En kulturljudzon är ett bestämt område i en stad där verksamheter tillåts väsnas mer än vad som är normalt i andra delar av en stad. Närboende grannar får inte klaga på ljudnivåerna från zonen. Sveriges första kulturljudzon infördes i Malmö år 2021, och är belägen i Sofielund med fokus längs Norra Grängesbergsgatan och dess intilliggande industriområde. Zonen resulterade i att många städer i både Sverige och Danmark började snegla på konceptet. Miljöpartiet har föreslagit ett nationellt regelverk efter kulturljudzonen på riksdagsnivå och Göteborg Stad införde en egen zon på Ringöns industriområde 2025.
En kulturljudzon införs i ett begränsat område i en stad till största del för att skydda kulturen och verksamheter från det samtida problemet om bullernivåer. Tanken är också att ge ett specifikt utrymme för kulturen i städer och inte låta bostäder ställa samma strikta miljökrav på kulturverksamheter. Målet är att kultur, föreningsliv och näringsliv ska kunna utvecklas sida vid sida. En kulturljudzon fungerar lite som en omvänd bullerzon där verksamheter tillåts väsnas mer än vad som är normalt i andra delar av en stad. Industrier, butiker, replokaler, föreningar, nattklubbar eller annan verksamhet har rätt att låta upp till 85 decibel (utomhus) vilket överstiger de vanliga gränserna för buller. Närboende grannar får inte klaga på ljudnivåerna från zonen som också försöker placeras 100 meter ifrån närmsta bostadshus. Man vill också stoppa för stor utveckling av området och försöker därför hindra nya bostäder att byggas i eller nära zonen. Konceptet ska skapa en förutsägbar miljö för kulturlivet så det blir enklare att planera festivaler, konserter och gatufester.
Specifika ljudzoner existerade redan i Berlin, Bryssel och Nantes innan Malmö blev Sveriges första kulturljudzon.
Under många år var området i Sofielund med Norra Grängesbergsgatan i centrum förknippat med hög kriminalitet och olagliga verksamheter så som svartklubbar. Antagligen för sina slutna fasader och många inhägnande områden. Sedan 2018 har det gjorts satsningar för att öka tryggheten i området, bland annat stängdes svartklubbar ned och två föreningar bildades som på olika sätt arbetar för områdets utveckling. BID-Sofielund som består av fastighetsägare i området och Kulturföreningen NGBG som utgör en plattform för kulturaktörer som vill främja en inkluderande och hållbar stadsutveckling.

När sedan kulturverksamhet i staden fått stänga ned efter ljudkonflikter med klagande grannar som exempelvis Debaser, Cuba Café och Carib Kreol och samtidigt som hyror höjs blev tystnaden i stadskärnan påtagligt märkbar. När nattklubben Plan B, belägen på Norra Grängesbergsgatan fick information om att tusen bostäder skulle byggas i området var klubben övertygade om att de inte hade överlevt eventuella ljudkonflikter från grannar. För att skydda det kulturrika området i Sofielund som i lång tid bestått av industri, replokaler, ataljéer, föreningar och nattklubbar drev projektledaren för Kulturföreningen NGBG, Nicklas Johansson på om förslaget för en kulturljudzon.
Kulturljudzonen i Malmö sträcker sig längs Norra Grängesbergsgatan i verksamhetsområdet av Sofielund och dess tillhörande sidogator.
Kulturljudzonen prövades från tidigt 2021 och blev officiell den 23 september 2021 då Stadsbyggnadsnämnden i Malmö klubbade igenom beslutet.. En av de första effekterna på zonen var att bostadsbygget på tusen lägenheter stoppades. Planen med kulturljudzon för området sträcker sig till år 2040.
"I städerna är det lätt att tränga undan andra verksamheter när man bygger bostäder. Risken med det är att vi får städer som bara är bostadsområden och att vi bygger bort de andra kvaliteterna. Därför har vi tagit det här initiativet att kulturen, fritiden och industrin ska kunna bullra och låta i symbios"
–Sofia Hedén, stadsbyggnadsnämndens ordförande i Malmö om varför kulturljudzonen infördes.
Sommaren och hösten 2025 rapporterades det om flera kulturverksamheter som hotades att stänga på grund av klagande grannar. Till exempel hotades nattklubben Trädgården i Stockholm av att stänga efter en granne klagat på ljudnivån. Det blev en nationell angelägenhet och 40 000 namnunderskrifter samlades in för att rädda klubben. I fyra år hade en granne klagat på ljudnivån från puben Telegrafen i Helsingborg. Konflikten löstes först när pubägaren köpte grannens lägenhet. Även en endaste konserts ljudnivå och dess klagande granne på Jazzköket i Östersund fick nationell uppmärksamhet.
Det har resulterat i att kommuner som Stockholm, Göteborg, Köpenhamn ,Roskilde, Uppsala, Lund och Helsingborg har visat stort intresse för Malmös kulturljudzon. Miljöpartiet visade också intresse i kulturljudzonen och ville se ett nationellt regelverk kring kommuners möjligheter. Göteborg stad ville se att områdena Ringöns industriområde, Kungstens industriområde och Södra Älvstranden blev kulturljudzoner. I augusti 2025 blev Ringöns industriområde Sveriges andra kulturljudzon. Kulturljudzon blev ett av 2025 års nyord från Institutet för språk och folkminnen.