| Northern Ireland Assembly Tionól Thuaisceart Éireann | |
| Typ | |
|---|---|
| Utformning | enkammarparlament |
| Kammare | 1 |
Northern Ireland Assembly (engelska; på iriska: Tionól Thuaisceart Éireann; lågskotska: Norlin Airlann Semmlie) är Nordirlands decentraliserade lagstiftande församling. Den har rätt att lagstifta på flera områden som inte är särskilt förbehållna Storbritanniens parlament, samt att utse ledamöter till Northern Ireland Executive. Den har sitt säte i parlamentsbyggnaderna i Stormont i Belfast. Församlingen referas ofta till som Stormont
Församlingens utformades senast genom villkoren i Långfredagsavtalet (1998), en överenskommelse som hade som mål att få slut på Irlands 30 års våldsamma oroligheter. Den grundar sig på principen om mandatfördelning enligt d’Hondts metod, för att försäkra att de största samhällsgrupperingarna i Nordirland, unionisterna och nationalisterna, hade del i regionens styrelse. Församlingen utgörs av en kammare med 108 demokratiskt valda ledamöter. Ledamöterna väljs genom proportionella val med enkel överförbar röst.
Församlingen har stängts av vid ett flertal tillfällen under dess historia, som längst från 14 oktober 2002 till 7 maj 2007, en period om mer än fyra och ett halvt år; under avstängningarna återbördades dess befogenheter till Northern Ireland Office (brittiskt regeringsämbetsverk). Som en följd av de samtal som resulterade i att St Andrews Agreement antogs i november 2006, kunde val hållas till den lagstiftande församlingen 7 mars 2007 och de decentraliserade institutionerna återfick sina fulla befogenheter 8 maj 2007. Mellan 3 februari 2022 och 3 februari 2024 hölls förslamligen stängt efter att Paul Givan (DUP) avgick som försteminister i protest mot brexitavtalet. När församlingen öppnande igen var det för första gången med Sinn Féin försteminister Michelle O'Neill.
| Storbritanniens statsskick | |
| Denna artikel ingår i en artikelserie | |
| Monarkin | |
|---|---|
| Kung Charles III av Storbritannien | |
| Tronföljare: William, prins av Wales | |
| Kronrådet · Kunglig sanktion · Prorogation | |
| Samväldesriken | |
| Lagstiftande makt | |
| Parlamentet | |
| Parlamentsval | |
| Underhuset · Överhuset | |
| Årlig öppningsceremoni | |
| Verkställande makt | |
| Premiärminister Keir Starmer | |
| Kabinettet · Kronrådet | |
| Cabinet Office | |
| Dömande makt | |
| Högsta domstolen | |
| Common law · Rättsväsen | |
| Engelsk rätt · Skotsk rätt | |
| Självstyre | |
| Skottland: Parlament | |
| Wales: Nationalförsamling | |
| Nordirland: Församling | |
| Administrativ indelning | |
| Riksdelar | |
| Kronbesittningar | |
| Översjöiska territorier |
Partisystemet i Nordirland är uppdelat i två block, ett unionistiskt och ett nationalistiskt, efter inställningen i frågan om Nordirlands konstitutionella ställning. Sedan 1980-talet har de största partierna på den unionistiska sidan varit Ulster Unionist Party (UUP) och Democratic Unionist Party (DUP) och på den nationalistiska sidan Social Democratic and Labour Party (SDLP) och Sinn Féin. Det finns dock partier som inte vill ingå i blocken utan kan klassas som övriga. Det största av dessa övriga partier är Alliance Party of Northern Ireland (ofta förkortat Alliance eller APNI).
I Långfredagsavtalet var det beslutat att Nordirland skulle ha val till en egen decentraliserad lagstiftande församling och det första valet kom att äga rum 25 juni 1998. Valet var ett dåligt resultat för UPP och bra för SDLP. UK Unionist Party och Nothern Ireland Women's Coalition lyckades ta plats i ett nordirländsk parlament för första gången.
23 November 2003 hade Nordirland sitt första nordirländska val med samma format som det tidigare sedan 1970-talet. I detta valet kom DUP att bli det största partiet för första gången både sätt till mandat och röster. Sinn Féin fick näst mest röster för första gången sedan Irlands delning 1921. Både Alliance och SDLP hade dåliga resultat även om Alliance inte tappade mandat. Progressive Unionist Party och UKUP tappade och hade både enbart ett mandat kvar vardera. Den partilösa kandidaten Kieran Deeny lyckades vinna sitt val i West Tyrone.
