Sya kyrka

Ursprungliga kyrkan

Ursprungliga kyrkan av sten var byggd på medeltiden och hade en okänd utformning. Kyrkorummet hade stenvalv, men på 1600-talet ersattes stenvalven med paneltak av trä som dekorationsmålades. Vid västra kortsidan stod ett kyrktorn av trä. Vid mitten av 1700-talet togs en stiftskollekt upp till bygget av en ny kyrka. Församlingen ville bygga till den befintliga kyrkan, men slutligen fattades beslut att bygga en ny kyrka.

Nuvarande kyrka

Nuvarande kyrka uppfördes 1774 av stiftsbyggmästare Petter Andersson Lindstrand och stiftsmurmästare Måns Månsson Lindgren. Delar av ursprungskyrkan kom att ingå i nuvarande kyrkas norra vägg. 1863 uppfördes ett kyrktorn i väster och en sakristia norr om koret. Tidigare var sakristian inrymd bakom altaret. Kyrkorummets utseende präglas av en restaurering som genomfördes 1933 under ledning av arkitekt Johannes Dahl i Tranås.

Kyrkobyggnaden är 19,9 meter lång och 11 meter bred och rymmer omkring 400 personer. Sakristian mäter 4,8 gånger 3,8 meter och vapenhuset är fyra meter i fyrkant. Kyrkan var tidigare försedd med en värmeugn.

• 
  2020
• 
  2020

Minnestavla över Frans L’Orange

I sakristian finns också en trätavla till minne av språkmästaren Frans L’Orange. Enligt tavlans inskrift var han född i Frankrike och kom efter upphävandet av ediktet i Nantes till den svenska armén i Polen. Han tillfångatogs vid Poltava och drabbades därefter av flera olyckor innan han 1720 lyckades ta sig till Sverige.

Frans L’Orange bosatte sig och gifte sig i trakten. Han avled den 25 april 1776, 85 år gammal, och efterlämnade en änka samt fyra barn, två söner och två döttrar. På tavlan framhålls också hans insatser som lärare. Med kunskap och stor arbetsinsats hade han undervisat och fostrat ett stort antal unga män till dugliga samhällsmedlemmar.

Inskription: Under detta tak förvaras stoftet efter språkmästaren Frans L’Orange, bördig från Frankrike, vilken efter Nantesiska ediktets återkallande kom till svenska armén i Polen, blev fången vid Pultava, undergick flera olyckor, överkom till Sverige dr 1720. Bofäste och gifte sig här samt efter 85 års levnad avled d. 25 apr. 1776, lämnande efter sig utom änka 4 barn, 2 söner och 2 döttrar. Billigt förtjänar denna i svenska samhället inlivade främling en tacksam eftervärlds aktning för det han med insikt och ospard möda uppfostrat och beredt en talrik hop ynglingar till för det allmänna dygdiga medlemmar.

Textilier

• Mässhake i ljusblott siden från 1700-talet, skänkt av kapten Conrad von Braunjean.
• Mässhake i svart sammet.
• Mässhake i rött siden och med blått kors från 1958 i Libraria.
• Mässhake i vitt ylle med broderat kors i flera färger från 1953 i Libraria.

Nattvardsservis

• Kalk i silver från 1500-talet, sexpassformad fot med graverad ornering i renässansstil.
• Paten tillverkad 1760 i Linköping av Nils Dahl
• Oblatask, dekorerad med alliansvapen under friherrlig krona med bokstäverna E. R. H. och M. B. L..
• Vinkannan från 1863.

Orgel

• 1774 byggde Olof Hansson, Sya en orgel med 9 stämmor till kyrkan. Den 24 november 1774 kom man överens om att Hansson skulle skänka en orgel till kyrkan. Man kom även överens om att församlingen skulle betala skatten till hemmanet Kyrkosätter i Sya. 1781-1782 reparerades orgeln av Lars Strömblad. Orgeln reparerades 1799 av Johan Adolph Mecklin, Linköping och 1829 av Nils Ahlstrand, Norra Solberga.. Orgelverket var efter en tid nästan obrukbart och reparerades 1799 av Johan Adolph Mecklin. 1829 reparerades det av Nils Ahlstrand.
• 1866 byggde Åkerman och Lund en orgel med 8 stämmor. Spelbordet stod på östra sidan om orgeln.

• Den nuvarande orgeln är mekanisk och byggd 1967 av A Mårtenssons orgelfabrik AB, Lund. Fasaden är från 1866 års orgel.

Noter