Klockdop

Klockdop i Hildesheim 2014, där biskopen smörjer den nya kyrkklockan med krisma.
De nya klockorna i Notre-Dame de Paris som invigdes (klockdop) 2013.

Klockdop eller klockinvigning (latin: Ordo benedictionis campanae) är en invigningsceremoni av kyrkklockor; den framförs framför allt inom den romersk-katolska kyrkan. Ett klockdop sker vanligen efter att en ny klocka har gjutits, eller vid invigningen av en ny kyrka. Invigningen av nya kyrkklockor förrättas vanligen av en biskop.

Funktion

Syftet med invigningen av en kyrkklocka är att klockan avskiljs för sin funktion att kalla till gudstjänst och att samla församlingen. Vidare fyller klockan en funktion vid klockringning inför dop, begravning och andra kyrkliga angelägenheter. Inom själva ceremonin för invigningen bestänks klockan vanligen med vigvatten, smörjs med krisma och beröks med rökelse.

Inom den romersk-katolska kyrkan förekommer det att en klocka, i samband med invigningen, ges ett namn efter ett helgon alternativt en annan viktig person. Exempel på detta är Sankt Petersklockan i Kölnerdomen, Emmanuel i Notre-Dame de Paris, klockorna Joseph, Anna, Pirminius och Maria i Speyers domkyrka. I Sverige och inom Svenska kyrkan kan till exempel nämnas Sankt Larsklockan i Linköpings domkyrka och Thornan (efter staden Thorn) i Uppsala domkyrka.

Historia

Traditionen bakom klockdopet härstammar från tidig medeltid. Själva riten som utvecklades inom kyrkan bestod oförändrad inom den romersk-katolska kyrkan fram till Andra Vatikankonciliet. Den äldre riten för klockdop lade en stark betoning vid kyrkklockornas förmåga att driva bort demoner och onda andar. Kyrkklockan kunde ses som Guds röst och som med sin kraft visar sig vara Herre också över demonerna, i och med att dess klang ansågs driva bort demoner. Under lång tid har klockorna givits namn efter ett eller flera helgon (In honorem Sancti. N. Pax tibi) inom riten för klockinvigningen.

Under reformationen vände sig bland annat Martin Luther mot denna ceremoni. Således brukas klockdop sällan inom lutherska och reformerta kyrkor.

Bland exempel på klockdop som har genomförts i modern tid är 2013 i Notre-Dame de Paris, då katedralens nya kyrkklockor invigdes av biskopen av Paris. Inför återinvigningen av Katarina kyrka i Stockholm 1995 genomfördes ett klockdop av de nya klockorna, vilket utgör ett exempel på klockdop inom Svenska kyrkan.

Referenser

  1. ↑ ”Förvaltningshistorisk ordbok - klockdop”. fho.sls.fi. https://fho.sls.fi/uppslagsord/6684/klockdop/. Läst 29 december 2025.
  2. ↑ ”Glockenweihe in Dortmund – Katholisches Bistum der Alt-Katholiken in Deutschland” (på tyska). https://www.alt-katholisch.de/glockenweihe-in-dortmund/. Läst 29 december 2025.
  3. ↑ Friederike Walter. ”Glocken” (på tyska). www.dom-zu-speyer.de. https://www.dom-zu-speyer.de/bauwerk/glocken/. Läst 29 december 2025.
  4. ↑ ”Domkyrkans klockor”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/linkoping/domkyrkans-klockor. Läst 29 december 2025.
  5. ↑ ”Urverk och urtavlor”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/uppsaladomkyrka/urverk-och-urtavlor. Läst 29 december 2025.
  6. ↑ Beratungsausschuss für das Deutsche Glockenwesen-Ökumenischer Ausschuss der Deutschen Bischofskonferenz und des Rates der Evangelischen Kirche in Deutschland. ”Geschichte der Glocke”. www.glocken-online.de. https://www.glocken-online.de/glocken-und-kultur/geschichte-der-glocke/. Läst 29 december 2025.
  7. ↑ ”Bells” (på engelska). Catholic Answers. https://www.catholic.com/encyclopedia/bells. Läst 29 december 2025.
  8. ↑ ”“Smells, BELLS, and Yells”…oh my” (på amerikansk engelska). Gottesdienst. 22 juni 2022. https://www.gottesdienst.org/gottesblog/2022/6/22/y7onzchyccmbkqm3vq6acb4j0texo0. Läst 29 december 2025.
  9. ↑ ”De nouvelles cloches à Notre-Dame” (på franska). dioceseparis.fr. https://dioceseparis.fr/de-nouvelles-cloches-a-notre-dame.html. Läst 29 december 2025.
  10. ↑ ”Service på klockringningsanläggning”. AB M&E Ohlssons Klockgjuteri. https://www.klockgjuteri.se/tjanster/service-pa-klockringningsanlaggning/. Läst 29 december 2025.