kaukasus (Tjerkessien) ned på platsen. De tillhörde sjapsugerna och hade lämnat Kaukasus efter det rysk-tjerkessiska kriget och den ryska erövringen av området. Kfar Kama blev en av flera tjerkessiska bosättningar som anlades i Osmanska rikets provinser vid Främre orienten under 1800-talet.
Tjerkesserna använde sten från den äldre bebyggelsen när de uppförde sina hus. Den traditionella bebyggelsen koncentrerades kring gemensamma ytor och byggnaderna placerades tätt, vilket skapade ett försvarbart bysamhälle. Den äldre delen av Kfar Kama har bevarat delar av denna traditionella bebyggelsestruktur.
År 1596 förekommer Kfar Kama i en osmansk skattelängd som en by i nahiyan Tiberias i Safad liwa. Byn hade då 34 muslimska hushåll.
Vid folkräkningen 1922 hade Kfar Kama 677 invånare, varav 670 muslimer och 7 kristna.
Vid folkräkningen 1931 hade orten 645 invånare, fördelade på 169 hushåll. Av invånarna var 644 muslimer och en kristen.
Enligt statistiken från 1945 hade Kfar Kama 660 invånare och omfattade 8 819 dunam mark.
Kfar Kama fick status som landskommun 1950. Det var den första lokala kommunen för tjerkesser som bildades i Israel.
Kfar Kama har behållit en stark tjerkessisk kulturell identitet. I orten finns bland annat ett center för tjerkessiskt kulturarv och ett museum som dokumenterar tjerkessernas historia och kultur.
| År | Folkmängd |
|---|---|
| 1983 | 1 725 |
| 1995 | 2 335 |
| 2008 | 2 900 |
| 2013 | 3 117 |
| 2021 | 3 479 |
År 2021 var 3 465 av Kfar Kamas 3 479 invånare registrerade som araber, 9 som judar och 5 som tillhörande en annan etnisk grupp.
Kfar Kama är ett centrum för tjerkessisk kultur i Israel. I orten liger ett tjerkessiskt kulturarvscenter med ett museum som behandlar tjerkessernas historia och kultur. Den äldre bebyggelsen, den lokala moskén och andra kulturmiljöer har också bevarats.
Det tjerkessiska språket undervisas i ortens skolor tillsammans med hebreiska och arabiska. Kfar Kama är också känt för traditionell tjerkessisk dans och andra kulturella aktiviteter