Kiselisotoper

Fördelningen av de naturliga Kiselisotoperna.

Kisel-28 (92,23 %)

Kisel-29 (4,69 %)

Kisel-30 (3,1 %)

Kiselisotoper är isotoper av grundämnet kisel (Si), det vill säga atomer och kärnor med 14 protoner och olika antal neutroner.

Isotoper

Kisel har 25 kända isotoper, varav 3 är stabila (²⁸Si, ²⁹Si och ³⁰Si). De utgör 92,23 %, 4,67 % respektive 3,1 % av naturligt förekommande kisel.

Den mest långlivade radioisotopen är ³²Si, som är en kosmogen nuklid och bildas av kosmisk strålningsspallation av argon. Dess halveringstid har fastställts till cirka 153 år (0,21 MeV), och den sönderfaller genom betaemission till ³²P (som har en halveringstid på 14,263 dagar) och sedan till ³²S (stabil). Efter ³²Si, har ³¹Si den näst längsta halveringstiden på 157,3 minuter. Alla andra radioisotoper har halveringstider under 7 sekunder. Den minst stabila isotopen är ⁴³Si med en halveringstid längre än 60 nanosekunder.

Lättare radioisotoper sönderfaller till aluminiumisotoper eller magnesiumisotoper, medan tyngre isotoper sönderfaller till fosforisotoper.

Tabell

Nuklid	Z	N	Massa (u)	Halveringstid	ST (%)	SE (MeV)	SP	Spinn	Förekomst (%)
²²Si	14	8	22,03453(22)#	29 ms	β⁺ (68 %)	13,98	²²Al	0⁺
²²Si	14	8	22,03453(22)#	29 ms	β⁺ + p (32 %)	13,96	²¹Mg	0⁺
²³Si	14	9	23,02552(21)#	42,3 ms	β⁺	13,98	²³Al	³⁄₂⁺#
²⁴Si	14	10	24,011546(21)	140 ms	β⁺ (92 %)	10,81	²⁴Al	0⁺
²⁴Si	14	10	24,011546(21)	140 ms	β⁺ + p (8 %)	8,938	²³Mg	0⁺
²⁵Si	14	11	25,004106(11)	220 ms	β⁺ (63,19 %)	12,741	²⁵Al	⁵⁄₂⁺
²⁵Si	14	11	25,004106(11)	220 ms	β⁺ + p (36,8 %)	10,47	²⁴Mg	⁵⁄₂⁺
²⁶Si	14	12	25,992330(3)	2,234 s	β⁺	5,066	²⁶Al	0⁺
²⁷Si	14	13	26,98670491(16)	4,16 s	β⁺	4,821	²⁷Al	⁵⁄₂⁺
²⁸Si	14	14	27,9769265325(19)	Stabil				0⁺	92,23
²⁹Si	14	15	28,976494700(22)	Stabil				½⁺	4,67
³⁰Si	14	16	29,97377017(3)	Stabil				0⁺	3,1
³¹Si	14	17	30,97536323(4)	157,3 min	β⁻	1,492	³¹P	³⁄₂⁺
³²Si	14	18	31,97414808(5)	153 a	β⁻	0,244	³²P	0⁺	Spår
³³Si	14	19	32,978000(17)	6,18 s	β⁻	5,845	³³P	(³⁄₂⁺)
³⁴Si	14	20	33,978576(15)	2,77 s	β⁻	4,601	³⁴P	0⁺
³⁵Si	14	21	34,98458(4)	0,78 s	β⁻ (94,74 %)	10,5	³⁵P	⁷⁄₂⁻#
³⁵Si	14	21	34,98458(4)	0,78 s	β⁻ + n (5,26 %)		³⁴P	⁷⁄₂⁻#
³⁶Si	14	22	35,98660(13)	0,45 s	β⁻ (88 %)	7,85	³⁶P	0⁺
³⁶Si	14	22	35,98660(13)	0,45 s	β⁻ + n (12 %)	4,39	³⁵P	0⁺
³⁷Si	14	23	36,99294(18)	90 ms	β⁻ (83 %)		³⁷P	(⁷⁄₂⁻)#
³⁷Si	14	23	36,99294(18)	90 ms	β⁻ + n (17 %)		³⁶P	(⁷⁄₂⁻)#
³⁸Si	14	24	37,99563(15)	90 ms	β⁻ + n		³⁷P	0⁺
³⁸Si	14	24	37,99563(15)	90 ms	β⁻		³⁸P	0⁺
³⁹Si	14	25	39,00207(36)	47,5 ms	β⁻		³⁹P	⁷⁄₂⁻#
⁴⁰Si	14	26	40,00587(60)	33 ms	β⁻		⁴⁰P	0⁺
⁴¹Si	14	27	41,01456(198)	20 ms	β⁻		⁴¹P	⁷⁄₂⁻#
⁴²Si	14	28	42,01979(54)#	13 ms	β⁻		⁴²P	0⁺
⁴³Si	14	29	43,02866(75)#	15 ms	β⁻			³⁄₂⁻#
⁴⁴Si	14	30	44,03526(86)#	10 ms	β⁻			0⁺
Denna tabell: visa • redigera

