Elon Musk

Barn och ungdomsår

Elon Musk föddes 1971 i Pretoria i Sydafrika. Hans far är Errol Musk, en sydafrikansk elektromekanisk ingenjör, konsult och smaragdhandlare. Hans mor Maye Musk (född Haldeman) är en dietist och fotomodell från Kanada. Därför har Musk både sydafrikanskt och kanadensiskt medborgarskap sedan födseln. Musk har två yngre syskon, Kimbal och Tosca. Han har även fyra halvsyskon. Musk uppfostrades inom den anglikanska kyrkogemenskapen och döptes i Anglican Church of Southern Africa.

Familjen var förmögen. Hans far Errol har berättat: "Vi var mycket förmögna, vi hade vid tillfällen så mycket pengar att vi inte kunde stänga våra kassaskåp". Han berättade vidare att när de inte kunde stänga sina kassaskåp fick familjemedlemmar gå med smaragder och pengar i fickorna. Pengarna tjänade Errol till största del genom delägande av tre smaragdgruvor. Mellan 1972 och 1983 satt Errol i kommunfullmäktige i Pretoria som representant för anti-apartheid partiet Progressive Party.

Efter att föräldrarna skilde sig 1979 valde Musk först att bo hos sin mor men bodde sedan mestadels hos sin far på olika platser i Sydafrika, dels för han ägde en uppsättning av Encyclopædia Britannica och en dator. Musk har vittnat om att han var mobbad under sin skolgång och klasskamrater har beskrivit honom som en enstöring utan några nära vänner. Efter en dispyt med en klasskamrat blev Musk slängd ner för en trappa och så allvarligt skadad att han fick spendera tid på sjukhus.

Vid tio års ålder började Musk använda hemdatorn Commodore VIC-20. Han lärde sig datorprogrammering och vid tolv års ålder sålde han koden till TV-spelet kallat Blastar till tidningen PC and Office Technology för cirka 500 amerikanska dollar. En version av spelet är ännu tillgänglig på webben. Musk gick först på den engelskspråkiga privata pojkskolan Waterkloof House Preparatory School och sedan på den statliga skolan Pretoria Boys High School. Därefter flyttade han från Sydafrika till Kanada i juni 1989, strax före sin 18-årsdag.

Universitet

Vid 19 års ålder blev Elon Musk antagen till Queens University i Kingston i Ontario, Kanada för studier på grundnivå. 1992, efter att ha tillbringat två år på Queens University, fortsatte Musk vid University of Pennsylvania i USA. Där tog han, 24 år gammal, en kandidatexamen i fysik på Penn College of Arts and Sciences och en kandidatexamen i nationalekonomi vid Wharton School. Musk stannade ännu ett år för att avsluta sin andra kandidatexamen. När han gick på University of Pennsylvania hyrde Musk och kollegan Adeo Ressi ett 10-sovrums "fraternity house" och använde detta som en inofficiell nattklubb. 1995, vid 24 års ålder, flyttade Musk till Kalifornien för att påbörja en doktorandutbildning i tillämpad fysik vid Stanford University, men lämnade programmet efter två dagar för att fullfölja sina entreprenöriella ambitioner inom internet, förnybar energi och yttre rymden. År 2002 blev han amerikansk medborgare.

Zip2

När Musk hoppat av skolan gällde inte hans visum och var därför en illegal invandrare när han tillsammans med sin bror Kimbal och Greg Kouri i juni 1995 grundade företaget Zip2. Affärsidén var att tillhandahålla publiceringsprogram för internetbaserat material från nyhetsföretag och finansierades med hjälp av affärsänglar och en gåva på 28 000 dollar från sin far. Musk har förnekat att han fått de pengarna från sin far. Företaget huserade i ett litet hyrkontor i Palo Alto. Företaget hade bara en endaste dator och Musk sov ofta på soffan och duschade på ett närliggande YMCA eftersom "sidan var uppe på dagen och jag kodade på natten, sju dagar i veckan, hela tiden" enligt Musk.

