Perfekt tal

Ett perfekt tal eller fullkomligt tal är inom talteorin ett heltal n för vilket summan av alla dess positiva delare, förutom talet självt, är lika med n.

Historik

Ungefär år 300 f.Kr. visade Euklides att om 2p − 1 är ett primtal så är 2p−1(2p − 1) ett perfekt tal.

De första fyra perfekta talen var de enda kända bland de tidiga grekiska matematikerna. Den hellenistiske matematikern Nikomakos från Gerasa tecknade ner det fjärde perfekta talet, 8 128 så pass tidigt som 100 e.Kr. Med modernt språk kan Nikomakus utan direkt bevisning ha påstått att varje perfekt tal har formen där är ett primtal.

Teologen Didymos den blinde, som levde på 300-talet e.Kr. konstaterade att det endast finns fyra perfekta tal som är mindre än 10 000.

Kyrkofadern Augustinus menar i verket Guds stad (BBok XI, kapitel 30) i början av 400-talet att Gud skapade världen på sex dagar, eftersom 6 är det minsta perfekta talet.

Den egyptiske matematikern Ismail ibn Fallūs (1194–1252) har dokumenterats som den förste som beskrev de tre följande perfekta talen, 33 550 336, 8 589 869 056 och 137 438 691 328. Han listade ytterligare tal, som senare visade sig vara felaktiga.

Det första kända europeiska omnämnandet av ett femte perfekt tal är ett manuskript som skrivits någon gång mellan 1456 och 1461 av en okänd matematiker.

1588 identifierade den italienske matematikern Pietro Cataldi det sjätte 8 589 869 056 och sjunde 137 438 691 328 perfekta talet. Cataldi bevisade också att varje perfekt tal som erhålls enligt Euklides regel slutar på 6 eller 8.

Definition

Om ett tal p är ett perfekt tal gäller följande:

Exempel

6 är ett perfekt tal eftersom det är delbart med 1, 2 och 3 och summan av dessa är just 6.

De tio första perfekta talen är (talföljd A000396 i OEIS):

För en mer komplett lista, se Lista över perfekta tal.

Som framgår ovan växer storleken på de perfekta talen mycket snabbt – de är alltså sällsynta bland mängden av tal. År 2001 var endast 39 perfekta tal kända, där det största har över 8 miljoner siffror. Tolv år senare, 2013, hade antalet kända perfekta tal vuxit till 48. Det 52:a talet upptäcktes 2024. Det kan dock inte uteslutas att det finns fler perfekta tal mellan det 50:e och det 52:a talet, så de senare talens platser är inte definitiva.

Jämna perfekta tal

Alla perfekta tal man känner till är jämna. Euklides bevisade att om 2n - 1 är ett primtal, så är 2n-1(2n - 1) ett perfekt tal. Två tusen år senare bevisade Euler att dessa är de enda jämna perfekta tal som existerar.

Primtal på formen 2n - 1 kallas Mersenneprimtal, så varje Mersenneprimtal som upptäcks ger oss omedelbart ett nytt perfekt tal. (211 - 1, d.v.s. 2 047, är ett exempel på ett tal på formen 2n - 1 som inte är ett primtal, då det är 23 × 89.)

I det binära talsystemet skrivs 2n-1(2n - 1) som n stycken ettor följt av n - 1 nollor, vilket kan ses i nedanstående tabell över de sju första perfekta talen.

n 2n-1(2n - 1)
BeräkningDecimaltBinärt
221(22 - 1) = 2 × 36110
322(23 - 1) = 4 × 72811100
524(25 - 1) = 16 × 31496111110000
726(27 - 1) = 64 × 1278 1281111111000000
13212(213 - 1) = 4 096 × 8 19133 550 3361111111111111000000000000
17216(217 - 1) = 65 536 × 131 0718 589 869 056111111111111111110000000000000000
19218(219 - 1) = 262 144 × 524 287137 438 691 3281111111111111111111000000000000000000

Udda perfekta tal

En hittills obesvarad fråga är om det existerar några udda perfekta tal. Man vet att om det finns sådana, så har de bland annat följande egenskaper:

Andra resultat

Olösta problem

Det finns flera olösta gåtor angående de perfekta talen:

