| Nejlikor | |
| Backnejlika (Dianthus deltoides L.) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Nejlikordningen Caryophyllales |
| Familj | Nejlikväxter Caryophyllaceae |
| Släkte | Nejliksläktet Dianthus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Dianthus | |
| Auktor | L. |
| Arter | |
| |
Nejlikor eller nejliksläktet (Dianthus) är ett släkte av nejlikväxter. Det härstammar från norra halvklotet och består av cirka 300 arter, varav sex arter växer vilt i Sverige. Nejlikväxter skall inte förväxlas med kryddnejlika, som är torkade blomknoppar från ett träd i familjen myrtenväxter.
Sedan 2005 är nejlikor det av SLU rekommenderade trivialnamnet för växtsläktet Dianthus. Även arter inom släktena Lychnis, Petrorhagia, Saponaria och Vaccaria är kända som nejlikor.

Arterna i släktet Dianthus har blad som är motsatta och smalt lansettlika. Bladen är ofta överdragna av vax, vilket ger en blågrön färg.
Blommorna är väldoftande, med fem kronblad men färger som skiftar beroende på art. Det förekommer även att blommorna är fyllda. Blommorna kan sitta ensamma eller i kvastar och är röda, rosa eller vita.
Nejlikor växer helst i soliga lägen. De är ofta torktåliga.
Inom släktet finns både ettåriga, tvååriga och fleråriga arter.
De drygt 300 arterna inom släktet är naturligt spridda i delar av Afrika, Asien och Europa. I Sverige har sammanlagt 16 arter påträffats vildväxande, utöver fyra hybridiserade arter.
Nejlikor började odlas i den muslimska världen, i arabstater i Mellanöstern. Det anses att blommorna introducerades i Europa i samband med medeltidens korståg; möjligen skedde detta under 1200-talet.
I Sverige växer sex arter vilt:
Nejlikor är också vanliga trädgårdsväxter:
Tidvis förekommer förvildade bestånd av sådana nejlikor.
Det latinska släktnamnet Diantus kommer från dios anthus, med betydelsen 'Gudens/Zeus blomma'. Det namnet användes redan av filosofen och naturforskaren Theofrastos på 300-talet f.Kr.
Blomman har kommit att symbolisera kristi lidande och passionsberättelse, och under medeltiden fungerade nejlikan som symbol för jungfru Maria. På 1600-talet var nejlikor vanligt förekommande i blomsterstilleben.
Emma Orczy blev känd via sin roman Röda nejlikan, en historia utspelande sig under franska revolutionen. Orczys berättelse påbörjade påbörjade sitt liv som talpjäs (1905, samma som utgivningen av boken) och har flera gånger filmatiserats. Filmen från 1934 har Leslie Howard och Merle Oberon i ledande roller.
Vänsterpartiet har en nejlika som sin partisymbol. Nejlikan har historiskt fungerat som en symbol för den radikala arbetarrörelsen, liksom för den sociala revolutionen. Under franska revolutionen nyttjades den röda nejlikan som en symbol både av revolutionära och antirevolutionära krafter, varefter arbetararklassens kvinnor tog sig an blomman som en symbol i samband med första maj-demonstrationer. Denna symbolik och detta bruk inleddes i de tyskspråkiga delarna av Europa, i slutet av 1800-talet, och åren 1918–1941 fungerade röda tygnejlikor som kommunistisk första maj-symbol på första maj i bland annat Sverige.
Senare har socialdemokratiska partier anammat den röda rosen som symbol, varefter mer radikal socialism blivit mer kopplad till den röda nejlikan. Under "nejlikerevolutionen" 1974 placerade de framgångsrika upprorsmakarna i Portugal nejlikor i gevärspiporna.
Den röda nejlikan har även kopplats samman med fred.
|