För att imponera på investerare byggde Musk ett detaljerat hölje till PC:n och satte den på hjul för att få den att se ut som en "miniatyrsuperdator". På så vis fick de investerare och bröderna Musk lyckades få kontrakt med The New York Times och Chicago Tribune. Bröderna lyckades också övertyga sin styrelse att inte slås ihop med företaget CitySearch. Musks försök att bli VD över företaget misslyckades däremot. 1999 köpte Compaq, Zip2 för 307 miljoner dollar och aktier till ett värde av 34 miljoner dollar. Musk ägde vid tidpunkten 7 procent och hans andel blev 22 miljoner dollar.

X.com / Paypal

Med pengarna från sin försäljning av Zip2 investerade Musk, bara en månad senare, 12 miljoner dollar i grundandet av X.com tillsammans med sina bekanta Harris Fricker, Christopher Payne och Ed Ho. Företaget tillhandahöll betalningslösningar via internet och var unika i sättet att värva kunder då de gav bort 20 dollar till kunder som blivit rekommenderade tjänsten och den som rekommenderade fick 10 dollar. I en konflikt om hur företaget skulle skötas sparkades Fricker bara fem månader efter start. Som en följd lämnade även Payne och Ho. Innan sidan lanserades officiellt, ansåg investerarna att Musk var oerfaren som VD och ersatte honom med mjukvaruföretaget Intuit VD Bill Harris. Med Harris vid rodret hade företaget 200 000 användare efter bara två månader.

Följande år slogs X.com ihop med konkurrenten Confinity för att undvika just konkurrens. Confinity hade startats av Max Levchin och Peter Thiel som redan hade startat sin egen betalningstjänst Paypal, som dessutom var populärare än X.com tjänst. Inom ihopslagningen behöll man namnet X.com och gjorde Musk till VD. Att Musk föredrog Microsofts mjukvara framför Unix skapade konflikter inom företaget och Thiel sade upp sig. Efter en hel del teknikstrul och en osammanhängande affärsplan röstade styrelsen bort Musk från sin post som VD medan han var på smekmånad i Australien. Thiel återinfördes som VD och lät företaget fokusera mer på Paypal-tjänsten. Företaget bytte också namn till Paypal. År 2002 köptes Paypal upp av Ebay för aktier värda 1,5 miljarder dollar. Vid tiden för köpet var Musk företagets största aktieägare med 11,7% av Paypals aktier, detta till värde av 175 miljoner dollar. År 2017 köpte Musk tillbaka domännamnet X.com från PayPal för ett okänt belopp av sentimentala skäl.

SpaceX

Under sin tid på X.com/Paypal träffade Musk Robert Zubrin och blev involverad i hans ideella förening Mars Society och diskuterade särskilt finansiering av att placera en klimatkammare för växter på Mars. Han skänkte också 100 000 dollar och satt en kort tid i styrelsen. I ett försök att se om hans ideér var möjliga åkte han till Moskva för att köpa interkontinentala ballistiska robotar från de ryska företagen Lavochkin och Kosmotras. Försöken misslyckades, två gånger. Istället bestämde han sig för att starta ett företag som byggde raketer till överkomliga priser. För 100 miljoner dollar av sin förmögenhet så grundade Musk företaget Space Exploration Technologies eller SpaceX i juni 2002 och blev företagets VD och chefsingenjör.

SpaceX hade en optimistisk inställning och hade i början planer på att ha en fungerande raket redan i slutet av 2003. Nästan samtliga av Musk investeringar gick åt för att utveckla raketen Falcon 1 som fick sin första testuppskjutning 2006 vilken misslyckades. Trots misslyckandet fick företaget ett kontrakt med NASA på 396 miljoner dollar för att förse den internationella rymdstationen med utrustning. Efter två till misslyckade uppskjutningar var företaget nära en konkurs. Finansieringen av Tesla hade också misslyckats vilket nästan satte Musk i personlig konkurs då samtliga av hans företag (Tesla, Space X och SolarCity) var nära bankrutt samtidigt. Musk sökte fler investerare och fick ihop ungefär 20 miljoner dollar och lade även in 40 miljoner dollar av sina egna pengar.