Anmärkningar

Stabila isotoper anges i fetstil.
Värden markerade med # härrör inte enbart från experimentella data, men åtminstone delvis från systematiska trender.
Osäkerheter anges i kort form i parentes efter värdet. Osäkerhetsvärden anger en standardavvikelse, utom isotopsammansättningen och standardatommassa från IUPAC, som använder expanderade osäkerhet.
Nuklidmassor är givna av IUPAP Commission on Symbols, Units, Nomenclature, Atomic Masses and Fundamental Constants (SUNAMCO).
Isotopförekomster är givna av IUPAC Commission on Isotopic Abundances and Atomic Weights.

Källor

↑ ”It's Elemental – Isotopes of the Element Silicon” (på engelska). education.jlab.org. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111002005109/http://education.jlab.org/itselemental/iso014.html. Läst 7 augusti 2011.
↑ ”PHOSPHORUS - 32” (på engelska). sciencegateway.org. http://sciencegateway.org/isotope/phosp32.html. Läst 15 december 2015.

Isotopmassor:
- G. Audi, A. H. Wapstra, C. Thibault, J. Blachot and O. Bersillon (2003). ”The NUBASE evaluation of nuclear and decay properties”. Nuclear Physics 729: sid. 3–128. doi:10.1016/j.nuclphysa.2003.11.001. http://www.nndc.bnl.gov/amdc/nubase/Nubase2003.pdf.
Isotopsammansättning och standardatommassa:
- J. R. de Laeter, J. K. Böhlke, P. De Bièvre, H. Hidaka, H. S. Peiser, K. J. R. Rosman and P. D. P. Taylor (2003). ”Atomic weights of the elements. Review 2000 (IUPAC Technical Report)”. Pure and Applied Chemistry 75 (6): sid. 683–800. doi:10.1351/pac200375060683. http://www.iupac.org/publications/pac/75/6/0683/pdf/.
- M. E. Wieser (2006). ”Atomic weights of the elements 2005 (IUPAC Technical Report)”. Pure and Applied Chemistry 78 (11): sid. 2051–2066. doi:10.1351/pac200678112051. http://iupac.org/publications/pac/78/11/2051/pdf/.
Spinn och isomerdata:
- G. Audi, A. H. Wapstra, C. Thibault, J. Blachot and O. Bersillon (2003). ”The NUBASE evaluation of nuclear and decay properties”. Nuclear Physics A 729: sid. 3–128. doi:10.1016/j.nuclphysa.2003.11.001. http://www.nndc.bnl.gov/amdc/nubase/Nubase2003.pdf.
- National Nuclear Data Center. ”NuDat 2.1 database”. Brookhaven National Laboratory. http://www.nndc.bnl.gov/nudat2/. Läst 1 september 2005.
- N. E. Holden (2004). ”Table of the Isotopes, Section 11”. i D. R. Lide. CRC Handbook of Chemistry and Physics (85th). CRC Press. ISBN 978-0-8493-0485-9

Externa länkar

Kiselisotopdata från The Berkeley Laboratory Isotopes Project's (engelska)

[1] ”It's Elemental – Isotopes of the Element Silicon” (på engelska). education.jlab.org. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111002005109/http://education.jlab.org/itselemental/iso014.html. Läst 7 augusti 2011.

[2] ”PHOSPHORUS - 32” (på engelska). sciencegateway.org. http://sciencegateway.org/isotope/phosp32.html. Läst 15 december 2015.