| Orion | |
| Foto av Orion i rymden under Artemis II. | |
| Land | USA |
|---|---|
| Beställare | NASA |
| Besättning | 4 st |
| Raket | Space Launch System, Delta IV Heavy (test) |
| Uppskjutning | |
| Första | 5 december 2014 (utan ESM) 16 november 2022 (obemannad) 1 april 2026 (bemannad) |
| Mått | |
| Uppskjutningsvikt | 35 380 kg |
| Vikt | 10 387 kg (kapseln) 15 604 kg (ESM) |
| Diameter | 5 m |
| Höjd | 7,9 m |
| Trycksatt volym | 19,56 m³ |
| Δv: | 1 340 m/s |
| Solpaneler | 4 st |
| Lastförmåga | |
| Last ner | 100 kg (från månen) |
Orion Multi-Purpose Crew Vehicle (MPCV) är en bemannad rymdfarkost som används inom Artemisprogrammet. Orion skjuts upp av NASA:s raket Space Launch System (SLS) och rymdfarkosten ska användas tillsammans med månlandare för utforskning av månen. Rymdfarkosten består av en kommandomodul som är återanvändbar samt en servicemodul.
Överst sitter räddningsraketen som kan användas i nödfall för att föra astronauterna i säkerhet. Den separeras från Orion under uppskjutningen efter den tidpunkt då den inte längre behövs.
Kommandomodulen är själva rymdkapseln och byggs av Lockheed Martin i New Orleans. Det är den trycksatta modulen och har plats för fyra astronauter. Kapseln har 12 styrraketer som används för dess och rymdfarkostens attitydkontroll. På botten av rymdkapseln sitter värmeskölden som skyddar farkosten under atmosfärisk återinträde. Med sin koniska form liknar Orion-kapseln Apollo-kapseln, men Orion är betydligt större. Grundversionen av Apollo kunde ta tre astronauter, Orion kan ta fyra. Invändigt är Orion-kapseln cirka 50 procent större än Apollo.

Servicemodulen, benämnd European Service Module (ESM), tillhandahålls av Europeiska rymdorganisationen och byggs av Airbus Defence & Space. Servicemodulen innehåller flera av rymdfarkostens vitala system såsom fyra solpaneler för strömförsörjning och radiatorer för värmekontroll. ESM har ett flertal styrraketer för attitydkontroll samt åtta hjälpmotorer och en AJ10 huvudmotor för framdrivning.

För att motverka de fysiologiska effekterna av rymdfärd är Orion utrustad med en kompakt maskin för svänghjulsträning, utvecklad för att fungera inom farkostens begränsade vikt- och volymkrav. Systemet använder ett svänghjul för att generera motstånd och möjliggör både styrke- och konditionsträning.
I markbaserade studier har NASA även jämfört Orions svänghjulssystem med den svensktillverkade svänghjulsmaskinen kBox.
Orion planerades bli de amerikanska rymdfärjornas (Space Shuttles) ersättare, vilka togs ur drift 2011.
Det första uppdraget med astronauter planerades till tidigast 2021, en uppskattning som gjordes 2014. Till att börja med var farkosten tänkt att användas för transporter till och från Internationella rymdstationen (ISS), men i ett senare skede skulle Orion även kunna användas vid uppdrag till Mars och asteroider.
Orion ingår sedan 24 maj 2011 i NASA:s program Multi-Purpose Crew Vehicle (MPCV). Dessförinnan ingick Orion i det av Obama nedlagda Constellationprogrammet, och var tänkt att innefatta månlandare och att skjutas upp med Rocketdynes Ares-raketer.
Första obemannade testflygningen av Orion skedde 5 december 2014 från Kennedy Space Center. Orion sköts upp med hjälp av Boeings raket Delta IV Heavy. Testflygningen kallades Exploration Flight Test 1 och gjordes utan servicemodulen.
| Uppdrag | Raket | Besättning | Uppskjutningsdag | Resultat | Varaktighet | Mål | Kommentarer | Referens |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Exploration Flight Test 1 | Delta IV Heavy | Nej | 5 december 2014 | Lyckad | 4 timmar, 24 minuter, två omlopp |
Hög omloppsbana runt jorden. | Höghöjdstestflygning av Orionkapseln i omloppsbana runt jorden. | |
| Artemis I | SLS Block 1 Crew | Nej | 16 november 2022 | Lyckad | 25 dagar, 10 timmar, 52 minuter | Omloppsbana kring månen. | Skicka Orion obemannad att resa runt månen. | |
| Artemis II | SLS Block 1 Crew | Ja (4) | 1 april 2026 | Lyckad | 9 dagar, 1 timme, 32 minuter | Förbiflygning av månen med direkt returbana. | Skicka Orion med fyra astronauter runt månen. | |
| Artemis III | SLS Block 1 Crew | Ja | 2027 (planerad) | Planerad | Okänd | Docka med månlandare i omloppsbana runt jorden. | Docka med en eller båda av HLS månlandarna Starship HLS och Blue Moon | |
| Artemis IV | SLS Block 1 eller Standard Crew | Ja | 2028 (planerad) | Planerad | ca 30 dagar | Bemannad månlandning. | Första bemannade månlandningen sedan Apollo 17 1972. | |
| Artemis V | SLS Standard Crew | 2028 (planerad) | Planerad | ca 30 dagar | Bemannad månlandning. |
| |||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||