Michael Hacke

 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-04)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Michael Hacke
Född
Död27 juli 1673
Skänninge, Östergötlands län
FöräldrarMikael Hack
Konstnärskap
År aktiv1658–1664
FältStenhuggare och bildhuggare
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

Michael (Mikael, Michel, Mickel) Hacke (Hack), född början av 1620-talet, död 27 juli 1673 i Skänninge i Östergötlands län, var en svensk stenhuggare, bildhuggare och dopfuntsmästare. Han arbetade även med trä.

Michael Hacke var son till myntmästaren Mikael Hack och Maria Witte och var gift med stenhuggardottern Mona Goldtsmidt. Mellan 1660 och 1666 bodde Michael Hacke i kvarteret Bro i Skänninge. De hade 1660 drängen Jon och 1664 pigan Sara.

Michael Hacke blev 1644 lärling i bildhuggarverkstaden hos Gert Blume och Johan Blume. Han blev mästare 1650 och arbetade först i Stockholm. Vid faderns död flyttade han till Skänninge, där han startade en stenhuggarverkstad och arbetade som dopfuntsmästare mellan 1658 och 1673. Hacke avled på aftonen den 27 juli 1673 i Skänninge och begravdes i Vårfrukyrkans kor i Skänninge.

Michael Hacke var bror till Gabriel Hacke, som var borgmästare i Skänninge 1659–1680.

Signatur

Michael Hacke signerade sina verk med hela sitt namn eller bara initialerna. Under ett par tillfällen år 1668 har han skrivit sina initialer i varandra som ett monogram.

Verk från Hackes verkstad

Dopfuntar

Dopfuntarna har en stram form och är tillverkade i renässanskaraktär: Cuppan är åttakantig som sitter på ett smalt fyrsidigt skaft som smalnar av nedåt. På sidorna finns ornament av växter och djur med låg relief. På de upphöja partierna är färgen röd och polerad. Den är vit på de skrafferade och svagt nedsänkta bottnarna. De buktande växtrankorna som tyngs av en stor blomma och de svällande frukterna har släktskap med måleriet på 1600-talet i Nederländerna. Det finns bland annat på dopfuntarna i Väderstads kyrka (1660), Västerlösa kyrka (1659) och Västra Tollstads kyrka (1664).

Motiven på dopfuntarna är mytologiska och avbildar naturväsen från den grekiska sagovärlden. I dekoren på dopfuntarna ingår talrika djurmotiv, t.ex lejon, leopard, hund, kanin, ko, get, älg, örn, papegoja, fasan o.s.v. De har en stilig linjerytm och en ganska stor naturtrohet. Det ingår även människoliknande motiv på dekoren som t.ex. änglar, nymfer och satyrer. Ett par av männen återkommer på dopfuntarna som t.ex den knästående mannen med en kikare/vapen, den andra i rörelse med fat i händerna. Alla dessa motiv är tecknade efter schablon. Ibland kan man finna de fyra evangeliesymbolerna på t.ex. dopfuntarna i Appuna kyrka, Asks kyrka och Vinnerstads kyrka, men ofta var de utbytta mot en nymf eller satyr.

I Vadstena fanns stenhuggaren Jan Silfverling som kopierade de här dopfuntarna från ca 1660 till in på 1700-talet.

ÅrVerkBildPlatsÖvrigt
1658DopfuntBjälbo kyrka
1658Dopfunt
Sya kyrkaTillverkad den 1 december. Inskrift: "1658 FECIT MICH HACKE 1 DECEM".
1659Dopfunt
Västerlösa kyrkaInskrift: "1659 M:H".
1659DopfuntViby kyrka
1659-1660DopfuntVeta kyrka
1660DopfuntHarstad kyrkaTillverkad 9 januari. Kostade 30 daler.
1660DopfuntVäderstads kyrkaTillverkad 2 januari. Kostade 30 daler.
1660DopfuntHogstads kyrkaTillverkad 15 februari. Inskrift: "ANNO 1660. 15 FEBRUARI M.H.".
1660DopfuntHögby kyrkaTillverkad 24 mars. Står nu i Skänninge rådhus.
1660Dopfunt
Västra Skrukeby kyrkaStår numera i Högby kyrka
1660DopfuntAppuna kyrkaKostade 24 daler.
1661Dopfunt
Heda kyrkaKostade 22 daler. Endast skålen är bevarad. Inskrift: "ANNO 1661 M.H.".
1661Dopfunt
Röks kyrka
1661Dopfunt
Bankekinds kyrka
1663Dopfunt
Strå kyrka
1663DopfuntVästra Stenby kyrka
1664Dopfunt
Västra Tollstads kyrka
?Dopfunt
Asks kyrkaEventuellt tillverkad av Jan Silfverling
?DopfuntSvanshals kyrka
?DopfuntVarvs kyrka

Osignerade dopfuntar: fjorton i Östergötland, ca fem i Småland, en i Närke, Västmanland och Södermanland.

Gravstenar

Hacke har tillverkat minst fyra gravstenar.

ÅrVerkPlatsÖvrigt
GravstenVårfrukyrkan, SkänningeSignatur: "MH (monogram)".
1664Gravsten över kyrkoherden Johannes FalleriusRogslösa kyrka, ÖstergötlandSignatur: "M.H. Fecit". På gravstenens hörn finns evangeliesymbolerna föreställande: ängel, lejon, oxe och örn.
1668Gravsten över kyrkoherde Phallenii hustruVårfrukyrkan, SkänningeSignatur: "MH (monogram) 1668 F".
1669Gravsten över Jöns Svensson KiällbeckVapenhus i Brahekyrkan, VisingsöSignatur: "1669 M.H. Fecit". Kiällbeck avled först 1693. En broder som avled 1668 nämns på samma sten.

Epitafier

Den svällande men behärskande kraft som utmärker epitafier är karakteristisk för många av Hackes verk. Han har tillverkat minst tre epitafier.

ÅrVerkPlatsÖvrigt
1649Epitafium över magistern Erik MalmogiusRiddarholmskyrkan, StockholmTillverkad av kalksten. Inskrift: "M. H. I. FECIT". I mitten finns en oval och välvd inskrift. och en bred rundbåge över det. På sidorna finns broskornament och rundkindade änglahuvuden.
1662Epitafium över byggmästaren Hindrich GottwaldKristine kyrka, JönköpingSignatur: "M.H. fecit 1662".
1663Epitafium över befallningsmannen Magnus Jönsson HaneVårfrukyrkan, SkänningeSignatur: "MICHAEL HACKE FECIT ET INVENTOR". Magnus Jönsson var gift med en syster till Hacke. De beställde epitafiet i god tid före sin bortgång. Det sattes upp 1663 och de avled först 1687.

Övriga verk

Familj

Referenser

Noter

  1. ↑ Skänninge C:1 (sid 105)

Tryckta källor

Vidare läsning