År 2008, på sitt fjärde, och vad som kunde ha varit det sista försöket lyckades man skjuta upp Falcon 1 i omloppsbana. Senare samma år fick SpaceX ytterligare ett kontrakt av NASA på 1,6 miljarder dollar för att i fortsättningen vara leverantör till den internationella rymdstationen när Space Shuttle-modellen planerades att lägga ner 2011. År 2012 lyckades SpaceX, för första gången med en komersiell farkost, docka med internationella rymdstationen.

"Fjärde gången gillt, eller hur?"

–Elon Musk efter att äntligen fått en lyckad testuppskjutning av en raket, 28 september 2008.

SpaceX har också haft som mål att återanvända raketerna och lyckades landa en raket kallad Falcon 9 i sitt första steg 2015. Senare utvecklades den havsbaserade landningsplattformen Autonomous spaceport drone ship. År 2018 lanserade SpaceX raketen Falcon Heavy, som skulle bära ännu mer vikt. I testuppskjutningen packade man Musks personliga Tesla Roadster bil. Sedan 2019 har de arbetat på att utveckla raketen Starship, en återanvändbar tung raket som ska ersätta Falcon 9 och Falcon Heavy. År 2020 skickade SpaceX sin första bemannade farkost, som den första komersiella flygningen till den internationella rymdstationen med SpX-DM2-uppdraget. År 2024 landade SpaceX ytterligare ett kontrakt av NASA för att utveckla en raket som kan användas för att få ner den internationella rymdstationen när dess livslängd är förbrukad. Kontraktet var på 843 miljoner dollar. Den 11 juni 2026 börsnoterades SpaceX till en rekordnotering på 710 miljarder kronor.

Tesla

Tesla Inc. som från början hette Tesla Motors startades i juli 2003 av Martin Eberhard och Marc Tarpenning som båda hade aktiva roller i företaget som VD och finansdirektör. I en investeringsrunda lade Musk in 6,5 miljoner dollar i februari 2004 och blev den största aktieägaren och tog en roll som ordförande i styrelsen. Musk tog också en aktiv roll i översikten i produktionsutvecklingen av Teslas första sportmodell Roadster, men var inte involverad på en daglig basis. Efter några infekterade bråk mellan Musk och Eberhard övertalade Musk resten av styrelsen att tvinga Eberhard att avgå som VD för att istället bli teknikchef. I januari 2008 lämnade Eberhard företaget. Som följd sade också Tarpenning upp sig.

Två andra direktörer passerade Tesla innan Musk tog över som VD i oktober 2008. Med Musk i ledningen drabbades företaget av produktförseningar, eskalerande kostnader (Tesla spenderade ungefär 4 miljoner dollar i månaden) och elbilsföretaget hade ännu inte lanserat en enda elbil. Musks problem med SpaceX rörde också till det i Tesla. Tesla var bara timmar ifrån konkurs när NASA erbjöd SpaceX ett kontrakt på 1,6 miljarder och Musk kunde fördela pengarna. Därefter stämde Eberhard Musk för förtal och för att ha drivit honom ut ur sitt eget företag, utan framgång då målet avskrevs. År 2009 stämde sedan Musk Eberhard för att få bli kallad grundare av Tesla. Målet nådde en förlikning, men med den ovanliga klausulen att Musk får kalla sig grundare av Tesla. Något han utnyttjade och berättade i många intervjuer och publika tal vilket har kritiserats för att ha "försökt skriva om historien".

Tesla lyckades till slut lansera Roadster och sålde ungefär 2 500 bilar. Det var den första massproducerade helelektriska bilen att använda litiumjonbattericeller. Företaget har sedan dess levererat flera välsäljande bilar inklusive Model S (2012), Model X (2015), Model 3 (2017), Model Y (2020) och den mycket kritiserade Cybertruck (2023) som blev ifrågasatt för sin dåliga kvalité, felande funktioner, säkerhetsproblem, höljet som rostade och sitt höga pris. Tesla har också byggt flera batteri- och bilfabriker kallade "Gigafabriker". Fabriken de byggde i Buffalo byggdes av statliga pengar från delstaten New York. Guvernören Andrew Cuomo investerade totalt 959 miljoner dollar av skattemedel mellan 2013 och 2017. Coumo hade blivit lovad 1700 arbetstillfällen på fabriken, med ytterligare löften om att det ledde till 3000 jobb i Buffalo och 5000 arbeten runtom i staten. I slutändan ledde det enbart till 1500 arbetstillfällen. Investeringen blev starkt kritiserad för Musk sedan bara betalar 1 dollar om året i hyra, att han varit oengagerad i investeringen, förseningar, budfusk, korruption, uteblivna löften och kostnadsökningar.

