Historia
Folkhälsomyndigheten har sitt ursprung i verksamheter inom både smittskydd och folkhälsoarbete. Inom smittskyddet föregicks myndigheten av Smittskyddsinstitutet, som i sin tur hade ersatt Statens bakteriologiska laboratorium 1993. På folkhälsoområdet bildades Folkhälsoinstitutet 1992 och tog då över uppgifter från Aidsdelegationen. År 2001 fick Folkhälsoinstitutet nya uppgifter och bytte namn till Statens folkhälsoinstitut.
Den 1 januari 2014 bildades Folkhälsomyndigheten genom att Smittskyddsinstitutet och Statens folkhälsoinstitut slogs samman. Samtidigt tog myndigheten över större delen av Socialstyrelsens arbete med miljöns påverkan på hälsan samt ansvaret för miljö- och folkhälsorapporteringen.
Den 1 juli 2015 tog Folkhälsomyndigheten även över Socialstyrelsens ansvar för att samordna smittskyddet.
Verksamhet
Folkhälsomyndigheten tar fram och sprider vetenskapligt grundad kunskap om folkhälsa och förebyggande av sjukdomar och skador.
Smittskydd
Folkhälsomyndigheten har ett övergripande nationellt ansvar för skyddet mot smittsamma sjukdomar och samordnar smittskyddet på nationell nivå. Vid myndigheten finns en statsepidemiolog.
Till smittskyddsuppgifterna hör också ansvaret för Nationella vaccinationsregistret (NVR).
Internationellt samarbete
Internationellt deltar myndigheten i folkhälsoarbete inom bland annat EU och Världshälsoorganisationen (WHO). Den är också nationell kontaktpunkt för internationella hälsohot.
Säkerhetslaboratoriet
Folkhälsomyndigheten driver Nordens enda laboratorium med skyddsnivå 4 (P4), den högsta skyddsnivån för mikrobiologiska laboratorier. Laboratoriet ligger i Solna och har varit i drift sedan 2001. Det ingår också i den nationella beredskapen för allvarliga smittsamma sjukdomar.
P4-zonen är helt avskild från annan verksamhet och består av en helsvetsad konstruktion i rostfritt stål. Endast specialutbildad personal har tillträde. Personalen arbetar i gastäta skyddsdräkter som förses med andningsluft genom slangar. Både tilluften och frånluften filtreras genom HEPA-filter. Avloppsvattnet värmebehandlas för att inaktivera smittämnen, och material steriliseras i en dubbelsidig autoklav innan det förs ut ur laboratoriet.
Myndigheten har beredskap dygnet runt för att ta emot och analysera prover vid misstanke om infektion med särskilt farliga smittämnen. Vid larm från hälso- och sjukvården kan analyser påbörjas inom två timmar. Laboratoriet använder bland annat molekylärbiologiska analyser, elektronmikroskopi, virusodling och serologi. Genom analys av smittämnens arvsmassa kan laboratoriet även identifiera tidigare okända eller förändrade smittämnen och utveckla diagnostiska metoder för dem. Verksamheten kan även stödja andra nordiska och baltiska länder vid behov.
Beredskap
Folkhälsomyndigheten är beredskapsmyndighet och ingår i beredskapssektorn Hälsa, vård och omsorg. Vid kris och höjd beredskap ska myndigheten vidta åtgärder för att skydda befolkningen mot smittsamma sjukdomar och andra allvarliga hälsohot samt samordna smittskyddet på nationell nivå. Under krig ska myndigheten även stödja Försvarsmakten inom sitt verksamhetsområde.
Myndigheten har flera beredskapsfunktioner som är tillgängliga dygnet runt. En tjänsteman i beredskap (TiB) följer händelser som kan påverka myndighetens verksamhetsområde och kan inleda åtgärder vid allvarliga händelser. Klinisk mikrobiolog i beredskap (KMiB) samordnar de laboratorieanalyser som ingår i myndighetens beredskapsdiagnostik.