Valet hölls 7 mars 2007 och var det första efter St Andrew Agreement. Resultatet var bra för DUP och Sinn Féin. UUP hade sitt sämsta val någonsin. Green Party NI lyckades för första gången vinna ett mandat medan PUP förlorade sitt enda.
5 maj 2011 hölls valet som inte kom att resultera i några större politiska skiften utan trenderna från valet 2007 bestod. DUP och Sinn Féin stärktes lite medan SDLP och UUP tappade lite. Traditional Unionist Voice (TUV) kom att för första gången ta plats i parlamentet.
5 maj 2016 hölls det femte valet för församligen där det återigen inte skedde några större förändringar. Ett nytt parti lyckades dock ta plats i parlamentet People Before Profit.
2 mars 2017 mindre än ett år efter valet 2016 hölls ett nytt val. Största förändringen kom i förändring av totala antalet mandat, från 108 till 90, vilket gjorde att främst DUP och UUP tappade 10 respektive 6 mandat. Röstandelarna ändrades mindre men där Sinn Féin och Alliance lyckades bägge öka.
5 maj 2022 hölls valet där Sinn Féin blev det första nationalistiska partiet att bli största parti i Nordirland. DUP kom att tappa mest men även UPP och SDLP kom att tappa betydelse fullt. Alliance kom att för första gången bli tredje största parti. Green Party NI förlorade bägge sina mandat i församligen.
| Val | Mandat | Pl. N. | Pl. Ö. | Pl. U. | UUP | SDLP | DUP | SF | APNI | PUP | GPNI | TUV | PBP | UKUP | NIWC |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1998 | 108 | 0 | 0 | 3 | 28 | 24 | 20 | 18 | 6 | 2 | 0 | 5 | 2 | ||
| 2003 | 108 | 0 | 0 | 1 | 27 | 18 | 30 | 24 | 6 | 1 | 0 | 1 | 0 | ||
| 2007 | 108 | 0 | 1 | 0 | 18 | 16 | 36 | 28 | 7 | 1 | 1 | 0 | |||
| 2011 | 108 | 0 | 0 | 1 | 16 | 14 | 38 | 29 | 8 | 0 | 1 | 1 | 0 | ||
| 2016 | 108 | 0 | 0 | 1 | 16 | 12 | 38 | 28 | 8 | 0 | 2 | 1 | 2 | ||
| 2017 | 90 | 0 | 0 | 1 | 10 | 12 | 28 | 27 | 8 | 0 | 2 | 1 | 1 | ||
| 2022 | 90 | 0 | 0 | 2 | 9 | 8 | 25 | 27 | 17 | 0 | 0 | 1 | 1 | ||
| Enbart partier som vunnit mandat vid val ingår i tabellen. Pl. står för Partilös. N. står för Nationalist. Ö. står för Övrig. U. står för Unionist. | |||||||||||||||
Tabellen är uppdaterad senas 14 september 2026
| Ministerpost | Namn | Parti | Tillsatt |
|---|---|---|---|
| Försteminister | Michelle O'Neill | Sinn Féin | 3 februari 2024 |
| Vice försteminister | Emma Little-Pengelly | Democratic Unionist Party | 3 februari 2024 |
| Juniorminister | Aisling Reilly | Sinn Féin | 3 februari 2024 |
| Juniorminister | Joanne Bunting | Democratic Unionist Party | 15 september 2025 |
| Justitieminister | Naomi Long | Alliance Party of Northern Ireland | 3 februari 2024 |
| Sjukvårds- och hälsominister | Robbie Butler | Ulster Unionist Party | 20 augusti 2026 |
| Finansminister | John O'Dowd | Sinn Féin | 3 februari 2025 |
| Utbildningsminister | Paul Givan | Democratic Unionist Party | 3 februari 2024 |
| Jordbruk-, miljö- och landsbygdsminister | Andrew Muir | Alliance Party of Nothern Ireland | 3 februari 2024 |
| Ekonomiminister | Caoimhe Archibald | Sinn Féin | 3 februari 2025 |
| Infrastrukturminister | Liz Kimmins | Sinn Féin | 3 februari 2025 |
| Gemenskapsminister | Gordon Lyons | Democratic Unionist Party | 3 februari 2024 |
Observera att regeringen inte har försvarsminister, detta beror på att självstyret inte gäller över försvarsväsende. Sedan 2010 godkändes att Nordirland får en egen justitieminister.