| Marc Andreessen | |
| Marc Andreessen, 3 oktober 2013. | |
| Född | 9 juli 1971 (55 år) Cedar Falls, USA |
|---|---|
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | University of Illinois at Urbana-Champaign, kandidatexamen, New Lisbon High School |
| Sysselsättning | Datavetare, programmerare, programvaruingenjör, investerare, bloggare, entreprenör, uppfinnare, ingenjör |
| Befattning | |
| Styrelsemedlem, Meta (2008–) | |
| Arbetsgivare | Netscape (1994–1999) Andreessen Horowitz (2009–) |
| Noterbara verk | Mosaic |
| Politiskt parti | |
| Republikanska partiet (–) Demokratiska partiet (–) | |
| Maka | Laura Arrillaga-Andreessen (g. 2006–) |
| Utmärkelser | |
| ACM Software System Award (1995) W. Wallace McDowell Award (1997) Internet Hall of Fame (2013) Drottning Elizabeth-priset i ingenjörsvetenskap (2013) | |
| Redigera Wikidata | |
Marc Lowell Andreessen, född 9 juli 1971 i Cedar Falls i Iowa, är en amerikansk entreprenör, investerare, mjukvaruutvecklare och datorpionjär.
Som deltidsanställd på ett datorcenter vid University of Illinois utvecklade Andreessen i början på 1990-talet Mosaic, som kom att bli den första webbläsare som fick ett brett genomslag. Snart lärde han känna entreprenören James H. Clark som övertygade honom om att de skulle starta företag och skapa en ny och bättre webbläsare. Duon grundade i april 1994 Netscape och blev därmed bland de allra första att försöka kapitalisera på den nya webbvärlden. Företaget börsintroducerades i augusti 1995 och aktien fördubblade sitt värde den första dagen. Netscapes börsintroduktion kan ses som starten på IT-bubblan. Andreessen blev en internationell frontfigur för den nya internetekonomin och hamnade bland annat på framsidan av Time Magazine.
Sedan 2008 är Andreessen invald i Facebooks styrelse.
År 2004 grundade Andreessen webbtjänsten Ning. Sedan 2009 driver han venturekapitalfirman Andreessen Horowitz tillsammans med Ben Horowitz. Företaget investerar i uppstartsbolag inom IT-sektorn.
År 2012 listade Time Magazine honom som en av årets hundra mest inflytelserika personer. År 2013 valdes han in i Internet Hall of Fame.
Under 2020-talet har Andreessen klivit fram som en av de mest inflytelserika rösterna inom Silicon Valleys nya höger. Han har rört sig från att tidigare ha stöttat demokrater som Barack Obama och Hillary Clinton till att bli en central figur inom den pro-republikanska tech-rörelsen.
I oktober 2023 publicerade Andreessen texten "The Techno-Optimist Manifesto". I manifestet argumenterar han för att teknologisk utveckling är den främsta drivkraften för mänskligt välstånd och att regleringar, socialt ansvarstagande (så kallad "woke-kultur") och försiktighetsprinciper utgör ett hot mot civilisationen. Han förespråkar en form av accelerationism, där framförallt artificiell intelligens (AI) bör utvecklas så snabbt som möjligt utan statlig inblandning.
Inför presidentvalet 2024 gav Andreessen, tillsammans med sin affärspartner Ben Horowitz, sitt officiella stöd till Donald Trump. Enligt Andreessen var det framförallt Demokraternas föreslagna skattepolitik och regleringar av kryptovalutor som drev på beslutet. Han har donerat miljontals dollar till pro-Trump Super PACs, såsom Right for America och MAGA Inc.
Efter Trumps valseger 2024 har Andreessen fått ett direkt inflytande över den federala politiken. Han har bland annat agerat rådgivare åt Elon Musks och Vivek Ramaswamys effektiviseringsdepartement (DOGE) vid rekrytering av personal. Hans investeringsbolag har även gynnats av att Trump-administrationen monterat ner delar av Consumer Financial Protection Bureau (CFPB), en myndighet Andreessen tidigare kritiserat för att "terrorisera" nystartade finansbolag.
Andreessen sitter i styrelsen för Meta Platforms (tidigare Facebook), där han varit ledamot sedan 2008. Genom sitt bolag Andreessen Horowitz (a16z) har han blivit en av de största investerarna i kryptovalutor och AI-bolag som OpenAI. Under 2025 rapporterades han även vara involverad i samtal om att köpa upp eller ta kontroll över den amerikanska verksamheten av TikTok.
|