| LHS 1903 | |
| | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Lodjuret |
| Rektascension | 07t 11m 27,9427s |
| Deklination | +48° 19′ 49,3991″ |
| Skenbar magnitud () | +12,21 |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | M0.5 V eller dM1.5 |
| Variabeltyp | Planetpassage-variabel |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +30,83 ± 0,41 km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -92,924 ± 0,018 mas/år Dek.: -570,393 ± 0,015 mas/år |
| Parallax () | 28,0525 ± 0,0242 |
| Avstånd | 116,3 ± 0,1 lå (35,65 ± 0,03 pc) |
| Absolut magnitud () | +8,89 |
| Detaljer | |
| Massa | 0,538 +0,039−0,030 M☉ |
| Radie | 0,539 ± 0,014 R☉ |
| Luminositet | 0,05 L☉ |
| Temperatur | 3 664 ± 70 K |
| Metallicitet | -0,11 ± 0,09 dex |
| Ålder | 7,08± +2,87−1,98 miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| LHS 1903, G 107-55, HIC 34730, HIP 34730, LSPM J0711+4819, 2MASS J07112794+4819501, NLTT 17491, TOI-1730, TIC 318022259, TYC 3396-1862-1, USNO-B1.0 1383-00202532, WISEA J071127.84+481943.3, Gaia DR2 978086481343568128, Gaia DR3 978086481343568128 | |
LHS 1903 är en röd dvärgstjärna belägen ca 116 ljusår från jorden i stjärnbilden Lodjuret, nära 21 Lyncis. Den antas ingå i Vintergatans tjocka skiva.
Stjärnan har fyra kända exoplaneter. Dess planetsystem har beskrivits som "inifrån och ut", eftersom istället för det vanliga mönstret där gasplaneter tenderar att bildas längre ut, är planeterna arrangerade i en konfiguration där de innersta och yttersta planeterna är stenplaneter, medan de mellersta planeterna är gasdvärgar.
Koden LHS 1903 kommer från Luytens Half-Second-katalog – en lista över stjärnor med en årlig egenrörelse på mer än en halv bågsekund, som sammanställdes av Willem Jacob Luyten 1979. De fyra planeterna är märkta med bokstäverna b, c, d och e, enligt namngivningskonventionen för exoplaneter.

Planetsystemet LHS 1903 är anmärkningsvärt för sin ovanliga arkitektur. Systemet har en till synes omvänd konfiguration: den tätare, stenplaneten e är belägen längre bort från stjärnan, utanför planeterna omloppsbanorna för c och d, vilka är mindre täta och rika på flyktiga ämnen. Denna konfiguration är motsatsen till vad som vanligtvis observeras i multiplanetära system, där gas- eller isrika planeter tenderar att bildas längre bort från stjärnan och migrera inåt över tid. En ytterligare egenart hos systemet är att planeten e, som är en jordisk superjord, strider mot tidigare observationer att stjärnor från den tjocka skivan vanligtvis bara är värd för mini-Neptuner av denna storlek.
Systemets tre inre planeter observerades först av TESS mellan 2019 och 2023, vilket föranledde uppföljande fotometriska observationer som upptäckte en fjärde planet i CHEOPS-data. Dessutom möjliggjorde högupplösta spektroskopiska observationer av stjärnan bestämning av planeternas massa enligt radialhastighetsmetoden.
Avsaknaden av brus i astrometrin registrerad av Gaia utesluter också närvaron av ytterligare gasjättar eller bruna dvärgar i systemet.
| Planet | Massa | Halv storaxel (AE) | Siderisk omloppstid (d) | Excentricitet | Inklination | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| b | 3,28 ± 0,42 M🜨 | 0,02656 +0,00055−0,00058 | 2,1555098 ± 0,0000026 | 0,015 +0,014−0,010 | - | 1,382 ± 0,046 R🜨 |
| c | 4,55 +0,73−0,69 M🜨 | 0,05387 +0,00112−0,00117 | 6,226185 ± 0,0000026 | 0,089 +0,036−0,030 | - | 2,046 ± 0,074 R🜨 |
| d | 5,96 +1,15−1,13 M🜨 | 0,08604 +0,00178−0,00186 | 12,566287 ± 0,0000028 | 0,112 +0,055−0,044 | - | 2,500 ± 0,077 R🜨 |
| e | 5,79 +1,60−1,61 M🜨 | 0,15135 +0,00314−0,0338 | 29,31773 ± 0,00025 | 0,014 +0,015−0,010 | - | 1,732 ± 0,058 R🜨 |
Radialhastighetsdata tyder på en möjlig ytterligare planet med en period på ca 53,9 dygn.
Planeternas omloppstider i systemet är nära heltalsförhållanden vid 2:1 för paret c:d och 7:3 för paret d:e. En numerisk analys av omloppsutvecklingen har visat att planeterna c och d inte är i en medelrörelseresonans, men planeterna d och e är det sannolikt. Detta stöds också av sökandet efter variationer i transittidpunkten, vilket inte visade någon variation för planeterna b och c, men en möjlig svag variation i planeterna d och e:s tidpunkter som härrör från den högre ordningens 7:3-resonans.
Upptäcktsteamet föreslog att LHS 1903-systemet kan ha upplevt en unik bildningshistoria, möjligen involverande ett sent stadium av ackretion av den yttre planeten efter att den protoplanetära skivan redan hade tömts på gas. Alternativa förklaringar, som en dynamisk process av planetmigration som omorganiserade planeterna efter deras ursprungliga bildning, eller ett gigantiskt nedslag som blåste bort dess ursprungliga atmosfär, har uteslutits genom simuleringar av omloppsutveckling.
| |||||||||||||||||||