Quercetin

Quercetin, eller förr kvercetin, är ett naturligt gult färgämne som förekommer i många växter, till exempel i ek och äpple. Det förekommer även i vindruvor, men då halten är högst i skalen blir koncentrationen i rödvin lägre än förväntat^{[källa behövs]}. Namnet kommer från ekarnas släktnamn Quercus och speciellt avses färgeken, Q. velutina (Q. tinctoria), ur vars bark quercetin-glykosiden quercitrin (kvercitrin) framställs.

Quercetin är en flavonoid och tillhör undergruppen flavonoler. Det är vanligt i växtriket och därmed också i mat. När man skalar och skär frukt och grönsaker minskar flavonoidhalten drastiskt, särskilt i frukter med färgglada skal är flavonoidhalten hög (flavonoider är viktiga färgämnen).

Overksamt mot sjukdomar

Vetenskapliga studier har inte funnit några belägg för att quercetin är verksamt mot cancer eller andra sjukdomar. Det amerikanska livsmedel- och läkemedelsverket FDA har varnat företag som hävdat att ämnet kan användas mot sjukdomar. Experiment gjorda 2017 har observerat signifikanta förbättringar i kognition hos åldrande råttor som konsumerade quercetin

Quercetin är en känd jonofor, vilket betyder att den hjälper zinkjoner att ta sig in genom cellmembran. Zink (Zn²⁺) i sin tur anses motarbeta replikering av virus i cellen. Detta var anledningen att många använde quercetin istället för HCQ, (som bara kan fås med recept i Sverige), under coronapandemin.

Biosyntesen av quercetin sker genom hydroxylering av kaempferol och quercetin fungerar i sin tur som substrat vid biosyntesen av myricetin (genom hydroxylering) samt (genom metylering) av rhamnetin, rhamnazin och isorhamnetin.

Quercetin är strukturellt även nära besläktad med flavonen luteolin som saknar OH-grupp på position 3 (och därför inte är en flavonol).

Förekomst

Rekommenderat intag (RI/RDI) för quercetin saknas. Quercetin förekommer i naturen främst bundet till vissa sockerarter som en glykosid.

En hög halt av quercetin finns i:

• Kapris (1800 mg/kg)
• Libbsticka (1700 mg/kg)
• Te (Camellia sinensis)
• Lök – särskilt i den yttre ringen (284–486 mg/kg)
• Blåbär (odlade 74 mg/kg, vilda 146–158 mg/kg)
• Grönkål (60–110 mg/kg)
• Röda vindruvor (2,5 mg/100g)
• Äpplen (21–440 mg/kg)
• Gräslök (245 mg/kg)
• Citrusfrukter
• Broccoli (30 mg/kg) och andra gröna bladgrönsaker
• Gröna bönor (39 mg/kg)
• Körsbär (32 mg/kg)
• Hallon
• Svarta vinbär (69 mg/kg)
• Björnbär (45 mg/kg)
• Lingon (odlade 83–156 mg / kg, vilda 121 mg/kg)
• Rönnbär (85 mg/kg)
• Havtorn (62 mg/kg)
• Kråkbär (odlade 53 mg/kg, vilda 56 mg/kg)

En nyligen genomförd studie visar att ekologiskt odlade tomater innehöll 79 % mer quercetin än de konventionellt odlade.

Referenser