Se även

Referenser

Noter

  1. ↑ ”fullkomligt tal”. Nationalencyklopedin (NE). http://www.ne.se/fullkomligt-tal?i_h_word=2p. Läst 13 december 2013.
  2. ↑ Weisstein, Eric W.. ”Perfect Number” (på engelska). mathworld.wolfram.com. https://mathworld.wolfram.com/PerfectNumber.html. Läst 9 februari 2025.
  3. 1 2 Dickson, L. E. (1919) (på engelska). History of the Theory of Numbers, Vol. I. Washington: Carnegie Institution of Washington. sid. 10. https://archive.org/stream/historyoftheoryo01dick#page/10/. Läst 1 december 2020
  4. 1 2 O'Connor, J.J. & Robertson, E.F. (Januari 2020). ”Perfect numbers” (på engelska). MacTutor History of Mathematics. University of St Andrews. https://mathshistory.st-andrews.ac.uk/HistTopics/Perfect_numbers/. Läst 19 juli 2026.
  5. ↑ (på engelska) THE RECEPTION OF PHILONIC ARITHMOLOGICAL EXEGESIS IN DIDYMUS THE BLIND’S COMMENTARY ON GENESISJUSTIN M.ROG. http://torreys.org/sblpapers2015/S22-05_philonic_arithmological_exegesis.pdf. Läst 1 december 2020
  6. ↑ Roshdi Rashed (1994) (på engelska). The Development of Arabic Mathematics: Between Arithmetic and Algebra. Dordrecht: Kluwer Academic Utgivares. sid. 328–329
  7. ↑ David Eugene Smith (1925) (på engelska). History of Mathematics: Volume II. Dover. sid. 21. ISBN 0-486-20430-8. https://archive.org/stream/historyofmathema031897mbp#page/n35/mode/2up. Läst 1 december 2020
  8. ↑ Pickover, C (2001) (på engelska). Wonders of Numbers: Adventures in Mathematics, Mind, and Meaning. Oxford: Oxford University Press. sid. 360. ISBN 0-19-515799-0. https://books.google.com/books?id=52N0JJBspM0C&pg=PA360. Läst 1 december 2020
  9. ↑ Peterson, I (2002) (på engelska). Mathematical Treks: From Surreal Numbers to Magic Circles. Washington: Mathematical Association of America. sid. 132. ISBN 88-8358-537-2. https://books.google.com/books?id=4gWSAraVhtAC&pg=PA132. Läst 1 december 2020
  10. ↑ ”List of Known Mersenne Prime Numbers”. Great Internet Mersenne Prime Search – GIMPS. https://www.mersenne.org/primes/. Läst 19 juli 2026.
  11. 1 2 3 Pascal Ochem & Michaël Rao. ”Odd perfect numbers are greater than 101500”. http://www.lirmm.fr/~ochem/opn/opn.pdf. Läst 27 juni 2012.
  12. ↑ ”An Upper Bound for Odd Perfect Numbers”. http://www.emis.de/journals/INTEGERS/papers/d14/d14.pdf. Läst 27 juni 2012.
  13. ↑ ”How Euler Did It”. Arkiverad från originalet den 7 januari 2008. https://web.archive.org/web/20080107002001/http://www.maa.org/editorial/euler/How%20Euler%20Did%20It%2037%20Odd%20perfect%20numbers%5B1%5D.pdf. Läst 27 juni 2012.
  14. ↑ ”On the Form of an Odd Perfect Number”. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923180322/http://www.austms.org.au/Gazette/2008/Sep08/CommsRoberts.pdf. Läst 27 juni 2012.
  15. ↑ ”Odd Perfect Numbers Have At Least Nine Distinct Prime Factors”. Arkiverad från originalet den 30 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120530122252/https://www.math.byu.edu/~pace/NotEight_web.pdf. Läst 27 juni 2012.
  16. ↑ ”Odd perfect numbers have a prime factor exceeding 108”. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110807101906/http://www.ma.noda.tus.ac.jp/u/tg/perfect/perfect.pdf. Läst 27 juni 2012.
  17. ↑ ”The Second Largest Prime Divisor of an Odd Perfect Number Exceeds Ten Thousand”. Arkiverad från originalet den 17 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130517004444/http://www.ams.org/journals/mcom/1999-68-228/S0025-5718-99-01126-6/S0025-5718-99-01126-6.pdf. Läst 27 juni 2012.
  18. ↑ ”The Third Largest Prime Divisor of an Odd Perfect Number Exceeds One Hundred”. Arkiverad från originalet den 17 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130517021746/http://www.ams.org/journals/mcom/2000-69-230/S0025-5718-99-01127-8/S0025-5718-99-01127-8.pdf. Läst 27 juni 2012.
  19. ↑ ”Problem Of The Month”. http://www.fen.bilkent.edu.tr/~cvmath/Problem/0610a.pdf. Läst 27 juni 2012.

Källor

  • Euclid, Elements, Book IX, Proposition 36. See D.E. Joyce's website for a translation and discussion of this proposition and its proof.
  • H.-J. Kanold, "Untersuchungen über ungerade vollkommene Zahlen", Journal für die reine und angewandte Mathematik, 183 (1941), pp. 98–109.
  • R. Steuerwald, "Verschärfung einer notwendigen Bedingung für die Existenz einer ungeraden vollkommenen Zahl", S.-B. Bayer. Akad. Wiss., 1937, pp. 69–72.

Vidare läsning

Externa länkar