Laboratorium chemicum, var ett kemiskt laboratorium under Bergskollegium, återupprättades år 1683 under ledning av Urban Hjärne och var verksamt fram till 1833.
Laboratorium chemicum tycks ha funnits ända sedan Bergsamtet grundades, men Urban Hjärne kan betraktas som laboratoriets egentlige skapare. Han anställdes vid Bergskollegium bland annat för att utveckla och förbättra verksamheten. Tidigare hade laboratoriet stått under riksvärdiens tillsyn och letts av särskilda laboranter. Den förste som nämns är Georg Tebicht. Han ersattes redan 1641 av Liborius Vintzenhagen, som fick avsked den 26 april 1642. I hans avskedshandling uppgavs att han under en tid hade tjänstgjort som laborant, men att kollegiet inte längre hade behov av hans tjänster. Den 15 november 1651 återanställdes Vintzenhagen i samma befattning, som under tiden hade varit vakant. Han fick lön till och med 1661, då arvodet drogs in. Eftersom han fortfarande hade ekonomiska fordringar på kollegiet förekommer han länge i dess räkenskaper. Av dessa framgår att den tidigare laboranten Vintzenhagen levde långt in på 1680-talet. Någon efterträdare utsågs inte, troligen eftersom lönen betalades ur kollegiets egna besparade medel.
Först genom ett kungligt brev den 12 oktober 1683 fick den dåvarande assessorn Urban Hjärne ett formellt uppdrag att återupprätta det kemiska laboratoriet. Samtidigt anslogs ett större belopp till verksamhetens underhåll. I anslaget ingick sannolikt även ersättning till en laborant. Eftersom pengarna i praktiken ansågs stå till Hjärnes personliga disposition fick han själv välja vilka medhjälpare han ville anställa. Vid personalbyten anmälde han dock förändringarna till kollegiet. Några formella fullmakter utfärdades inte för medhjälparna förrän på 1690-talet. Den siste laboranten avled 1723. Därefter övertogs hans uppgifter av de så kallade stipendiaterna i kemi. Efter Urban Hjärnes död 1724 fick hans medhjälpare sedan 1719, Magnus von Bromell, den 22 maj 1724 i uppdrag av kollegiet att överta den högsta ledningen för laboratoriet. Von Bromell avled 1731. Fram till 1748 leddes laboratoriet därefter av en ledamot av Bergskollegium.
Genom ett kungligt brev den 23 februari 1748 fick myntvärdien i uppdrag att, vid sidan av sin tjänst i Kammarkollegium, utöva tillsyn över Bergskollegiums kemiska laboratorium. Denna förening av tjänsterna bestod fram till 1833. Myntvärdien hade sedan tidigare en nära anknytning till Bergskollegium. Under titlarna riksvärdie eller riksguardie förekom ämbetet redan i 1637 års bergsstat. Befattningen lydde under Bergskollegium fram till 1722, då den överfördes till Kammarkollegium. Genom ett kungligt brev den 10 juli 1725 ändrades titeln till myntvärdie. Tidigare hade myntvärdien utnämnts av Kunglig Majestät. Sedan befattningshavaren 1748 hade blivit tjänsteman i både Kammar- och Bergskollegium utfärdades fullmakten gemensamt av de båda myndigheterna. Den äldsta kända instruktionen för riksvärdien är daterad den 30 maj 1662. Kommerskollegium hade den 22 december 1661 lämnat ett begärt yttrande över förslaget till instruktion till Bergskollegium. Enligt en senare instruktion, daterad den 22 november 1702, skulle riksvärdien följa gällande myntordningar och noggrant övervaka samtliga kungliga koppar-, silver- och guldmyntverk i riket och dess underlydande provinser. Han skulle kontrollera att mynten hade den vikt och metallhalt som Kunglig Majestät och Kammarkollegium hade föreskrivit. Inga pengar fick vid straffansvar lämna myntverket innan riksvärdien eller någon av hans edsvurna underordnade hade varit närvarande. Riksvärdien skulle dessutom så ofta som möjligt ta lämpliga prov av de tillverkade mynten. Vid omorganisationen 1833 drogs både tjänsten som myntvärdie och befattningen som föreståndare för det kemiska laboratoriet in.