Sedan Tesla börsnoterades 2010 har aktiens värde ökat markant. Det blev den högst värderade bilaktien 2020 och hamnade på listan S&P 500 som en ledande aktie. I oktober 2021 nådde aktien ett marknadsvärde på 1 biljon dollar, det sjätte företaget i historien att bli det.

Vidare karriär

Utöver detta är Musk även styrelsemedlem i SolarCity och var med och utvecklade transportmetoden Hyperloop.

År 2017 vann Musk priset Oslo Business for Peace Award.

Musk lade ett bud på Twitter, Inc för 44 miljarder dollar år 2022, men drog tillbaka sitt bud. Detta ledde till att Twitter stämde Musk. Den 27 oktober 2022 slutfördes emellertid Musks köp av Twitter. I juli 2023 valde Musk att byta namn på Twitter till X.

Musks förmögenhet uppskattades 2015 till cirka 13,2 miljarder amerikanska dollar. Den 17 november 2020 meddelades att Elon Musk och Tesla är med i aktieindexet S&P 500. År 2021 blev Elon Musk världens rikaste person, med en förmögenhet som beräknades vara 185 miljarder amerikanska dollar. År 2024 uppskattades hans förmögenhet till över 421 miljarder dollar, vilket motsvarade cirka 72 % av Sveriges BNP samma år.

I juni 2024 grundade Musk, tillsammans med bland andra Peter Thiel, The America PAC, en kampanjorganisation som stöder Donald Trump. Efter Trumps seger i presidentvalet 2024 utsåg han Musk till chef för en nyinrättad effektiviseringsorganisation, kallad Department of Government Efficiency (Doge), vars uppgift är att granska regeringens ekonomi för att sänka kostnader och effektivisera de federala myndigheterna. Musk lämnade i maj 2025 Doge, som sedan lades ner i förtid under hösten 2025. Organisationen IRCT (Internationella rådet för rehabilitering av offer för tortyr), har påtalat negativa konsekvenserna för tortyroffer på grund av USA:s hårda besparingar i början av 2025.

Den 12 juni 2026 blev Musk världens första dollarbiljonär efter att SpaceX genomfört världens dittills största börsintroduktion.

Åsikter om USA

Elon Musk är en självutnämnd amerikansk exceptionalist. Han beskriver sig själv som "nauseatingly pro-American" ("kväljande proamerikansk"). Enligt Musk är USA "tveklöst det bästa landet som någonsin har funnits på jorden" och beskriver det som "den största kraft för det goda av något land som någonsin har varit". Musk anser att det "inte skulle vara demokrati i världen om det inte vore för Förenta staterna" och har argumenterat för "tre olika tillfällen under 1900-talet där demokratin skulle ha fallit med första världskriget, andra världskriget och det kalla kriget, om det inte varit för USA".

Åsikter om Wikipedia

Elon Musk har uppmanat sina följare att inte donera till Wikipedia, som han i december 2024 benämnde "Wokepedia". Han har sagt att Wikipedia inte är neutralt eftersom de använder traditionella medier som godtagbara källor. Musk har även uppmanat folk till att sluta donera pengar till Wikipedia. I oktober 2025 lanserade han sitt eget uppslagsverk Grokipedia som ett alternativ till Wikipedia. Sidans innehåll genereras av AI och chattroboten Grok. Enligt Musk är Grokipedias mål ”sanningen, hela sanningen och ingenting annat än sanningen” till skillnad från Wikipedias innehåll som han menar är "extremt vänsterinriktat". Kort efter lanseringen beskrev flera källor hur Grokipedia främjar högerextrema perspektiv, konspirationsteorier och Elon Musks personliga åsikter.

Noter